23.08.2013 Views

Den talande bokens poetik - Doria

Den talande bokens poetik - Doria

Den talande bokens poetik - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

197<br />

I förgrunden för den kvinnliga informantens tolkning står ett empatiskt<br />

medkännande. Moraliskt tar hon klart avstånd från de handlingar som Robert<br />

begick, men hon har förståelse för att situationen utvecklades som den gjorde.<br />

Hon uppfattar den unga mannen som ”en pojke” och tycker han verkar<br />

deprimerad, osäker, ensam och impulsiv. Hon identifierar förändringar i hans<br />

känslolägen; från början verkade han ganska lugn, men så började han göra<br />

förhastade saker och mot slutet av berättelsen handlade han helt instinktivt. Som<br />

det starkaste motivet för pojkens beteende ser hon längtan efter gemenskap: han<br />

ville väl prata med nån, han ville väl ha kontakt med den där flickan på kaféet.<br />

Till följd av sin svaga självkänsla tar han alla motgångar som bevis på hur<br />

misslyckad han är som människa. När han känner svartsjuka över att flickan på<br />

kaféet har en pojkvän tolkar den kvinnliga informanten situationen som så, att<br />

han känner att flickan har svikit honom. Besvikelsen gör honom helt förvirrad<br />

och fyller honom med en mängd motstridiga känslor. Han skäms över sig själv<br />

för att han är svartsjuk, men han är också arg och besviken och vill hämnas på<br />

flickan och bestraffa henne. Det gör han genom att råna henne. Stiletten i fickan<br />

gör att han känner sig stark, och eftersom hans liv är så trist söker han också<br />

spänning i tillvaron. Att göra något förbjudet verkar upphetsande och<br />

skrämmande på samma gång. Eftersom pojken inte får kontakt på ett positivt sätt<br />

söker han uppmärksamhet på ett negativt sätt. Bristen på pengar är ett motiv<br />

bland många till att han gör ett rån. Informanten känner empati för pojken och<br />

tror att han nog skulle ha kunnat komma till rätta med sitt liv på ett bättre sätt om<br />

han fått hjälp och stöd någonstans. Hennes omdömen om pojkens handlande<br />

uppvisar varierande grad av moralism och i viss mån fördömande. Ett starkt<br />

tolkningsmönster är också att den kvinnliga informanten tillskriver pojken dåligt<br />

samvete över vad han gjort, speciellt mot flickan. Hon går så långt i sin tolkning<br />

att hon tillskriver honom skamkänslor över att han i sin tur också svikit flickan.<br />

Hon behandlade honom vänligt och korrekt och han svarar med att hota henne,<br />

skrämma henne och råna henne. <strong>Den</strong> kvinnliga informanten lämnar<br />

möjligheterna till både olyckligt och lyckligt slut på historien öppna, men<br />

konstaterar att oberoende av hur det gick sedan så kommer Robert att få leva<br />

med det dåliga samvetet länge.<br />

6.3.2 Hans liv kommer inte att bli till någonting<br />

<strong>Den</strong> manliga informanten ur referensgruppen, som fått lyssna till den nakna<br />

versionen av novellen Rånet tolkar situationen för Robert som mycket dyster.<br />

Han uppfattar att ”pojken” är helt marginaliserad, ”att han har gett upp och att<br />

hans liv inte kommer att bli till någonting, att han troligen kommer att gömma<br />

sig i ett litet vindskrypin hos föräldrarna resten av livet”. Talbokstexten har<br />

utmanat hans kulturella förståelse av hur en vuxen man skall vara. Informantens<br />

uppfattning kommer klarast till uttryck i svaret på frågan vad han skulle ha sagt<br />

till Robert, när han satt på kajen i slutet av berättelsen: ”Jag skulle ha

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!