Den talande bokens poetik - Doria

195
De förtätade narrativa konstruktionerna visar på flera klara tolkningsmönster.
Tolkningsmönstren är inte så tydligt förknippade med de olika inläsningarna.
Det tydligaste mönstret har att göra med läskompetensen och
tolkningsgemenskapen.
Alla informanter i referensgruppen identifierar novellens bärande tema, som
handlar om tonårsfrigörelse och frigörelsens pris. I undersökningsgruppens
tolkningar stiger två teman fram som dominerande. Det första och starkaste
temat handlar om att lyda mamma eller inte, det andra handlar om drömmen om
att bli en berömd stjärna. Referensgruppens informanter upprörs alla över den
dominerande modern, som styr över sin dotter genom att skapa skuldkänslor och
göra henne till en förkrympt person, som inte vågar säga vad hon själv vill. De
tar etiskt ställning till detta och tycker att det är fel. De bejakar flickans protester
och tycker att det var bra att hon till slut vågade gå mot sin mammas vilja och stå
för sina egna val. Referensgruppens informanter tolkar mot fonden av ett
kulturellt schema för hur tonåringar frigör sig från föräldrar. Att det kan vara
svårt att frigöra sig från en symbiotiskt ägande modersfigur har de förståelse för.
De gör också djupa tolkningar om varför mamman blivit som hon är och undrar
hur situationen sett ut om det funnits en pappa med i bilden. Informanterna är
överens om att flickans beslut i slutändan kommer att medföra att både dottern
och modern växer som människor.
Också för informanterna ur undersökningsgruppen skapar moderns beteende
kognitiv dissonans i deras tänkande. Till en viss del känner de igen en mamma
som vill bestämma över barnen, men utan undantag tycker de i alla fall att denna
mamma går för långt. Bilden stämmer inte överens med deras inre bild av ”den
goda modern”, som i grunden är snäll och vill att alla skall ha det bra och vara
glada. Appleyard (1990) menar att läsaren i den andra fasen av läsutvecklingen
börjar se sig som hjälte eller hjältinna och att han eller hon gärna identifierar sig
med berättelsens huvudperson. Läsaren på denna nivå uppfattar den fiktiva
världen som en faktisk värld med levande människor, men med den skillnaden
att personerna är tydligt onda eller goda. I undersökningsgruppens tolkning kan
man ana denna dröm om berömmelse för egen del. Men berömmelsens pris, som
undersökningsgruppen också uppfattar, skapar kognitiv dissonans i
informanterna tänkande och gör dem konfunderade. Undersökningsgruppens
informanter undrar också över om det inte fanns någon pappa, som kunde hjälpt
till så att flickan inte skulle ha behövt vara allt för sin mamma. Ungefär från
denna punkt skiljer sig tolkningsstrategierna för referensgruppen och
undersökningsgruppen åt.
Undersökningsgruppens informanter skriver vidare på texten i form av
satellittexter (Larsson 1989, 59–60), där den egna livsvärlden, de egna
upplevelserna och speciellt den egna självkänslan blir styrande för tolkningen.
De ställer sig inte utanför texten och betraktar det som sker på avstånd utan
texten kretsar kring deras egen värld. Någon samlande tankeriktning med grund i
den fiktiva texten hålls inte kvar när de bygger sin djupare förståelse, utan i