Den talande bokens poetik - Doria

20
Föreliggande doktorsavhandling är ett försök att göra gruppen unga vuxna med
funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning synlig i ett sammanhang där
de i praktiken inte själva har någon röst eller där deras röst är mycket svag.
Avhandlingen önskar därmed att ge röst åt denna grupp och deras upplevelse av
skönlitteratur genom att de inbjuds till samtal om existentiellt angelägna frågor i
deras livsvärld.
I fokus för studien står estetisk läsning 4 och meningsskapande i unga vuxnas
lyssnarreception av talbokstext. Min egen utgångspunkt som konstpedagogisk
forskare finns i psykologi, pedagogik och berättarkonst. Jag är till yrket
psykolog och ämneslärare och har genom min verksamhet som ledare för
utbildning av ungdomsarbetare erfarenhet av olika grupper av barn och unga.
Jag placerar min forskning inom det konstpedagogiska vetenskapsområdet och
vill därmed delta i utvecklingen av vad som kan definieras som konstämnenas
kärnuppgift, dvs. att utveckla unga människors kulturella kompetens och
kulturella läsfärdighet med målet att ge dem framtidsbilder med mening och
hopp. Min förförståelse är att litteraturen kan fungera som en väg att bearbeta
existentiella livsfrågor och genomgå estetiska läroprocesser, samt få tillgång till
kulturellt kapital.
Forskningsintresset är riktat mot lindrigt utvecklingsstördas läsning av
skönlitteratur. Jag har inspirerats av det arbete som gjorts inom
specialundervisning och dyslexiforskning för att förbättra lässvaga elevers
möjlighet till litterära upplevelser – upplevelser som de inte skulle ha möjlighet
till om de inte kunde läsa genom att lyssna till inläst text (Granlund & Nørve
2001). Jag har också inspirerats av den meddiktande litteraturpedagogiken
(Sørensen 2001, 231), som haft vind i seglen under 2000-talets första
decennium. Denna litteraturpedagogik strävar efter att skapa kreativa
arbetsformer, där eleverna lever sig in i textens universum genom att själva
konstruera textens rum antingen visuellt eller verbalt i stället för att bara återge
textens egna ord. I föreliggande arbete används litteratursamtal som en ingång
till lyssnarnas meddiktande. Wolfgang Isers (1978) receptionsteori om textens
tomrum, som läsaren fyller ut under läsandet, utgör en viktig teoretisk
referensram (se kapitel 3).
Användningen av talböcker och ljudböcker bland lindrigt utvecklingsstörda är
ännu liten. Det övergripande målet för detta arbete är därför att bidra till
kunskapsutvecklingen om möjligheterna att använda den talande boken som en
väg till skönlitteratur för unga vuxna med funktionsnedsättningen lindrig
likadana ut, fungera på liknande sätt och låta likadant. Målgrupp och upphovsrätt avgör
vad den inlästa versionen av skriven text kallas. I avsnitt 2.1. redogör jag närmare för
skillnaderna mellan talbok och ljudbok. I detta arbete använder jag begreppet ”den
talande boken” som en kombination av de båda övriga för att komma ifrån den
otympliga formuleringen ”talbok eller ljudbok”.
4 Estetisk läsning beskrivs i kapitel 3 (med referens till Louise Rosenblatt).