Den talande bokens poetik - Doria

247
etisk- estetisk reflektion. Den estetiska formen (novellen) väckte såväl estetisk
(om form och meningsskapande) som etisk reflektion (moralisk och empatisk).
Jag återkommer till hur grupperna har reflekterat i förhållande till de olika
varianterna av inläsning under sökområde 3.
I den didaktiska modellen visar jag några möjligheter att öppna
föreställningsvärldar på ett mångfacetterat sätt. Genom att erbjuda möjlighet för
de unga vuxna att artikulera medvetenhet om fiktion och verklighet som en
dialog, som de kan föra mellan egna erfarenheter och de fiktiva personernas
erfarenheter, kan föreställningsvärldar öppnas. Den aktiva estetiska responsen
kan också innebära att de går in som medförfattare och en djup förståelse kan
uttryckas när informanterna reflekterar över livsfrågor på existentiell nivå.
Litteratursamtalen kan öppna ett rum där de unga vuxna med
funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning får utmanas att reflektera
över existentiellt viktiga frågor. En utvecklad tolkningskompetens kan fungera
som ett nyskapande möte, som bidrar till en förtätad meningsupplevelse.
Viken betydelse hade då litteratursamtalet med fokus på tolkning? Fanns det
några tecken på en utvecklad läskompetens, som öppning av vidare, djupare eller
nya förståelsehorisonter? Ett tecken på att nya förståelsehorisonter öppnats kan
vara den förändring av attityder till de fiktiva personerna som alla informanter
gav uttryck för. När det gäller den första novellen, Bonnie, som informanterna
lyssnade på så gav alla i början av litteratursamtalet uttryck för en negativ
hållning till den kvinnliga huvudpersonen. De förstod sig inte på henne. Mot
slutet av samtalet kring tolkningsfrågorna hade informanternas inställning
ändrats och de hade en mera nyanserad uppfattning om kvinnan och kunde se på
henne med större förståelse och empati. När det gäller den andra novellen,
Chansen, som handlar om en flicka i yngre tonåren och relationen till hennes
mor, kunde också tecken på nyskapande möte märkas; informanternas
inställning ändrades både till dottern och till mamman. Referensgruppens
informanter fick en positivare inställning till flickan, när hon äntligen vågade
göra egna val, trots att hon därmed gick emot mammans önskningar.
Informanterna i undersökningsgruppen fick däremot en negativare uppfattning
om flickan eftersom hon inte lydde mamman och förstod att mamman bara ville
flickans bästa. En forskartolkning är att båda grupperna artikulerat en djup
existentiell förståelse av sin egen kulturella verklighet med dessa uttalanden.
Också vid litteratursamtalet efter genomlyssningen av den tredje novellen,
Rånet, visade informanterna att de bearbetat de existentiella frågeställningarna
som novellen öppnar för. Få av de manliga informanterna kunde känna någon
sympati för Robert utan tog avstånd både från honom och också hans beteende.
Många av de kvinnliga informanterna ändrade sin uppfattning om Robert och
kunde i slutet av samtalet se på honom med en viss förståelse och acceptans. En
forskartolkning i förlängningen av denna hållningsändring i receptionen av alla
tre novellerna är att ändringen återspeglar en förändring i informanternas egen
livsförståelse och självbild.