Den talande bokens poetik - Doria

27
också för de synskadade. Hon betraktade själv sin verksamhet för de blinda och
synskadade i första hand som ett kulturellt arbete och inte som traditionellt
välgörenhetsarbete. I den förening som hon grundade 1890 stadgades att de
böcker som skulle kopieras till blindskrift skulle intressera eller vara till nytta för
de blinda (Keravuori 1990).
Förenta Nationerna antog en internationell konvention om ekonomiska, sociala
och kulturella rättigheter 1966. I konventionen förbinder sig konventionsstaterna
att garantera bl.a. att alla mänskor har rätt till kultur och rätt att delta i kulturella
aktiviteter oberoende av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan
åskådning, nationell eller social härkomst, förmögenhet, börd eller ställning för
övrigt. I december 1993 antog FN:s generalförsamling enhälligt ett förslag om
internationella regler (de s.k. Standardreglerna) för personer med
funktionshinder som tillförsäkrar dessa människor delaktighet och jämlikhet.
Sverige har varit ett föregångsland i världen när det gäller att tillerkänna
handikappgrupper av olika slag jämlikhet, demokratiska och kulturella
rättigheter. Redan i slutet av 1960-talet, tio år efter att talboken introducerats i
Sverige, genomfördes ett mångårigt forskningsprojekt kring talboken vid
Pedagogiska institutionen i Uppsala 12 . Syftet med forskningsprojektet var att
underlätta de synskadades studiesituation genom att utveckla deras läsmedier
(Myrberg 1978; Trowald 1978).
Under 1980- och -90-talen genomfördes andra stora forskningsprojekt i Sverige.
Projektet “Högskolestudier trots handikapp” ledde fram till DAISY-formatet för
talboken. På initiativ av det svenska specialbiblioteket för talbok och punktskrift,
TPB, grundades 1996 ett internationellt DAISY-konsortium, vars uppgift är att
utveckla systemet och skapa en de facto-standard för digitala talböcker.
Konsortiet leder en världsomspännande övergång från analoga till digitala
talböcker (DAISY 2002; DAISY 2004; Önnestam 2000). Konsortiets mål är att
revolutionera läsupplevelsen för personer som har läshandikapp och man strävar
efter att allt tryckt material skall finnas tillgängligt för läshandikappade
samtidigt som för personer utan läshandikapp utan extra kostnader och i
lättillgängligt, multimedialt format. Man vill också uppmuntra och stödja
utvecklingen av digital talboksservice i hela världen och uppmuntra och stöda
etablering och utveckling av ett globalt talboksbibliotek, som trotsar geografiska
gränser och språkliga skillnader. Konsortiet arbetar för kulturell mångfald och
vill säkerställa informationstillgänglighet för personer med läshandikapp såväl i
västvärlden som i utvecklingsländerna. (Pettersson 2003)
12 Forskningsprojektet gick under namnet PUSS, se avsnitt 2.1.5