Den talande bokens poetik - Doria

215
7 Så ska den talande boken låta! – reception i
metaperspektiv
I kapitel 7 vänds perspektivet från fokus på innehåll till fokus på
inläsningspraktiken, genom att litteratursamtalet handlar om form. Därmed kan
kapitel 7 sägas utgöra en metadiskussion i förhållande till den tredje
forskningsfrågan: Hur skall den talande boken låta? I analysen är perspektivet
informanternas. Den teoretiska speglingen görs mot den referensram som
presenterats i kapitel 2 med redovisning av tidigare forskning om röst och tal,
samt mot receptionsperspektivet presenterat i kapitel 3. Också denna del av
litteratursamtalet analyserades med hjälp av meningskoncentrering i fyra steg. I
redovisningen har jag ytterligare koncentrerat de grundläggande
beskrivningarna genom att sammanföra kvinno- och mansperspektivet i en
jämförande analytisk beskrivning. Jag har identifierat mönster i informanternas
åsikter om form inklusive röst i de olika inläsningarna.
7.1 Betydelsemönster gällande form i Bonnie –
informanternas perspektiv
Den fenomenologiska analysen av de naturliga meningsenheterna, som jag
skapat utgående från informanternas svar på intervjufrågorna om form samt de
analyser i centrala teman som jag gjort, finns återgivna i bilageavdelningen,
bilagorna 4a och 4b. I den löpande texten nedan samlar jag de grundläggande
beskrivningarna för de olika narrativen. Jag diskuterar resultaten i jämförande
perspektiv mellan kvinnor och män samt mellan de olika inläsningarna.
7.1.1 Grundläggande beskrivningar-referensgruppens
perspektiv
De fältnära narrativen återfinns i bilaga 4a, som omfattar narrativ 25 till 28.
Rösten var behaglig men slö och tråkig
(Kvinna, referens, monolog)
Den kvinnliga informanten ur referensgruppen som fått lyssna till
monologversionen av Bonnie har en klar uppfattning om formfrågorna och kan
inta ett metaperspektiv där hon diskuterar formaspekter. För henne är det
viktigaste när hon lyssnar att hon inte blir bortblandad eller avbruten, hon vill
leva sig in i berättelsen och fantisera fritt och skapa sina egna bilder i sitt eget
huvud. Därför tycker hon inte om pauser eller ljudeffekter. Pauserna gör tempot