Den talande bokens poetik - Doria

24
och ge träning i skriftspråksgrammatik. När lässvaga elever läser genom att
lyssna klarar de av svårare titlar än vad den egna läsförmågan medger, vilket
ökar deras möjligheter att känna läsglädje och läslust. Dessutom kan de läsa
samma böcker som jämnåriga kamrater och behöver inte känna sig annorlunda
och utanför. Att känna sig som en läsare påverkar självkänslan positivt och ger
motivation att läsa mera. På så sätt blir läslust både ett mål och ett medel i
föredömlig läs- och skrivpedagogik, menar Myrberg .
Läraren måste genomföra kvalitativt annorlunda pedagogiska insatser som har som
mål att framkalla lust att läsa och som ger utrymme för att bygga på individens
personliga intressen och strategier. Det måste vara meningsfullt för elever att lägga
ner energi på lästräning. (Myrberg 2007, 86)
Betydelsen av skönlitterär läsning
Det som talar för talboken, mer än det rena lässtöd den kan ge, är den frihet som
den skapar för läsaren. Man kan själv bestämma tidpunkten för läsningen och
behöver inte vänta på att någon skall läsa högt. Talboken kan också användas
bara för att lyssna, som ren upplevelseläsning. Nilsson (2005) menar, att det är
viktigt att skilja på lästräning och annan läsning, för man lästränar inte med
läxorna. Att läsa skönlitteratur är en läsart i sig. Kognitivt ställer den narrativa
läsningen stora krav på läsflyt och uthållighet eftersom den handlar om att tolka
stora mängder text (Myrberg 2007). Dessutom krävs ett välutvecklat ordförråd,
kunskap om omvärlden och förmåga att bygga föreställningsvärldar 9 för att klara
denna läsart bra. Svaga läsare orkar därför inte ta sig igenom långa skönlitterära
texter på egen hand. Men genom att lyssna på en talande bok kan också svaga
läsare ta del i det litterära samtalet i samhället och ingå i en litterär gemenskap.
Myrberg menar att värdet i skönlitterärt läsande ligger i att man kan ”byta
berättelser” med andra människor. Man blir delaktig i andra människors tankar
och upplevelser och får via läsupplevelsen en ökad livsförståelse, något som
Judith Langer (2005) starkt betonat i sina skrifter. Hon anser att litteraturundervisning
kan bidra till mänsklig och intellektuell utveckling och att detta är
något som ofta ignoreras. Med hjälp av litteratur lär sig elever att utforska både
sina egna och mänsklighetens möjligheter, menar hon. Litteraturen hjälper dem
att finna sig själva, föreställa sig hur andra är, värdesätta skillnader och söka
efter rättvisa. De lär sig inte bara att se saker och ting ur olika perspektiv, de blir
också medvetna om att det finns många möjligheter, många sanningar och inga
färdiga svar.
Berättelser förser oss med redskap inte bara för att se oss själva, utan även för att
återskapa oss själva. Medan vi läser och berättar historier genom ögonen på våra
inbillade jag, försvinner våra gamla identiteter från vårt medvetande, våra minnen
från i går skrivs om och våra nya jag får en styrka och varaktighet som bekräftar
9 Judith Langers litteraturpedagogik om att bygga föreställningsvärldar diskuteras
närmare i kapitel 3.