Den talande bokens poetik - Doria

252
in i tolkande arbete. Den effektsatta inläsningen stör koncentrationen med
samma resultat. Referensgruppens informanter kunde artikulera behovet av att få
vara medskapande och tolka på sitt eget sätt. En konklusion om reception
gällande form blir därmed att båda gruppernas informanter kan evaluera formens
betydelse på en personlig nivå. Individuella preferenser, som kan knytas till
deras kulturella kontext, syns tydligt i evalueringarna. Formelementen har
betydelse för meningsskapande. När formen träffar läsaren finns stora
möjligheter till transformation av förståelse.
Vilka meningserbjudanden kan synliggöras genom litteratursamtal?
Begreppet ”meningserbjudande”, som lanserades av Gibson 1979, beskrevs i
kapitel 4 som en kvalitet hos ett objekt eller hos den fysiska omgivningen, en
kvalitet som erbjuder individen att utföra en handling. Begreppet har i stor
utsträckning använts inom utomhuspedagogiken i den direkta betydelse som
Gibson beskriver. Till exempel en bäck många meningserbjudanden: den
inbjuder till att simma i, till att doppa tårna i, till att hoppa över, till att sätta en
barkbåt i, osv. Begreppet meningserbjudande eller ”affordance” används också i
mera generell betydelse som möjligheter till lärande. Jag menar att
litteratursamtalet inbjuder deltagarna till handling, till en möjlighet till lärande. I
sökområde 1 fick informanterna ett erbjudande om att utveckla genrekompetens
och att visa sin kompetens i efferent läsning. I sökområde 2 fick informanterna
erbjudande om att visa sin kompetens i estetisk läsning. Sökområde 2 fokuserade
på existentiella frågeställningar, och därmed fick informanterna erbjudande om
att vidga sina förståelsehorisonter genom att litteratursamtalet i denna fas siktade
på informanternas tolkande läsning. I sökområde 3 fick informanterna
erbjudande om att fungera som kompetenta kritiker, eller som kompetenta
tänkare om jag använder Appleyards terminologi. Inom alla tre sökområdena
fick de därmed erbjudande om att bli bekräftade som kompetenta läsare,
eftersom forskaren var genuint intresserad av att höra vad de hade att säga.
Det är inom sökområde 2 som min egen förståelsehorisont både som lärare och
som psykolog har vidgats allra mest och jag har som forskare berörts av
informanternas tankar och berättelser om de existentiella frågeställningar som
litteratursamtalet öppnar för. Detta gäller både i föreställningsvärldarna, som
informanterna skapar utgående från den skönlitterära texten, och i speglingarna
till det egna levda livet. Avhandlingens mest centrala resultat återfinns inom
detta sökområde. Jag har också berörts av det emancipatoriska perspektivet som
öppnar sig, inte minst när det gäller de unga vuxna med funktionsnedsättningen
lindrig utvecklingsstörning. Det finns nästan ingen forskning om de
utvecklingsstördas fiktionsläsning över huvud taget i finlandssvensk kontext,
inte heller i nordisk kontext. Det gäller speciellt forskning om läsning som skulle
ha fokus på utvecklingsstördas tolkande läsning. Ett meningserbjudande som
litteratursamtal kan ge är att utmana unga vuxna att bli mer kompetenta läsare av