Den talande bokens poetik - Doria

121
5 Hur detaljer återberättas i novellerna – reception i
efferent perspektiv
I kapitel 5 redovisas analysen av det efferenta perspektivet, som avser att svara
på den första forskningsfrågan i mitt arbete. Det efferenta perspektivet fokuserar
på kunskap om textens konkreta innehåll. Kapitlet inleds med en
berättelseanalys av informanternas svar på frågan vad novellerna handlade om.
Därefter följer en kvantitativ deskription av antalet ord i återberättande.
Avslutningsvis återges antalet korrekt besvarade kunskapsfrågor i jämförande
grafer.
5.1 Det efferenta perspektivet
I detta avsnitt redogör jag för den inledande delen av litteratursamtalen, som jag
förde med informanterna efter varje avslutat lyssnartillfälle. Jag presenterar
resultaten för den första forskningsfrågan i mitt arbete. Frågan lyder: Vilka
mönster kan identifieras i lyssnarnas svar rörande berättelsestruktur och
kognitivt innehåll i ett jämförande perspektiv, som omfattar olika inläsningar?
Denna del av litteratursamtalet fokuserade på kunskap om textens konkreta
innehåll och kan därför ses som en introduktion, som också hade en
kontrollfunktion 71 och därmed påminner om ett traditionellt läsförståelsetest eller
hörförståelsetest eftersom informanterna lyssnade på den inlästa texten. Alla
litteratursamtal inleddes dock med en öppen fråga som återspeglar den
kvalitativa ansatsen som jag lägger på mitt arbete. Genom den öppna frågan:
Vad handlade berättelsen om? ville jag ge informanterna en möjlighet att helt
fritt återge hur de kom ihåg vad de hört och eventuellt berätta om hur de
uppfattat de meningsbärande elementen i novellen. Med denna fråga ville jag
också ge informanterna möjlighet att presentera sin kompetens som
återberättare. Efter den inledande frågan följde tio frågor, som handlade om det
konkreta innehållet i de olika novellerna, om detaljer som nämndes i texterna.
Jag sökte med denna del av samtalet efter svarsmönster på det som jag kallar
kunskapsfrågorna, dvs. de frågor som krävde en speciell minneskapacitet och
där det för det mesta fanns ett explicit utskrivet ”rätt svar” i novelltexten. I
Rosenblatts termer kan man säga att jag här riktar intresset på informanternas
efferenta läsning.
Genom den första forskningsfrågan undersöker jag alltså om det är möjligt att
identifiera strukturella mönster rörande återberättande samt om det finns mönster
för hur det kognitiva innehållet i novellerna återkallas. Intresset härvidlag ligger
71
Se diskussionskapitlet, kapitel 8, där jag för en kritisk diskussion angående denna typ
av frågor i ett litteratursamtal.