Den talande bokens poetik - Doria

213
ställning”, ”svårt att veta när jag inte har varit i den situationen”, osv.
Ljudeffekterna har aktiverat de manliga informanternas skript för spänning,
actionfilm, de kan ge rika beskrivningar på miljöer och effekter samt på
kroppsligt förankrade känslor. Den kvinnliga informanten ur referensgruppen
som lyssnat på den effektsatta versionen visar stor empati, men hon har också
svårt att bestämma sig för om Robert är värd medkänsla eller inte. Den kvinnliga
informanten ur undersökningsgruppen som lyssnat på den effektsatta versionen
känner till en början empati för Robert men börjar sedan identifiera sig med
flickan i berättelsen allt mer och tar till sist avstånd från honom och hans
”snuskiga tankar”. De manliga informanterna är helt övertygade om att allt var
Roberts fel, han får ta ansvar för sina egna handlingar och har sig själv att skylla,
för han ställde själv till det för sig.
Också i receptionen av Rånet blir ett mönster för tolkningsgemenskapens
betydelse synligt, men inte lika tydligt som i de tidigare analyserna.
Informanterna med funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning tolkar
mera konkret men de känner också igen de existentiella teman som novellen
öppnar för. Cafeteriamiljön är mera spännande för dem än för informanterna ur
referensgruppen. De lyfter fram rädslan för att göra bort sig och rädslan för att
göra fel rent allmänt som förklaringsmodeller till att Robert betedde sig som han
gjorde, en motivering som ingen ur referensgruppen kom fram med. Förmågan
att identifiera känslor – av ensamhet och utanförskap, längtan efter kärlek och
tillhörighet – samt de moraliska koderna delar de med referensgruppens
informanter.
6.4 Variationer i tolkningsmönster och estetisk läsning –
sammanfattning av reception
Ett estetiskt perspektiv är beskrivet med hjälp av tolkande analyser av
informanternas svar på de intervjufrågor som förutsätter att man arbetar vidare
med texten. Analyserna ger svar på den andra forskningsfrågan i projektet om
den talande bokens poetik. Frågan lyder: Vilka förståelsemönster i tolkande
läsning relaterade till (texternas) teman kan identifieras hos olika lyssnare?
Analyserna besvarar också den fjärde forskningsfrågan om vilka meningserbjudanden
som kan synliggöras genom litteratursamtal.
När det gäller frågan om hur formen för inläsningen påverkar informanternas
tolkningsarbete visar analysen att alla inläsningar fungerade på något sätt. Alla
inläsningar fyllde grundläggande krav på konstnärlig kvalitet, och ingen
inläsning underkändes av lyssnargrupperna. Analysen visar ändå, när det gäller
frågan om en eller två röster som läser att monologversionen fungerade bättre
och hjälpte informanterna att vara fokuserade och koncentrerade bättre än
dialogvarianten. En inläst text är redan tolkad av uppläsaren och speciellt
informanterna ur referensgruppen tyckte att tolkningen styr för mycket.