Den talande bokens poetik - Doria

28
Kulturens betydelse för personer med funktionsnedsättning
Kulturens betydelse för människors välbefinnande och livskvalitet har lyfts fram
i den politiska debatten allt sedan 1970-talet. Kerstin Färm (2004), som forskat
kring kultur och fritid inom omsorgen i Sverige, anser att kulturen av
statsmakten tillmäts så stor betydelse för människors välbefinnande att den i de
flesta länder fått en egen politisk nisch, kulturpolitiken. Den genomsyras av
strävan efter demokrati och likaberättigande och av att till exempel ge
handikappade samma tillgång till kultur som andra genom att vid behov vidta
särskilda åtgärder.
Men trots att man länge låtit kravet om kulturella rättigheter för alla styra
verksamheten för olika grupper med funktionsnedsättning finns det fortfarande
mycket av det som icke funktionshindrade medborgare tar för givet, som inte
fungerar för t.ex. utvecklingsstörda. I en undersökning av vardagskulturen 13 i
gruppbostäder (Färm 2004, 299) visade resultaten att de boende levde ett mycket
torftigare liv än den övriga befolkningen. När det gäller läsning på fritiden
framkom att böcker saknades helt, ett faktum som Färm problematiserar genom
att undra om det möjligen är så, att det finns en uppfattning om att läsning för
utvecklingsstörda hör mera hemma på dagcenter och arbetscentraler än i
hemmet. Hon menar att det kan vara en följd av att man inom omsorgen kanske
ser läsning mera som en träning och inte som en lustfylld aktivitet. För den
övriga befolkningen framstår det som självklart att man läser tidningar och
böcker hemma och inte på arbetet, menar Färm.
I början av 2000-talet har olika samhälleliga institutioner mycket starkt lyft fram
det salutogena perspektivet 14 , som kulturella och konstnärliga aktiviteter inom
både vård, omsorg och skola kan bidra med när det gäller människors
välbefinnande. I Finland inledde Svenska Kulturfonden och Folkhälsan det
gemensamma projektet ”Kultur i vården” redan 1998 (Folkhälsan 2010).
Projektet avslutades 2005 men Kulturfonden understöder fortfarande, på
anhållan, olika Kultur i vården- eller Konst och Hälsa-projekt på institutioner. I
13 Kultur kan tolkas på flera olika sätt, i vid bemärkelse som praktiskt taget all mänsklig
verksamhet eller mera snävt som musik, konst, teater litteratur osv. Ibland talar man om
de olika konstarterna som ”finkultur” i motsättning till ”vardagskultur”, dit t.ex. sport
och idrott, tv-tittande och tidningsläsande kan räknas. (Färm 2004, 296)
14 Bereppet salutogent perspektiv myntades av professor Aaron Antonovsky 1979 och
brukar översättas med hälsofrämjande perspektiv. Det latinska ordet salutogenes betyder
hälsans ursprung. Salutogena faktorer avser faktorer som kan påverka förmågan att
upprätthålla hälsa trots sjukdom, funktionshinder och stressande livserfarenheter som
t.ex. förlust av närstående. Antonovsky forskade i hur stress påverkar människans hälsa.
Han myntade också begreppet Sense of Coherens (SOC), som på svenska översätts till
KASAM (Känsla Av SAMmanhang). Antonovsky menade att SOC kan förklara
människors varierande förmåga att hantera stress. Tre komponenter ingår i begreppet
SOC: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. (Egidius 1994, 501)