Den talande bokens poetik - Doria

145
För att grafiskt beskriva den estetiska fördubblingen i litterära
föreställningsvärldar, dvs. den meningsskapande processen i tolkande läsning
utgående från de teoretiskt laddade begrepp, som jag använder i analysen, har
jag konstruerat en bild, som återges i figur 16. Figuren visar de olika världar som
en läsare kan röra sig i (utgående från Langer) under läsning av fiktion och
genom litteratursamtal.
Figur 16. Estetisk fördubbling i litterära föreställningsvärldar (Knip-Häggqvist 2010,
egen konstruktion av modell).
Genom Langers positioner visas möjliga vägar för erövring av insikter knutna
till den egna existensen. Utgångspunkten är den egna livsvärlden. I position 1
stiger läsaren in i föreställningsvärlden, vilket anges i bilden med att den ritade
figuren vid huvuvdets högra sida har en stjärna. I den fiktiva världen, textvärlden
(Langers position 2), skapar läsaren sig en uppfattning om tid, rum plats samt
personer och relationer dem emellan. Enligt teorin om estetisk fördubbling
förvandlas verklig tid till fiktiv tid, verklig plats till fiktiv plats, osv. I position 3
reflekterar läsaren eller lyssnaren över den fiktiva och den verkliga världen i en
cirklande fram-och-tillbaka-rörelse (Rosenblatt), en hermeneutisk spiralrörelse
(Iser), för att se vad den fiktiva världen kan säga om den verkliga världen.
Läsaren erbjuds möjligheten att bearbeta verkliga problem i en fiktiv värld
(Østern). I position 4 fördjupas reflektionen och läsaren ser på de olika världarna
och bedömer textens budskap, samt dess litterära kvalitet. Position 4 beskrivs i
kapitel 7, där analysen av svaren på formfrågorna redovisas.