Den talande bokens poetik - Doria
Den talande bokens poetik - Doria
Den talande bokens poetik - Doria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
242<br />
8 Mot en <strong>poetik</strong> för den <strong>talande</strong> boken<br />
I det åttonde kapitlet diskuteras hur <strong>poetik</strong>en för en <strong>talande</strong> bok kan se ut<br />
utgående från en didaktisk modell, som jag konstruerat. Modellen belyser<br />
forskningsdesignen, forskningsprocessen och de mest centrala resultaten i den<br />
undersökning, som rapporteras i denna avhandling. Diskussionen, som<br />
påbörjades i de tre resultatkapitlen 5, 6 och 7 fördjupas. Målet är att ge svar på<br />
avhandlingens frågeställning om hur man bygger upp en förmedlingssituation,<br />
som ger lyssnarna till talbokstext möjlighet till lärande. Lärande i detta<br />
sammanhang betyder möjlighet till förståelse av den skönlitterära textens<br />
existentiella teman. Diskussionen fokuserar inledningsvis på de konkreta<br />
resultaten i detta avhandlingsarbete. Senare fokuserar diskussionen på de<br />
upptäckter jag gjort under forskningsprocessen, nämligen de möjligheter att<br />
artikulera egna existentiella frågeställningar som litteratursamtal kan ge,<br />
speciellt hos gruppen unga vuxna med funktionsnedsättningen lindrig<br />
utvecklingsstörning. Därmed skrivs också svaren på forskningsfråga 4 fram.<br />
Forskningsfrågan var: Vilka meningserbjudanden kan synliggöras genom<br />
litteratursamtal? Frågan om hur man kan utveckla läskompetensen hos denna<br />
grupp diskuteras ur ett perspektiv från kritisk-emancipatorisk pedagogik.<br />
Forskningsprocessen om <strong>Den</strong> <strong>talande</strong> <strong>bokens</strong> <strong>poetik</strong> har sträckt sig över en lång<br />
tid. Under den tiden har utvecklingen av talboks- och ljudboksområdet varit<br />
mycket expansiv, något som återspeglas i min avhandling genom ett rätt<br />
omfattande kapitel (kapitel 2) om denna utveckling. Talboken introducerades i<br />
Norden på 1950-talet. I början riktade sig talboken till synskadade men har i dag<br />
många olika grupper av läshandikappade som användare, inte minst dyslektiker.<br />
<strong>Den</strong> kommersiella ljudboken har också slagit igenom som ett sätt att läsa för<br />
personer som inte har läshandikapp under 2000-talets första decennium. Östen<br />
Engström såg redan på 1990-talet vilken möjlighet till läsupplevelser som<br />
talboken kunde ha för gruppen lindrigt utvecklingsstörda. <strong>Den</strong> expansiva<br />
utvecklingen av den <strong>talande</strong> boken under 1990-talet (talboken) och 2000-talet<br />
(ljudboken) har dock tyvärr inte medfört att gruppen unga vuxna med<br />
funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning i någon större utsträckning<br />
har börjat använda talböcker som ett sätt att ta del av skönlitteratur. De centrala<br />
resultaten i denna avhandling pekar på att denna grupp av unga vuxna kan ha<br />
stort utbyte av att lyssna på en <strong>talande</strong> bok. Det är möjligt att öppna fiktionens<br />
värld mycket mera än vad man trott också för dessa unga. Langer (2005) säger,<br />
att föreställningsvärldarna utgörs av de individuella och föränderliga<br />
föreställningsvärldar, som var och en skapar utgående från tidigare erfarenheter<br />
när man läser fiktiv text. Hon säger vidare att skapandet av föreställningsvärldar<br />
utvecklar receptionsförmågan. Det gäller för alla människor, också för individer<br />
med funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning.
Change language