Den talande bokens poetik - Doria

184
ville (13MB) i stället för indirekt med att skolka och så (13MB). Nog för att jag har
en viss förståelse för det där skolkandet också, att det var ett sätt att visa ... (14MB).
Men hon borde i alla fall försöka säga mera vad hon vill, för det kommer bara att bli
värre och värre om det fortsätter på det där viset (11MB). Jag tycker att hon gjorde
rätt när hon visade sen (13MB, 14MB).
Hon ville inte ha den där rollen (12MB, 14MB), det visste hon, men hon skulle gå
med på det för att mamman ville det (12MB). Hon hoppades att hon inte skulle bli
antagen och få den (14MB).
Hon tänkte ungefär ”hoppas att jag inte passar” (14MB) och när de sa att håret inte
var så bra, så tänkte hon säkert att ”hittills ser det bra ut för mig” (14MB).
Informanten känner igen känslan av tvång och hur den inverkar på en människa
och han delar uppfattningen bland de andra informanterna i referensgruppen,
nämligen att det finns ett samband mellan att lyda och vara till lags och att få
kärlek och att mamman säkert skulle ”bli konstig” om flickan inte lydde. På
samma sätt som de andra informanterna undrar han över flickans
familjeförhållanden och tror att mamman inte kunnat styra över flickan på det
vis hon gör, om det funnits en far eller en man med i bilden. Protesten och
beslutet att säga nej bejakas av informanten även om han tillskriver flickan
ambivalenta känslor inför sitt beslut. Den manliga informanten tror på ett
lyckligt slut om flickan slutar ljuga för mamman. Avslutningsvis diskuterar han
ännu förhållandet mellan lögn och sanning och kommer till slutsatsen, att om
flickan fortsätter ljuga för mamman så sker ingen förändring utan allt fortsätter
som tidigare.
6.2.5 Jag vill nog stanna hos dig mamma
Den unga vuxna lindrigt utvecklingsstörda kvinnliga informanten som har fått
lyssna på den neutrala versionen av novellen Chansen fångas av novellens
innehåll och går in som uttolkare och diskutand med stor iver. Frågan om man
skall lyda en förälder eller inte blir styrande för hennes tolkning. Hennes
utgångspunkt är att man skall lyda mamma och denna ståndpunkt håller hon fast
vid till slutet, även om hon under intervjusituationen reflekterar mycket över om
den är hållbar eller inte. Att ifrågasätta moderns handlande är ingen relevant
problematik för henne i eget liv, inte heller frigörelse från föräldrarna genom
protest och egna val. Den kvinnliga informanten tycker visserligen att mamman i
berättelsen styr för mycket och att det var något konstigt med att flickan aldrig
sa vad hon ville göra själv, men hennes kognitiva schema för ”mamma” har
positiva övertoner och gör att hon ändå accepterar moderns handlande i
novellen. En ”god mor” önskar att allt skall vara bra. Hon är rädd om sin dotter
och försöker alltid ta hand om henne på bästa sätt, så att dottern också skall ha
det bra. Informanten känner igen novellens mamma som en typisk mor och
jämför henne med sin egen mamma. Hon förankrar i egna upplevelser av hur
mammor kan vara.