Den talande bokens poetik - Doria

181
hem och att modern kommit till nya insikter, som gör att de båda två kan växa
som människor.
6.2.3 Det är tungt att vara allt för någon annan – ett fördjupat
kvinnligt perspektiv
Den kvinnliga informanten ur referensgruppen, som har fått lyssna på den
inlevelsefulla uppläsningen av novellen Chansen visar stort engagemang i
flickans situation. Hon gör liknande tolkningar som de båda informanterna ur
referensgruppen, som har fått lyssna på den neutrala versionen, men den ljusare
och snabbare inläsningen har styrt informantens läsupplevelse så att hon ännu
starkare kan leva sig in i hur flickan i texten har det. Hon går in i textens
universum och uppfattar olika stämningar och spänningar. Hon fokuserar på den
symbiotiska mor–dotterrelationen, tar utgångspunkt i novelltexten men lyfter
problematiken till en allmän nivå och förankrar i egen livsvärld genom att
jämföra och evaluera. Informanten ser kausalitet och konflikt mellan symbiotiskt
ägande och brist på självständighet hos både mamman och flickan.
Flickan tänkte på sin mamma hela tiden, varför mamman styrde henne med sina
rädslor för ensamheten (1KB, 2KB). Hon tyckte ju nog om sin mamma (2KB, 5KB)
och ville inte göra henne besviken (6KB) och ville gärna att hon skulle få känna sig
stolt (2KB).
Den där mamman hade ju låst sig totalt (5KB), klamrade sig fast vid barnet (1KB)
och vägrade släppa henne (5KB). På det sättet hindrade hon ju flickan helt från att
utvecklas till nånting själv (5KB). Jag tycker att hon kunde ha sökt sig ut nån
annanstans i stället (1KB). Hon verkade ju inte ha något eget liv (2KB) och var rädd
för att bli ensam när hon sku´ bli gammal (6KB).
Hon [flickan] tyckte synd om alla mödrar och döttrar, som har en sån relation som
hon och hennes mamma (6KB).
Det är tungt att vara allt för nån annan (1KB), att känna att nån satsat allt på mig
(5KB) och att den andra går under om jag inte finns till hands (1KB)
Och flickan tyckte att det var tungt, ”som en snara om halsen” sa hon ju, det där att
mamman klamrade sig fast och bestämde allt (1KB, 6KB) och tvingade henne att
göra en massa saker för att mamman sku´ få vara stolt och känna sig som en duktig
mamma (2KB). Mamman ville gärna få vara med och skriva ”den duktiga flickans
livshistoria” (1KB).
Den kvinnliga informanten ger en mångdimensionell bild av flickan och
tillskriver henne mognad och vuxenhet och tycker att hon ser klart. Men hon
tycker också att flickan är överempatisk och självutplånande när hon mera oroar
sig för mammans tillstånd än tänker på sig själv och på att ta eget utrymme.
Informanten ser mammans uppfostringsmetod, att styra med känslor och att
framkalla skuldkänslor om barnet inte lyder, som orsak till att flickan har blivit
sådan. Informanten speglar flickans handlingssätt mot eget, ser en konflikt och
ger metakommentarer.