Den talande bokens poetik - Doria

153
Men så blev det ju int’ eftersom hon till slut
upptäckt’ den där namnbrickan och fick kontakt
med ägarna. Hon kände sig dum (9MM, 11MM) och
fånig (9MM) och en aning generad (10MM), eller
rättare sagt skämdes hon (12MM) faktiskt lite för
det. Och hon var inte heller riktigt glad över att de
kom och hämta hunden (10MM) för hon had’ nog
så smått börjat se fram emot att ha hunden hos sej
över julen (10MM). Hon kände sej tom invärtes
(11MM) och lessen (12MM) när hon sku bli ensam
på nytt. Hon kände sig lite avundsjuk (11MM)
också tror jag på att de fick ta hand om hunden och
på att de var så överlyckliga (10MM) över att få
tillbaka sin hund. Hon såg ju att hunden också var
glad (9MM, 11MM) och uppåt och att den var
mycket livligare än vad den hade varit hos henne
när de var ensamma (9MM). Den vifta’ på svansen
och lekte (12MM) och rulla’ runt på marken
framför dem (10MM) och skutta’ på och skälld’ och
had’ sig (9MM). Och fast hon tänkt’ att en hund
som hittar tillbaka till sina ägare är det lyckligaste
som finns på jorden (11MM) och förstod att en
hund passar bäst med sina egna mänskor (9MM) när
hon såg hur otroligt glad den blev (10MM) för att
återförenas med ägarna, så tror jag nog att hon
känd’ sig ganska ensam när den hade fari’ (12MM).
Hon fortsatt’ väl att fira julafton i enlighet med sina
tidigare planer (10MM) men had’ det knappast lika
bra. Hur sku hon kunna ha det när hunden hade farit
(11MM)? Man kan ju hoppas att hon trivdes med
sin bok och sin glögg (9MM) men säkert tänkte hon
på hunden också, och att det trots allt skulle ha varit
skoj med sällskap över julen (9MM). Åtminstone
sku jag ha tyckt det om jag sku ha varit hon
(11MM).
Starkt perspektivbyte: Hon
kände sig tom invärtes och
lessen när hon skulle bli
ensam på nytt. > Tom plats i
texten, som fylls ut på ett
djupt sätt.
Stark inlevelse både i
hundens känslor och i
kvinnans tankar
Noggrann beskrivning av
hundens glädjebeteende >
Djup tolkning om
existentiell beröring
Kvinnans avundsjuka på
dem som får ta hand om
hunden
Tillskriver kvinnan längtan
Evaluering som tyder på ett
empatiskt medkännande
Direkt uttalat perspektivbyte
Grundläggande beskrivning och tolkningsmönster, narrativ 2
Också den manliga informanten som fått lyssna på monologversionen av
novellen Bonnie identifierar frågan om ensamhet och hur man skall förhålla sig
till den som det bärande temat i novellen. Han går in som tolkare på ett
stereotypt manligt sätt: Tanken att fira julafton ensam provocerar inte honom.