23.08.2013 Views

Den talande bokens poetik - Doria

Den talande bokens poetik - Doria

Den talande bokens poetik - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

105<br />

<strong>Den</strong> första texten (monolog och dialogvarianten) skulle lämpa sig för inläsning<br />

med både en och två röster. Det innebär att texter med vanliga dialoger uteslöts,<br />

eftersom dessa egentligen kräver tre röster om den omgivande texten omkring<br />

dialogen skall kunna urskiljas. Vid en pilotstudie, som gjordes 1994 med Östen<br />

Engström som konstnärlig ledare och Anna-Lena Østern som vetenskaplig<br />

ledare (Østern 1995), hade man valt Johan Bargums novell Bonnie från 1994<br />

som talbokstext för monolog och dialogvarianten. <strong>Den</strong>na inläsning använde jag<br />

också i mitt forskningsprojekt <strong>Den</strong> <strong>talande</strong> <strong>bokens</strong> <strong>poetik</strong>. Texten hade lästs in<br />

på band med en manlig röst (monologversionen, i mitt arbete kodad med M) och<br />

med två röster, en manlig och en kvinnlig (dialogversionen, i mitt arbete kodad<br />

med D). Ö Engström och S Engström var uppläsare. Monologvariantens längd<br />

var 13 minuter och 40 sekunder, dialogvariantens 12 minuter och 56 sekunder.<br />

Att dialogvarianten var något kortare berodde på att små utfyllnadsord som<br />

”sade hon” och ”tänkte hon” hade tagits bort. Dessutom läste S Engström med<br />

en högre läshastighet än Ö Engström och de avsnitt hon läste utgjordes av<br />

direkta repliker eller tankar, varvid läshastigheten påminde mera om vanligt<br />

taltempo än när man läser en prosatext. <strong>Den</strong> kvinnliga rösten i dialogversionen<br />

läste nämligen pianolärarens tankar och repliker till hunden och den manliga<br />

rösten allt det övriga. Inledningen till de båda uppläsningarna var identisk, dvs.<br />

dialogversionen började också med en tre minuters monolog, eftersom kvinnan<br />

har sin första replik tre minuter in i texten. <strong>Den</strong> manliga rösten var densamma i<br />

båda versionerna – betoningar, tempo och pausering var desamma eftersom<br />

inläsningen var densamma. I efterhand hade kvinnans röst monterats in på<br />

bandet varvid mansröstens motsvarande text samt de förklarande ”sade hon” och<br />

”tänkte hon” självsagt hade tagits bort. <strong>Den</strong> ursprungliga novelltexten består av<br />

1 342 ord. Läshastigheten rörde sig kring 97 ord per minut med en variation från<br />

den långsammaste minuten som innehöll 78 ord till den snabbaste som innehöll<br />

104 ord per minut.<br />

Talbokstexten Chansen<br />

Under den första intervjurundan uttryckte många av informanterna i<br />

referensgruppen att de hade önskat en mera inlevelsefull uppläsning än den, som<br />

de hade fått lyssna på när det gällde novellen Bonnie. I de instruktioner som<br />

talboksproducenterna ger sina inläsare (Celia 2003; tpb 2003; Inläsningstjänst<br />

2005) uppmanas dessa att läsa en talbokstext så neutralt som möjligt och utan att<br />

dramatisera uppläsningen. Jag beslöt därför att pröva hur lyssnargrupperna<br />

förhåller sig till en variation i inläsningssättet när det gäller inlevelse. Efter en<br />

tids letande valde jag novellen Chansen av Catharina Elgert-Hyvönen (1990).<br />

Det övergripande temat för novellen Chansen är tonårsfrigörelse. Berättelsen<br />

handlar om förhållandet mellan en flicka i yngre tonåren och hennes mamma.<br />

Modern är väldigt bunden till sin dotter och styr och ställer i dotterns liv utan att<br />

fråga vad dottern själv vill göra. Modern är besatt av tanken att dottern skall bli

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!