Den talande bokens poetik - Doria

143
Medeltalet för korrekt besvarade kunskapsfrågor har för undersökningsgruppen
ökat ännu mera (från 3,15 till 3,4). För undersökningsgruppen kan
litteratursamtalen ha haft en inlärningseffekt på flera sätt. Informanterna har
skärpt sin koncentrationsförmåga och gav fler korrekta svar vid det avslutande
tillfället jämfört med det inledande. De informanter ur undersökningsgruppen
som från början hade en mera utvecklad återberättarkompetens har förstärkt i sin
kompetens medan de svagare har stått stilla eller till och med gått tillbaka.
Ett efferent perspektiv synliggör det begåvningshandikapp, som spelar en roll
vad gäller korttidsminnet. Det efferenta perspektivet visar också att
berättelseschema i mindre grad är integrerat hos undersökningsgruppen än hos
referensgruppen. Ett anmärkningsvärt fynd är att undersökningsgruppens mest
kortfattade berättare börjar använda något fler ord, vilket möjligen kan tyda på
att litteratursamtalen kan betyda en utveckling av berättarkompetensen. När det
gäller frågan om form för inläsningen visar analysen för undersökningsgruppens
del att dialogformen ger ett något mer utvecklat återberättande medan den
effektsatta versionen klart har stört undersökningsgruppens ljudperception och
därmed också inverkat negativt på förmågan att återkalla detaljer ur minnet. För
övrigt verkar inte variationerna i inläsning ha så stor betydelse i ett efferent
perspektiv.