Den talande bokens poetik - Doria

179
(2003, 52) menar att läsarens allmänna repertoar kan förändras över tid, men att
den ändå alltid finns med i läsarens bakhuvud när mötet mellan läsaren, i mitt
fall lyssnaren, och texten sker. I vår kultur är det en allmänt accepterad
uppfattning att det kan göra ont att frigöra sig från föräldrarna, men att
frigörelsearbetet är nödvändigt för att man skall bli vuxen. För de flesta
ungdomar går det bra. Relationen till föräldrarna brukar bli bättre när
frigörelseprocessen är över.
6.2.2 Hon kunde ha varit lite mera ärlig – ett manligt perspektiv
på frigörelse
Den manliga informanten ur referensgruppen, som har fått lyssna till en neutral
uppläsning av novellen Chansen blir påverkad av novellens tema. Han tar sig an
tolkningsarbetet genom att först försöka få en helhetsbild, som han sedan
fördjupar och förtydligar genom att undra och reflektera, spegla fiktiv verklighet
mot egen verklighet, identifiera konflikter mellan de fiktiva personernas
handlingssätt och sitt eget samt evaluera och värdera. Att den manliga
informanten engagerats av novellens tema märks på att han ger många
metakommentarer. Han gör många perspektivbyten, försöker se på fenomenen
som beskrivs i fiktionen på olika sätt och strävar efter att förstå, bygga
förklaringsmodeller och skapa struktur. Den manliga informanten använder
många gånger direkt anföring, när han diskuterar och återberättar. Han använder
en tolkande kod och det verkar som om beskrivningarna i novelltexten har gjort
intryck på honom och fastnat i minnet eftersom han använder samma ord som
finns i den. Men han omskriver också mycket med egna ord, tillskriver
personerna i novellen känslor och motiv, tar med existentiella teman i sina
tolkningar, lägger text på text och går på detta sätt in som meddiktare.
Den manliga informanten som har fått lyssna på en neutral version av novellen
Chansen uppfattar att flickan i början av berättelsen är närmast halvapatisk av
depression och totalt oförmögen att säga ifrån, därför att hon är så upptagen av
att vara mamman till lags. Modern uppfattar han som en ambitiös, dominerande
och känslokall egoist, som uppvisar en total avsaknad av respekt för flickans
vilja. Flickan uppfattas ändå ha förmåga till empati och genast i början tillskriver
den manliga informanten dottern i novelltexten en djup önskan om gemenskap
med modern, en önskan om godkännande utan att vara tvungen att uppfylla
mammans ambitioner.
Nå den här flickan verkade nog lugn (16MA) men blyg (15MA) och helt deprimerad
(9MA) eller ska vi säga halvt apatisk (10MA). Hon kunde inte säga ifrån förr och inte
riktigt nu heller (10MA). Hon bara tänkte på att göra sin mamma glad hela tiden
(15MA). Mamman å sin sida verkade temperamentsfull (16MA) och himla ambitiös
(10MA) och påtryckande (9MA), ja det var rent fånigt (9MA). Hon försökte få flickan
att göra en massa saker, som hon inte ville (9MA) och det verkade viktigare att hon
skulle kunna vara stolt över sitt barn i stället för att tänka på vad barnet ville själv
(15MA). Hon ville att dottern skulle bli berömd (15MA, 16MA). Dottern undrade