Den talande bokens poetik - Doria

148
om jag inte kortade ner det och förtätade innehållet i intervjuerna. För det andra
vill jag skydda identiteten hos informanterna. Gruppen unga vuxna med
funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning är förhållandevis liten i
Svenskfinland och det kan eventuellt finnas risker för att en läsare av denna
rapport kan identifiera enskilda uttalanden. Även om jag är intresserad av att ta
del av subjektiva röster så är jag ändå, för det tredje, inte intresserad av att
beskriva individuella röster, utan jag vill gärna säga något om hela gruppen som
sådan. Kvale och Birkmann (2009) menar att den fenomenologiska forskaren är
intresserad av att beskriva meningen för flera individers levda erfarenhet i stället
för individuella erfarenhet. Den fenomenologiska forskaren fokuserar på att
beskriva vad alla har gemensamt. Att sammanställa de individuella svaren till ett
gemensamt narrativ kan därför försvaras.
Strukturen på meningskoncentreringen följer de olika novellerna och
litteratursamtalets frågor. Jag har sökt belägg för informanternas tolkningar.
Genom mer intuitiv hermeneutisk jämförelse mellan del och helhet har jag
kunnat skriva korta narrativer som etiketter på de olika informantgruppernas
tolkningar.
Jag redovisar alla steg i analysen för kvinna respektive man, för referensgrupp
och för undersökningsgrupp samt för dialog respektive monologversion av
inläsningen av novellen Bonnie. Jag får åtta narrativer (varje narrativ är byggt
upp av fyra informanters utsagor). Jag genomför följande steg som innebär att
centrala teman skrivs ut i form av beskrivande eller tolkande koder (i högra
fältet). Det sista steget är en grundläggande beskrivning av tolkningsmönster.
Analysen av Chansen och Rånet har jag genomfört på motsvarande sätt. Jag
väljer att placera de fältnära narrativen med naturliga meningsenheter i relation
till dessa två noveller i bilaga, medan de grundläggande beskrivningarna utgör
analysresultat som presenteras i den löpande texten i kapitel 6.
6.1 Förståelsemönster knutna till novellen Bonnie
I det följande återges analysen av tolkningsfrågorna i relation till reception av
novellen Bonnie. Naturliga meningsenheter och centrala teman samlas i en
tabell. Den grundläggande beskrivningen förtätas i en vinjett, som kan ses som
en förtätad narrativ konstruktion för hur forskaren tolkar informantens
tolkningsmönster. Dessa vinjetter väljer jag att sätta som rubrik för varje analys.
Efter tabellen diskuteras den grundläggande beskrivningen mera utförligt.