Den talande bokens poetik - Doria

21
utvecklingsstörning så att litteraturens skattkammare kunde öppnas mera också
för dem. Min förförståelse är att unga vuxna med funktionsnedsättningen lindrig
utvecklingsstörning är en osynlig och bortglömd grupp när det gäller litteratur.
I inledningskapitlet kommer jag att teckna konturerna av det landskap som utgör
denna avhandlings kontext. Jag beskriver inledningsvis talboken som läsmedium
i ett svenskt, finlandssvenskt och finskt perspektiv. Därefter preciserar jag vilka
kulturella rättigheter som utvecklingsstörda har, för att fortsätta
kontextbeskrivningen genom att ta upp frågor gällande utvecklingsstörda och
läsning av skönlitteratur. En specifik kontext för detta avhandlingsarbete är
Östen Engströms Studio Finlandssvenska Röster (FsR), som under många år
producerat talböcker också för utvecklingsstörda 5 . Det inledande kapitlet
avslutas med att jag introducerar forskningsprojektets syfte, problemställning
och forskningsfrågor, samt till slut presenterar avhandlingens fortsatta
uppbyggnad.
Talboken som läsmedium
Användning och produktion av talboken som läsmedium styrs av en speciell
lagstiftning, som förutsätter att den som har rätt att låna en talbok har ett uttalat
och diagnostiserat läshandikapp. Under de första årtiondena av
talboksanvändning var det främst synskadade som hade rätt att låna talböcker
från specialbibliotek som producerar och lånar ut talböcker. I dag räknar man
förutom synskadade även rörelsehindrade, utvecklingsstörda, afatiker,
dyslektiker, hörselskadade och tillfälligt läshindrade som t.ex. långtidssjuka och
konvalescenter som läshandikappade, som enligt lagen har rätt att låna talböcker
(Celia 2007; TPB 1998). Synskada och dyslexi är de vanligaste orsakerna till
läshandikapp (TPB 2007). Inom specialundervisningen för lässvaga seende
elever har man använt sig av läromedel inlästa på band för att underlätta deras
läsning och lärande sedan 1980-talet (se t.ex. Granlund & Nørve 2001).
Ljudbanden och den tryckta boken presenteras för eleven samtidigt och används
som lässtöd eller lästräning. Metoden går under benämningen ”bok och band”
(eller numera ”bok och DAISY”, se avsnitt 2.1.). Enligt Lasse Winkler (2003)
slog användningen av ljudböcker inte riktigt igenom så länge formatet var
ljudband som kassett, eftersom många seende talboksläsare ansåg att formatet
hade en ”handikapprägel”.
Till följd av en expansiv utveckling av tekniken kring talboken i slutet av 1900talet
har användarkulturen ändrats radikalt i början av 2000-talet (Knip-
Häggqvist 2004). I dag produceras talboken i ett hypermodernt format, som går
under benämningen DAISY, vilket betyder Digitalt Audiobaserat Informations
System. DAISY är en svensk uppfinning, som innebär att talböckerna läses in
5 Mera om FsR i kapitel 2.