Den talande bokens poetik - Doria

22
digitalt och lagras på en cd-romskiva i mp3-format (TPB 1998; Nordberg 2005).
Ljudet blir bra och det är lätt att navigera i boken. Avspelningsapparaten kan
vara en persondator, en mp3-spelare eller en DAISY-spelare, som ser ut som en
avancerad cd-spelare. I synnerhet bland unga dyslektiker har utseendet på
avspelningsapparaten haft stor betydelse (Nilsson 2005) eftersom de bärbara
DAISY-spelarna inte nämnvärt avviker från andra mp3-cd-spelare, som många
ungdomar har.
Att den kommersiella ljudboken 6 har slagit igenom som ett sätt att läsa
skönlitteratur för icke läshandikappade under samma tid torde också ha haft
gynnsam inverkan för att ta bort prägeln av ”handikappläsning”. I en
enkätundersökning, som gjordes bland bibliotekarier 2004 i Sverige (Nordberg
2005) framkom, att det skett en markant ökning av användandet av talböcker och
ljudböcker i synnerhet för dyslektiska skolelever och studerande under 2000talet.
Men låntagare med funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning
lyser fortfarande med sin frånvaro.
Barn och unga med dyslektiska problem som målgrupp i talboksprojekt
Att barn och unga med dyslektiska problem hittat vägen till talböcker och
ljudböcker i Sverige kan vara en följd av att man där sedan början av 2000-talet
aktivt arbetat med olika talboksprojekt för att försöka undanröja hinder mellan
barn och ungdomar och boken, främst i inläst form. Elisabeth Nilsson (2005) var
projektledare för t.ex. Talboken på frammarsch, som pågick mellan 1999 och
2002 och Talboken på väg till barn och unga, som pågick mellan 2002 och
2004. I redovisningen av de olika projekten lyfter hon fram många möjligheter
med användningen av talboken i undervisningen. Hon pekar på Matteuseffekten 7
när det gäller läsning och hävdar att man måste läsa mycket för att bli en god
läsare. Hon talar också för att man skall fortsätta att läsa högt för elever i äldre
årsklasser eftersom den formen av högläsning skapar läslust. Sina iakttagelser
förankrar hon hos bl.a. Keith Stanovich, en kanadensisk läsforskare, som var den
som först började tala om Matteuseffekten i undervisningen och som i ett ofta
citerat arbete från 1986 8 påvisade att problem i läs- och skrivinlärningen
förstärks om barn inte tidigt får stöd i sin läsutveckling. Dessa barn läser då
mindre och undviker alla svårigheter genom att välja lättare texter, vilket i sin
6
I kapitel 2.1.5 beskriver jag närmare utvecklingen av den kommersiella ljudboken.
7
Termen ”Matteuseffekten” härrör från vers 25:29 i Matteusevangeliet, där Jesus
undervisar via liknelsen om talenterna: ”Var och en som har, han skall få, och det i
överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har”. (Svenska
Bibelsällskapet 1981, 71)
8
Stanovich, KE. (1986). Matthew Effects in Reading: Some Consequences of Individual
Differences in the Acquisition of Literacy. Reading Research Quarterly 21 (4), 360–407.