Den talande bokens poetik - Doria

246
litteratursamtalet fick därmed från början kanske något som Hetmar (2004)
kallar en skolsk prägel, som inte öppnar några föreställningsvärldar. En manlig
informant ur referensgruppen uttryckte sig så här, när jag frågade hur det varit
att lyssna på en av novellerna: ”Som alltid i skolan, lite tråkigt.” Många av
undersökningsgruppens informanter reagerade på kunskapsfrågorna med
osäkerhet, som en av de kvinnliga informanterna gav uttryck för genom att
beklaga sig: ”oj, oj, genast från början en massa svåra ord”, medan flera manliga
informanter började räkna upp något som de kunde: alla huvudstäder i Europa
eller alla cd-skivor som en artist gett ut.
Konklusioner gällande återberättande och läsförståelse
Berättelseanalysen visade att referensgruppens unga vuxna har integrerat en
berättelsestruktur som kan ge stöd för återberättandet. Undersökningsgruppens
unga vuxna har inte en berättelsestruktur integrerad. En konklusion av detta
kunde bli att undersökningsgruppen skulle ha behövt mera stöd för sitt
återberättande, t.ex. i form av mera strukturerade och direkta frågor.
Svarsmönstren gällande kunskapsfrågorna visade liknande mönster hos
referensgrupp och undersökningsgrupp men på olika nivå. Funktionsnedsättningen
hos undersökningsgruppen blev synlig i de kvantitativa måtten på
antal ord i återberättandet men också i antalet korrekt besvarade frågor. Hos
undersökningsgruppen verkar det som om intervjusituationen, litteratursamtalet,
fungerat som en lärandesituation. Genom fokuserade frågor riktades
undersökningsgruppens uppmärksamhet, så att antalet korrekta svar i medeltal
ökade något från omgång ett till omgång tre.
Genom att ställa frågor om läsförståelse öppnas i återberättandet i några fall för
tolkande läsning, medan kunskapsfrågorna hade begränsat värde för
läskompetens. En efferent läsning öppnar inte för föreställningsvärldar.
Sökområde 2 – det estetiska perspektivet
Sökområde 2 omfattade litteratursamtal om innehållet och tolkningen av
detsamma. Jag har därför kallat sökområde två ”tolkande läsning gällande
innehåll”. Sökområde 2 visade sig vara analysens fördjupningsområde. Denna
fas av samtalet väckte informanternas intresse och engagemang på ett annat sätt
än sökområde 1. En förutsättning för denna del av samtalet var att informanterna
ville och kunde tala om en text som fiktiv. I samtalet utmanandes informanter att
fylla ut textens tomrum, något som de gjorde genom att knyta an till egen
erfarenhet och genom att ge aktiva estetiska responser. I responserna gick de i
dialog med texten och identifierade sig eller tog avstånd från personer och
handlingar. Också undersökningsgruppens informanter gav exempel på både
empatisk och moralisk reflektion. Dessa reflektioner kan sammanfattas som