Den talande bokens poetik - Doria

208
tänker man på att simma) men han känner också igen de existentiella känslorna
som hör ihop med längtan efter att vara kär, dåligt samvete och ånger för att man
handlat orätt. Han ger exempel på hur man kan försöka skaffa sig pengar på
hederligt sätt. Han stiger vid flera tillfällen ur fiktionen och kommenterar och
värderar dels det som Robert gör konkret, men också sina egna förslag på vad
man skulle kunna göra och hur det brukar vara. Han verkar trygg i relation till
sina föräldrar, för han ser hemmet som en plats dit man kan gå om man inte
klarar sig på annat sätt. Det som jag kallar ”samvetets röst” hos informanten
tyder också på att han inom sig hör föräldrarnas förmaningar och råd för hur han
skall bete sig om han hamnar i knipa.
6.3.7 Man får inte stjäla eller vara elak med andra
I förgrunden för den kvinnliga informanten ur undersökningsgruppen, som fått
lyssna på den effektsatta versionen av novellen Rånet står en positiv
mänskouppfattning med klar kod för hur man skall bete sig: det är helt fel att
vara elak med andra och att göra ohederliga saker.
Den kvinnliga informanten uppfattar tre teman i novellen Rånet. Det första temat
berör kafémiljön och det som händer och kan hända där. Det andra temat handlar
om att göra kriminella handlingar och vilka följder det kan få. Det tredje temat
är ett relationstema som handlar om mobbning i betydelsen att behandla någon
annan illa. Innehållet i den fiktiva texten har väckt informantens nyfikenhet och
undran, och hon rör sig fram och tillbaka mellan den fiktiva och verkliga
världen, när hon försöker bygga mening och förhandla om mening som är
relevant för henne själv. När hon gör det tar hon element ur den fiktiva texten
och väger dem mot sina egna erfarenheter, sina egna copingstrategier och sin
egen världsbild.
Liksom hos de andra lindrigt utvecklingsstörda informanterna som lyssnat på
den nakna uppläsningen väcker kafémiljön positiva tankar och känslor hos den
kvinnliga informanten. Hon ser kafémiljön som en arena där man dels kan bli
förälskad och möta den man är förtjust i och dels eventuellt kan få ett jobb eller
där man åtminstone kan få hjälpa till. Till en början känner informanten empati
för Robert, men under intervjuns gång tar hon allt mer avstånd från honom
därför att hon börjar identifiera sig med flickan i berättelsen och tycker att
Robert är dum med henne. Informanten uppfattar också att Robert till en början
var på gott humör men att han senare blev besviken och nervös och till sist var
riktigt sur och hade dåligt humör. Hon minns bra de olika känslolägena som
Robert gick igenom. Först var han intresserad och njöt av att se på flickan, sen
blev han besviken och började skämmas över sina snuskiga tankar. Informanten
kopplar inte besvikelsen till motiv för rån, utan hon tror att Robert rånade flickan
för att han var utan pengar och ville ha en läderjacka. Hon funderar mycket på
orsakerna till hans beteende.