Den talande bokens poetik - Doria

119
Som steg två i analysen söker jag efter centrala teman i de naturliga enheterna
och med dessa som grund konstruerar jag grundläggande beskrivningar på de
förståelsemönster och formaspekter, som informanterna ger uttryck för när det
gäller de olika varianterna av inläsning av berättelserna på band. Informanternas
röster hörs tydligt i de fältnära beskrivningarna. Jag strävar på detta sätt efter att
belysa forskningsfenomenet ”hur skall den talande boken låta” ur ett emiskt 70
perspektiv (Creswell 2007, 242). Det emiska perspektivet innebär att
diskussionen kring tillförlitlighet kan relateras till olika skeden i
analysprocessen. Jag strävar också efter genomskinlighet när jag detaljerat visar
hur jag gått till väga när jag sammanställt narrativen. En del av intervjusvaren
gavs på dialekt och vid transkriberingen av svaren kvarhölls den dialektala
språkdräkten. Vid redovisningen har jag skrivit ut svaren i en mera talspråksnära
standardspråklig form dels för att göra läsningen lättare och dels för att skydda
informanternas konfidentialitet, men jag har inte i övrigt ändrat på utsagorna,
utan orden och uttrycken är informanternas. Också i de grundläggande
beskrivningarna har jag i stor utsträckning hållit kvar informanternas språkbruk.
Jag återger fenomenen så som de berättats för mig.
4.6.4 Hermeneutisk tolkning genom konstruktion av narrativ
Svaren på tolkningsfrågorna bildar en grupp av narrativer om vilka
förståelsehorisonter som öppnar sig med utgångspunkt i tolkning av novellen i
fråga. Jag beskriver tillvägagångssättet mera i detalj i kapitel 6 Berättelser om
berättelser – reception i estetiskt perspektiv.
De olika grundläggande beskrivningarna av formfrågor analyserar och
sammanfogar jag ytterligare med avsikten att hitta mönster för vilka faktorer det
är som informanterna nämner om hur den talande boken skall låta. När narrativa
konstruktioner sammanfogas på detta sätt uppstår nya berättelser, vars funktion i
detta sammanhang är att beskriva vilken innebörd 32 unga vuxna har lagt in i
svaren på formfrågan: Hur skall den talande boken låta?
De tre olika novellerna redovisas var för sig. Jag börjar med Bonnie, som var
den första novellen informanterna fick lyssna på. Inläsningsvarianterna var
monologform eller dialogform. Därefter redovisar och diskuterar jag de åsikter
som informanterna hade om inläsningsvarianterna av novellen Chansen, som
70 Begreppen emiskt och etiskt perspektiv introducerades i etnologin av lingvisten
Kenneth Pike 1967. Han menade att de lingvistiska begreppen fonemisk och fonetisk
kunde användas för att beskriva mänskligt beteende rent generellt. Det emiska
perspektivet innebär att forskaren ser kulturen inifrån och att hon beskriver den på ett
sådant sätt att de som är del av kulturen känner igen sig och uppfattar beskrivningen som
riktig. Det etiska perspektivet betyder att forskaren ser kulturen utifrån och beskriver den
ur ett utifrånperspektiv med hjälp av teoretiska modeller och begrepp. (Cresswell 2007,
242)