Den talande bokens poetik - Doria

134
för alla sex dimensioner i Labovs strukturanalysschema. Han är också en
tolkande återberättare. De åtta informanter som hört på den effektsatta versionen
visar ett liknande mönster: alla inleder med ett abstrakt, som i fem fall också
innehåller en introduktionsmening. Sex av åtta har med något inslag av
bakgrundsteckning (endast en har det bland informanterna som lyssnat på den
nakna versionen). Fem av informanterna som lyssnat på den effektsatta
versionen kan återge skeendet (fyra i gruppen som lyssnat på den nakna
inläsningen). Sex av informanterna i den effektsatta versionen har evaluerande
kommentarer i sitt berättande. Fyra av dem gör ett tolkande återberättande.
Informantnummer 5 6 7 8 13 14 15 16 1 2 3 4 9 10 11 12
Antal ord 17 35 39 41 32 361 15 9 53 47 83 24 39 9 26 90
Berättelsestruktur:
1. Abstrakt X X X X X X X X X X X X X X X X
2. Introduktionsmening X X X X X X X X X X X X X
3. Bakgrundsteckning X X X X X X X
4. Skeende, utveckling X X X X X X X X X
5. Coda, avrundning X X X X X X
6. Evaluering X X X X X X X X X X
Typ av återberättande
Deskriptivt återberättan X X X X X X X X X X
Tolkande återberättande X X X X X X X X X X
Figur 9. Berättelseanalys av svaren på fråga 1, novelltexen Rånet, naken–effektsatt.
Analysen gäller referensgruppens svar.
Sammanfattningsvis visar analysen att de som lyssnat på den nakna versionen av
Rånet har ett mera utvecklat återberättande, samtliga ger ett abstrakt och en
introduktionsmening. Alla utom en (16 MN) har fångat det övergripande temat
genom att ge tolkande utsagor. Informanterna som har lyssnat på den effektsatta
versionen fångar mera av bakgrundsteckning och skeende, ljudeffekterna gör att
de fokuserar mera på enskilda händelser. Speciellt verkar Roberts besök på
socialbyrån i början av berättelsen ha fastnat starkare i deras minne än för de
informanter som har lyssnat på den nakna versionen. De som lyssnat på den
effektsatta versionen tolkar i mindre utsträckning.
Ett fokuseringsområde i min undersökning när det gäller de olika versionerna av
inläsning rör alltså frågan om ljudeffekter gör det lättare för lyssnare att förstå
och skapa mening av skönlitterär text. I anvisningar för inläsare rekommenderar