Den talande bokens poetik - Doria

211
Nu råkar det vara så att jag inte är i den situationen, så jag vet inte hur jag skulle ha
gjort (29ME). Men jag kan tänka mig att ... ja, först sku jag prata med mina föräldrar
vad de sku ge för råd (29ME). Sen sku jag ... ja, vet du, (29ME), jag sku väl ha varit
där hemma (31ME). Int’ sku jag nu ha tagit pengar inte (32ME).
Och jag vet faktiskt inte vad jag skulle ha sagt åt honom om jag varit hans vän
(31ME, 32ME). Kanske att ” hur kommer det sig att du sitter här”, eller nånting ditåt
(29ME). Kanske att han skall vara snäll och inte bråka (30ME).
6.3.9 Diskussion om tolkningsmönster, Rånet
Den tolkande analysen av de narrativa konstruktionerna, som jag gjort utgående
från informanternas svar på de frågor i litteratursamtalet, som fokuserar på deras
djupare förståelse av novellen Rånet, visar att alla informanter också denna gång
har gjort kompetenta estetiska läsningar. De har stigit in i föreställningsvärlden
och undersökt förhållandena där. De har stigit ut och reflekterat över det som
händer i den fiktiva världen och jämfört med sin egen livsvärld, tagit ställning,
värderat och kommenterat. Informanterna har fungerat som meddiktande
författare och expanderat på texten där eget liv, egna ideal, egna etiska
ställningstaganden och allmänna kunskaper om mänskligt beteende påverkat hur
de skapat mening. De har rört sig fram och tillbaka i berättelsen, de har försökt
se på det som sker ur olika perspektiv. De har förhandlat med sig själva om
mening i det liminala området mellan fiktion och verklighet. De allra flesta
informanterna visar stor inlevelse i Roberts situation, men på olika sätt.
Formens betydelse för receptionen
I tabell 16 har jag sammanfört de förtätade narrativa konstruktionerna, som jag
gjort utgående från informanternas reception av novellen Rånet som en talande
bok.
Tabell 16 visar ett klart tolkningsmönster i informantgruppen som helhet:
kvinnor och män tar sig an tolkningsuppgiften på olika sätt. Detta kommer
tydligast fram i referensgruppen, men syns också i undersökningsgruppen. För
de kvinnliga informanterna blir den omvårdande kvinnorollen och en
humanistisk människosyn styrande för tolkningen. De fokuserar på relationer
och känslor. De kvinnliga informanterna är empatiskt medkännande när det
gäller Robert och tror att han nog skulle ha klarat sitt liv mycket bättre om han
inte varit så ensam och utelämnad utan haft stöd och hjälp av vänner och familj.
De tycker att han råkat ut för en massa olyckliga omständigheter, som gjort att
han beter sig så ’bisarrt’, men i grunden är han god och under andra
omständigheter skulle allt ha varit mycket bättre. De manliga informanterna
visar ingen större fördragsamhet vare sig med Roberts beteende eller hans
person.