Den talande bokens poetik - Doria

245
Sökområde 1 – det efferenta perspektivet
Litteratursamtalet hade två vägledande frågor för forskarens inbjudan till samtal,
nämligen hur informanterna skapar mening och vilken mening det är som
skapas. Sökområde 1 gällde berättande och läsförståelse. Berättandet var i detta
fall återberättande av helheten och analys av berättarkompetens på strukturell
nivå. Dessa två stadier samlades i Labovs och Waletskys analysmodell, som kan
visa en aspekt av läskompetens, nämligen medvetenhet om berättelsestruktur. En
konklusion, som kan bidra till en poetik för den talande boken är att
föreställningsvärldar kan öppnas genom utmaning till återberättande. Genom
återberättande kan de unga vuxna artikulera kunskap om att en berättelse har en
början, en händelseutveckling och ett slut och att en berättelse handlar om
personer, händelser och teman. När det är sagt, måste ändå konklusionen
utgående från denna studies resultat vara att både referensgrupp och
undersökningsgrupp endast visade en återberättarkompetens under utveckling.
De flesta lindrigt utvecklingsstörda förbättrade sin återberättarkompetens något
genom de tre litteratursamtalen, men de svagaste återberättarna utvecklade inte
sin kompetens. För den gruppen kan textvalet ha varit för krävande. En annan
möjlig förklaring är att frågan ”Vad handlar berättelsen om?” var för generell,
och för denna undergrupp borde frågan ha varit mera avgränsad och konkret. En
tredje förklaring till att de svagaste bland de lindrigt utvecklingsstörda inte
utvecklade sin kompetens att återberätta kan vara att deras kognitiva nivå satte
ett tak, som inte kunde överskridas. Inom gruppen unga vuxna med
funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning kan skillnaderna i kognitiv
funktion vara ganska stor mellan den svagaste och den starkaste.
Den andra aspekten under sökområde 1 gällde läsförståelse. I litteratursamtalets
inledande fas tolkades läsförståelse snävt som en förmåga att uppfatta och
komma ihåg och denna aspekt omfattade kunskapsfrågor. Kunskapsfrågorna
inbjöd till det som Rosenblatt (1935/2002) kallar efferent läsning, dvs. att läsa
som man läser en faktatext. Läsförståelsen i detta sökområde bygger alltså på
kompetens att minnas detaljer, och det som prövas är minne och koncentration.
Svarsmönstren visade att både undersökningsgruppen och referensgruppen
kunde minnas faktabetonade detaljer. Svarsprofilerna liknar varandra men
undersökningsgruppens profil ligger på en lägre nivå, vilket kunde förklaras som
beroende av deras kognitiva handikapp. Några intressanta skillnader mellan de
två grupperna framkom när det gäller inläsningens form. Jag återkommer till
dessa skillnader under sökområde 3.
En kritisk forskarkommentar till denna typ av frågor är att de inte hör hemma i
ett litteratursamtal som fokuserar på meningsskapande. Denna typ av frågor
påminner alltför mycket om läxförhör och verkar inte öppna några
förståelsehorisonter. Till det är frågorna alltför slutna för det finns ett ”rätt svar”.
Frågor som fokuserar på efferent läsning får snarare en motsatt effekt.
Referensgruppens informanter besvarade i stort sett alla kunskapsfrågor korrekt,
men frågorna fick också informanterna att känna sig kontrollerade och