Den talande bokens poetik - Doria

258
material. De analytiska begreppen har laddats teoretiskt genom att jag varit i
dialog med tidigare forskning. De har ytterligare laddats med mening och
konkretiserats genom ett omfattande tolkande i analysarbetet, ett tolkande där
jag använt begreppen för att fånga vilka mönster som styr informanternas
tolkande läsning. Speciellt i de två resultatkapitlen, kapitel 6 och 7, där jag
använt fenomenologisk meningskoncentrering och hermeneutiskt tolkande som
metod har genererat många exempel på detta. Man kan därmed säga att
analysverktygen fungerade väl och resultaten har bidragit till kunskap om hur
svaga läsares läskompetens och tolkningskompetens kan utvecklas genom
användning av en talande bok som läsmedium och litteratursamtalet som metod.
Meningserbjudanden kan stödas genom en litteraturpedagogisk aktivitet som
explicit är inspirerad av de teoretiskt laddade begrepp jag använt.
8.3 Forskningsmetodiska vägval
Det forskningsprojekt jag redovisat i denna avhandling är empirinära och
empiritungt. Jag ville gärna använda en kvalitativ metod när jag skulle göra min
empiriska undersökning och valde att som forskare möta mina informanter med
fenomenologiskt inkännande i deras erfarenheter, som jag tog del av genom
litteratursamtal. Fenomenologins betoning av de egna upplevelserna och det
egna medvetandet samt den egna livsvärlden har resonans i min förförståelse
både som psykolog och som konstpedagog. Att jag valde en fenomenologisk
metod, där det kvalitativa hermeneutiska tolkandet utgör den huvudsakliga
metoden kändes naturligt. Min egen bakgrund som psykolog och lärare har
medfört att det hermeneutiska tolkandet och pendlingen mellan del och helhet är
en vardagserfarenhet.
Mayring (1990 anförd i Knizek 1998, 53) menar att fenomenologisk analys har
tre centrala funktioner. Dessa funktioner har haft relevans för den analys jag har
genomfört. Den kritiska funktionen betyder att fenomenologin sätter frågetecken
vid det för-givet-tagna. Genom den explorativa ansatsen har utforskande av
reception av den talande boken kunnat genomföras på ett mångfacetterat sätt.
Det har visat sig att den metodiska trianguleringen har fungerat
perspektivöppnande. Genom den kvantitativa analysen har den efferenta
läsningens begränsade meningsskapande betydelse belysts. Den kvalitativa
analysen har kunnat visa hur litterära föreställningsvärldar och litterär
kompetens kan utvecklas och artikuleras hos de olika unga vuxna, som lyssnat
på talböcker och samtalat om läsningen. Sammantaget har något för-givet-taget
om utvecklingsstördas avsaknad av förmåga till tolkande läsning kunnat
vederläggas.
Den andra funktionen är den heuristiska funktionen, som innebär att
fenomenologin utvecklar och erbjuder nya perspektiv på tidigare insikter, som
t.ex. att tolkande läsning inte är något som utvecklingsstörda skall hålla på med.