Den talande bokens poetik - Doria

146
Hur analysen av tolkningsfrågorna byggts upp i detta arbete
I analysen av svaren på det som jag kallar tolkningsfrågorna har jag använt mig
av min forskarkompetens på ett systematiskt men samtidigt intuitivt sätt. Det
intuitiva har dels omfattat mitt expertkunnande inom psykologi och min
litteraturpedagogiska förståelse med fokus på de analysverktyg jag nämnt om i
form av teoretiskt laddade begrepp, och dels har jag använt min empati och min
läskompetens för att kunna artikulera betydelser i informanternas narrativer.
Jag har systematiskt genomfört meningskoncentrering i fyra steg i förhållande
till tolkningarna av novelltexterna, enligt en modell som utarbetats av Giorgi
(1985, 8–21; 2009, 128–138) och som också beskrivs av Kvale och Brinkmann
(2009, 212–213). Huvudpoängen med Giorgis metod är att visa hur man
handskas systematiskt med data som uttrycks i vardagligt språk. Kvale &
Brinkmann menar att Giorgis modell för meningskoncentrering och hans
empiriska fenomenologiska metod kan utnyttjas för analys av omfattande och
ofta komplexa intervjutexter, som modellen försöker avdela i naturliga
meningsenheter för att sedan utveckla deras huvudteman. Giorgi tänker sig fyra
steg i analysprocessen. Det första steget utgörs av att forskaren läser igenom hela
intervjun för att få en känsla för helheten. Det andra steget utgörs av att
forskaren fastställer olika meningsenheter, såsom de uttrycks av
intervjupersonen. Det tredje steget utgörs av att forskaren så enkelt som möjligt
formulerar det tema som dominerar en naturlig meningsenhet. Det fjärde steget
utgörs av att forskaren ställer frågor till meningsenheterna utgående från
undersökningens specifika syfte. Huvudfrågan, som analyseras i detta kapitel
utgörs av forskningsfråga 2: Vilka förståelsemönster i tolkande läsning
relaterade till (texternas) teman kan identifieras hos olika lyssnare? Till
meningsenheternas teman ställs frågor som: Vad säger mig detta om hur
informanterna tolkar? Vad säger mig detta om hur informanterna skapar
mening? Intervjuns centrala teman knyts slutligen ihop och formuleras i en
grundläggande beskrivning.
Eftersom mitt undersökningsmaterial är mycket omfattande och
transkriberingarna av intervjusvaren kom att omfatta 658 sidor (se avsnitt 4.6.1)
har jag koncentrerat de 32 individuella informanternas utsagor genom att
konstruera en fiktiv ”kvinnlig informant” och en fiktiv ”manlig informant” för
var och en av de olika inläsningarna och de olika lyssnargrupperna. Jag har inte
explicit valt ett genusperspektiv i min undersökning, men i genomgången av
analysmaterialet visade sig kvinnors och mäns tolkningar peka på olika mönster,
därför redovisar jag analysen separat för kvinnor och män. Jag får på detta sätt
åtta olika informanter för varje inläsning enligt en modell som återges i tabell 5.