Den talande bokens poetik - Doria

skulle ha kunnat vara ännu större kontrast mellan flickan
och mamman (1KB). Jag skulle nog ha velat få fram
barnets röst mera (1KB). Jag skulle på något vis mera ha
betonat det som flickan tänkte (2KB). Och mamman
skulle man förstås ha kunnat göra HUR ynklig som helst,
och gnällig, men... (5KB).
Förra berättelsen minns jag nog till en del i alla fall
(6KB). Det var i Helsingfors (6KB) och det handla om en
kvinna, som på julafton (1, 5KB) hitta´ en hund (1, 2,
5KB) där ute i kylan (1, 5KB). Det var vid nå´n sten, en
stor sten, någå´ slags minnesmärke (2KB) och den där
hunden hade liksom sprungit ifrån sina ägare (5KB).
Kontrasten mellan flickan
och mamman kunde ha varit
större.
Flickans tankar kunde
betonats mera, mamman
kunde gjorts ynkligare.
Narrativ 34, Tolkning röst, man, inlevelsefull uppläsning, referensgruppen
Naturlig meningsenhet: Tolkning röst Centralt tema
Nå, det var inte lika bra som förra gången (14MB). Det
var för mycket brus på bandet (14MB) och en så´n där
ganska entonig (11MB), lite halvsläpande, sömnig röst
(13MB) som malde på bara för att få det läst, hon som
läste (11MB). En så´n där ganska vanlig radioteaterröst
(11MB) ... Det var tydligen meningen att man sku´
uppfatta berättelsen som lite avslagen ... så där att man
vill inte ... det märktes på rösten att flickan inte ville
hålla på med det som modern tvinga henne till (13MB).
Det kunde ha varit mera inlevelse (12MB). Man kan
variera tempo och röstläge mera (11MB) och vissa saker
kunde uttryckas starkare (12MB). Jag tycker att man
ska´ byt´ ton, när det kommer såna där viktiga saker i
berättelsen, så att det inte blir samma släpande hela tiden
(13MB). Man ska betona mera när man börjar med en
ny sak, som ”NU var det nästa dag...” (14MB). Då
kanske man tänker sig in i att man var dom där
personerna själv (14MB). Pointen kommer mera fram
om det kommer vissa höjdpunkter ibland ... och så lite
lägre ibland (13MB).
Allt gick i samma tempo, lite för långsamt (11, 13,
Inte lika bra som förra
gången. Tekniskt sämre och
tråkig berättarröst, som
verkade oinspirerad och
tvingad att läsa mot sin vilja.
Rösten avspeglar flickans
protest.
Beskriver hur man kunde ha
gjort för att få mera
inlevelse.