Den talande bokens poetik - Doria

26
intrycket att man inte läste för de utvecklingsstörda på boendeenheterna.
Personalen antog att de boende inte var intresserade av läsning och de tyckte
också att det var svårt att veta vilken form av litteratur som lämpade sig för deras
kunder. Kunskapen om lättläst material var liten. På ett par ställen hade man
lyssnat på sagokassetter, men verksamheten hade dött ut på grund av bristande
intresse bland de boende.
Unga vuxna lindrigt utvecklingsstörda behöver få tillgång till skönlitteratur som
handlar om unga vuxnas liv. Litterär förståelse startar nämligen alltid med
fascination. Enligt Peter Kaspersen (1998) säger läsare om den skönlitterära
texten bl.a. att den skall vara intensiv, den skall bygga på kontrastverkan och att
den skall aktivera läsaren. Helena Helve (2003) diskuterar också ungdomsromanen
och menar att det är en utmaning att förse ungdomar med lika
möjligheter för att självständighetsprocessen skall kunna gå framåt och de unga
skall kunna ta steget in i vuxenlivet. Detta gäller också för unga med
funktionsnedsättning. (Jag återkommer till denna fråga i avsnitt 1.2.) Kirsten
Drotner (1991/1995) har också diskuterat hur ungdomar skapar sin identitet
genom olika former av kulturella aktiviteter.
1.1 Funktionshindrades rätt till kultur
I de nordiska länderna är det en självklarhet att alla människor har kulturella
rättigheter 11 . Så har det inte alltid varit, men det har alltid funnits människor,
som kämpat för jämlikhet och t.ex. kulturella rättigheter länge före Förenta
Nationerna (FN) antog deklarationen om de mänskliga rättigheterna i december
1948. När det gäller synskadade och deras tillgång till litteratur anför Keravuori
(1990, 168) att åsikterna om bibliotekens roll i samhället började förändras på
1920-talet. Ditintills hade biblioteken haft en prägel av välgörenhet, men då
började man uppfatta dem som en form av service som samhället skulle erbjuda
sina medborgare, och biblioteken började också få offentligt understöd. Cely
Mechelin, som startade biblioteksverksamhet för blinda och synskadade i
Finland, arbetade redan på 1800-talet för att kulturella rättigheter skulle erkännas
11 De kulturella rättigheterna finns med i flera internationella dokument:
– FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (art. 27)
– Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (art. 15)
– Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (art. 27)
– Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (art. 13)
– Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (art. 5)
– Afrikanska stadgan om människans och folkens rättigheter (art. 17 och 29)
– Konventionen om barnets rättigheter (art. 31)
– Amerikanska förklaringen om mänskliga rättigheter (art. 13)
(http://www.mrforum.se/Default.aspx?documentId=145, läst 15.5.2007)