Den talande bokens poetik - Doria

226
sig in i berättelsen, så att han själv kunde ha skapat bilder i sitt huvud, gjort sin
egen film utgående från vad han hörde.
Informanten tycker att rösten avspeglar flickans protest i förhållande till
mamman och att den styrde in på dotterns tankar, fast det var modern som malde
på hela tiden. Rösten var behaglig att lyssna på eftersom den fanns mitt i skalan
mellan pipiga och låga röster, men informanten hade önskat mera inlevelse och
betoningar och han beskriver hur man kunde gjort för att åstadkomma detta.
Moderns depression och dotterns bitterhet kunde ha tagits fram ännu mera.
Jag har många förslag på hur man kan göra uppläsningen intressantare!
(Kvinna, referensgruppen, neutral inläsning)
Den kvinnliga informanten ur referensgruppen tycker att det var svårt att hålla
koncentrationen uppe eftersom sättet att läsa var tråkigt. Hon har många förslag
på hur man skulle kunna göra uppläsningen intressantare. Tonläget har betydelse
för hur man tolkar och förstår: ett högre tonläge ger ett gladare intryck, ett lägre
antingen mera sorgset eller mera spännande. Röstens kvalitet och tonstyrka
påverkar också upplevelsen: en naturlig röst är behaglig att lyssna på, en spänd
och gäll skapar irritation och en allt för låg volym gör att man måste skärpa sig
för att överhuvudtaget höra, vilket i sin tur tar bort koncentrationen på
händelseförloppet i berättelsen. Rösten skall svara mot de känslor som finns i
berättelsen, en sorgsen historia skall läsas sorgligt och en glad med gladare röst.
Informanten förhåller sig också medvetet till inlevelsens eller neutralitetens
betydelse för hur lyssnaren styrs i sin tolkning. En neutral läsning ger lyssnaren
frihet att tolka som han eller hon vill, medan en inlevelsefull tolkning samtidigt
är en tolkad läsning, som styr lyssnarens egna tolkningar. Informanten påpekar
också mottagarmedvetenheten. För barn måste man betona mycket mera för att
de skall tycka att det är intressant. Sättet att läsa inverkar på lyssnarens
perception och får honom eller henne att uppfatta vissa saker, medan en annan
betoning skulle ha medfört att lyssnaren lagt märke till andra saker.
I denna läsning kände sig informanten påverkad på så sätt att hon började känna
sig ledsen för flickans skull.
Jag blir frustrerad och irriterad av en monoton röst!
(Man, referensgruppen, neutral inläsning)
Den manliga informanten ur referensgruppen uppehåller sig vid funderingar över
form och innehåll. Han känner frustration och irritation över den monotona
uppläsningen och har många synpunkter på hur man kan läsa för att det skall bli
mera levande. Bristen på inlevelse gör att man som lyssnare inte orkar hålla
koncentrationen, och de egna tankarna börjar flyga hit och dit. Informanten
upplever också att uppläsaren distanserar sig från berättelsen och att hon helst