Den talande bokens poetik - Doria

116
lyssnandet till slutet, om informanten visade oro eller på annat sätt reagerade på
något speciellt.
Bonnie var den första texten som informanterna fick lyssna till. Informanterna
fick på förhand veta att Bonnie var ett namn. För de utvecklingsstörda nämndes
att Sibelius och Schubert var namn på män som skrivit musik. För samtliga
visades ett vykort av Sibeliusmonumentet i Helsingfors och intervjuaren undrade
om informanten hade besökt monumentet. Innan lyssnandet började fick
informanten veta vilken version av talbokstexten, som han eller hon skulle få
lyssna på.
Inför det andra intervjutillfället återknöts till den första lyssnarsituationen, och
syftet med undersökningen repeterades. Intervjuaren framhöll betydelsen av att
informanten efter lyssnandet berättade om sina personliga tankar och
uppfattningar rörande inläsningen, och jag uttryckte min tacksamhet över att
informanten ställde upp på projektet. Informanten fick inte på förhand veta
vilken variant av Chansen som han eller hon fick lyssna på men efteråt frågade
jag om de trodde att de hade fått lyssna på den inlevelsefulla eller neutrala
inläsningen. I referensgruppen trodde alla att de hade fått höra på en neutral
inläsning medan åsikterna varierade i undersökningsgruppen.
Vid det tredje och avslutande intervjutillfället var procedurerna redan bekanta
för informanterna och vi kunde gå direkt på lyssnandet. Informanterna upplystes
om vilken variant de skulle få lyssna på. Efter avslutad temaintervju ägnade vi
en stund åt att utvärdera lyssnarsituationerna och de tre novellerna informanterna
hade fått lyssna på under materialinsamlingens gång. Det fanns ingen klar
favorit bland de tre novellerna. Den effektsatta versionen av Rånet omnämndes
av några som mest intressant just på grund av effekterna, andra tyckte att Bonnie
var mest intressant att lyssna på för att det var den första talbokstexten
informanterna fick lyssna på. Både Bonnie och Chansen omnämndes som mest
intressanta genom sitt innehåll medan Rånet av flera upplevts som tung och lång.
4.6 Analysmetoder
4.6.1 Transkribering av intervjumaterialet
Transkriberade intervjuer, tre med varje informant, ger ett omfattande
analysmaterial bestående av 96 intervjuer. Varje intervju bestod av 34–36 frågor
omfattande tre sökområden: frågor om sakinnehåll (det efferenta perspektivet):
tolkningsfrågor (det estetiska perspektivet) samt metafrågor om form på
inläsning.
Alla de bandade intervjuerna har transkriberats till text. Texten kom att omfatta
658 sidor (enkelt radavstånd, font 12 punkter, utskriven som repliker, vilket
medförde en del halva rader). Jag transkriberade själv den första intervjurundan