Den talande bokens poetik - Doria

201
han gjorde. I mellanrummet mellan fiktionen och det egna levda livet och de
egna erfarenheterna expanderar hon på texten och går in som meddiktare på
samma sätt som de två informanterna som lyssnat på den nakna uppläsningen.
Hon kommenterar och värderar hans handlande: ”det brukar ju vara det, (lite
spännande), när man gör nånting som man inte egentligen får göra ... När man
inte har nånting att göra på dagarna vill det lätt bli så där (att man skiter i allt) ...
Int’ e’ de’ ju normala mänskor som gör så där ... ”. Den kvinnliga informanten
för under intervjuns gång en inre dialog med sig själv över huruvida Robert är
värd medkänsla eller inte. Hon identifierar en förändring i sin egen inställning
till honom: ”först tyckte jag nog synd om honom men sen tyckte jag att han
verkade så skum till sist, så jag vet int’ om jag tyckte synd om honom nå’ mera
då”. Den humanistiska människosynen styr trots allt hennes utsagor i slutet av
intervjun för hon tror nog att det gick bra för Robert till slut i alla fall, att han tog
sitt förnuft till fånga, att han ångrade allt och började om. Hon tror att han hade
lärt sin läxa och att han i fortsättningen förstod att begära hjälp, och kanske
framför allt förstod att ta emot hjälp, om han kom i svårigheter igen.
6.3.4 Han ville ha lite spänning och variation
Den manliga informant som har fått lyssna på den effektsatta versionen av
novellen Rånet ser sökandet efter spänning som det största motivet till att Robert
handlade som han gjorde. Han tror att Robert var uttråkad eftersom han hade
varit länge arbetslös och inte hade någonting att göra. Roberts liv var trist och
han utnyttjade därför varje tillfälle som gavs för att uppleva lite spänning och
variation. Den effektsatta versionen av Rånet har aktiverat informantens
genrekompetens. Ljudeffekterna får honom att associera till film och i
förgrunden för hans tolkning och meningsskapande står därför hans skript 76 för
spänning. Den manliga informanten använder ordet ”spänning” flera gånger när
han funderar kring orsakerna till att Robert handlade som han gjorde. Stiletten
får stor betydelse som rekvisita i en eventuell hämndscen men provocerar inte
fram sexuella fantasier på samma sätt som för den manliga informanten, som
fick lyssna på den nakna versionen:
Han gick till det där kaféet för att han inte hade något annat att göra (10ME) och han
dröjde sig kvar där för att han var intresserad av den där flickan (10ME) och tyckte
att hon var fin och trevlig på någå vis (11ME), spännande (12ME).
76 Betydelsen av begreppet skript har diskuterats i avsnitt 3.2. Begreppet skript har lånats
från filmens värld och betyder i det sammanhanget manus (se t.ex. Helkama, Myllyniemi
och Liebkind, 2004, 103-104). Inom socialpsykologin avser begreppet den organiserade
kunskap, som en individ har om en situation. Skript kan också översättas med
händelseschema och det styr de tolkningar vi gör om olika händelser och om andras
handlingar. Skripten styr också i hög grad vad vi minns av det vi har hört eller läst.