Den talande bokens poetik - Doria

101
4 Att utforska horisonter av möjligheter
I detta kapitel presenterar jag den vetenskapsteoretiska och metodologiska
grunden för mitt arbete. Jag diskuterar förutsättningarna för att göra empiriska
studier av det slag som jag har gjort. Jag redogör för hur insamlingen av det
empiriska materialet har gått till samt för hur detta material därefter har
bearbetats. Kapitlet avslutas med forskningsmetodiska överväganden.
4.1 Hermeneutisk fenomenologi som utgångspunkt och
ansats
Det forskningsprojekt jag genomfört tog avstamp i livsvärldsfenomenologi
genom att det var fenomen innanför människans livsvärld, som var i fokus för
forskningsintresset. Närmare bestämt var jag intresserad av de erfarenheter
individer gör som lyssnare till talbokstext. Som forskare har jag skärpt blicken
för det fenomen jag studerar, nämligen meningsskapande i reception av
talbokstext. Jag valde också som forskare att möta mina informanter med
fenomenologiskt inkännande i informanternas erfarenheter, som jag tog del av
genom litteratursamtal. Fenomenologins betoning av subjektspositionen, av den
levda erfarenheten har resonans i min förförståelse som psykolog och som
konstpedagog. Jag tillskriver informanternas utsagor värde som nytolkningar,
som nyskapande (jfr Ricoeurs tanke om refiguration beskriven i Time and
Narrative, 1984) i den dialog som jag för med dem om mening och betydelse i
deras läsande-med-öronen av fiktion.
Som fenomenologisk forskare har jag som mål att vara så empirinära som
möjligt. Jag har klargjort min utgångspunkt teoretiskt genom den referensram
som skapats för min avhandling (se närmare i kapitel 2 och 3.). Därefter har jag
försökt sätta min egen förförståelse och min egen erfarenhet inom parentes för
att så systematiskt som möjligt kunna analysera informanternas utsagor för att
identifiera betydelsemönster. En fenomenologisk utgångspunkt är också tanken
att människan är en meningssökande och meningsskapande varelse. Jag pendlar
dock som forskare på abduktivt vis mellan teoretiska linser i form av teoretiskt
laddade begrepp som jag använder som läsglasögon, och mera induktivt
uppdykande tematiseringar. Jag analyserar därmed materialet både deduktivt
med bakgrund i teori om reception och läskompetens, och mera induktivt med
empirinära blick i de narrativer jag konstruerar genom meningskoncentrering.
Denna abduktiva pendling visas också i ett inslag av kvantitativ redovisning av
den forskningsfråga som omfattar informanternas kompetens i berättande och
deras återkallande av vad som faktiskt utsägs i texten (den efferenta läsningen).
Jag använder i den redovisningen ett kvantitativt förklarande grepp. Den
kvantitativa analysen kan ses som en metodisk triangulering, som kompletterar