Den talande bokens poetik - Doria

256
I kapitel 3 skapades den teoretiska referensramen till avhandlingens huvudsyfte,
nämligen att bidra till kunskapsutvecklingen om förståelse vid unga vuxnas
reception av skönlitteratur. Syftet skulle nås genom receptionsanalys. En konkret
fråga var hur den talande boken skall produceras för att vara attraktiv att lyssna
på och för att den skall utmana lyssnarna till tolkande läsning. Läsforskaren
Lundberg (bl.a. 2001 och 2003) och hans medarbetare har beskrivit hur en god
läsutveckling ser ut och hur läsförståelse byggs upp. Deras teorier utgör en del
av den teoretiska referensramen i kapitel 3. Läsförståelse sattes i relation till
hörförståelse och detta förhållande problematiserades genom att jag redogjorde
för lyssnandeforskning, som enligt Adelmann (2002) är ett outforskat
vetenskapsområde i didaktiskt sammanhang i Norden. I ett arbete som fokuserar
på läsning som en meningsskapande process kan man inte förbigå schematoerier,
eftersom begreppet schema kan betraktas som ett generell begreppet för att
beskriva hur kognition är strukturerad. Den tolkande läsningen, som är den mest
utvecklade nivån av läsförståelse, granskades utgående från några klassiska
receptionsteorier. Isers (1978, 1996, 2000) teori om textens tomrum, som läsaren
fyller ut under läsakten, Rosenblatts (2002) teori om efferent och estetisk läsning
samt Langers (1995/2005) teori om olika föreställningsvärldar, som öppnar sig
för läsaren under läsningen, utgör en viktig referensram till avsnittet om
reception. Speciellt Isers teorier om läsakten och de tomma platserna i texten,
som läsaren fyller ut under sin läsning, har inspirerat till meddiktande
arbetsformer inom litteraturpedagogiken. Didaktisk teori om den meddiktande
litteraturpedagogiken försåg mig med teoretiskt laddade begrepp, som jag kunde
använda i mitt analysarbete och som jag också använt vid konstruktionen av den
modell för en poetisk didaktik för den talande boken som presenterades i
inledningen av kapitel 8.
Redan vid planeringen av forskningsprojektet och i det inledande skedet av den
empiriska undersökningen var jag intresserad av att se om och hur de olika
inläsningarna påverkade lyssnarnas reception och förståelsemönster speciellt när
det gällde den tolkande läsningen. Under forskningsprocessen har mitt fokus
som forskare skiftat en aning och allt mer glidit över till ett intresse för hur man
genom att använda talbok eller ljudbok skall kunna utveckla lässvaga elevers
och unga vuxnas tolkande läsning. Jag märkte nämligen att intervjuerna, som jag
gjorde med informanterna efter varje gång de lyssnat på en uppläsning, allt mer
framstod som litteratursamtal. I intervjun bearbetade informanterna novellernas
teman på många olika sätt, och i synnerhet de funktionsnedsatta informanterna
kom många gånger på ett berörande sätt i kontakt med existentiellt viktiga frågor
i sina egna liv. De fick beröring med djupare skikt av människans existens, t.ex.
när det gäller känslor som rör ensamhet, gemenskap, självständighet eller rädsla
för att mista föräldrarnas kärlek. Jag fann det därför nödvändigt att vidga
perspektivet och inkludera konstpedagogisk, didaktisk teori i min teoretiska
referensram. Deweys (1980/1934) teori om transformativ estetik, som
vidareutvecklats av Sava (1994) i hennes beskrivning av den konstnärliga
inlärningsprocessen som en transformativ process och ytterligare bearbetats av