Den talande bokens poetik - Doria

97
läsprocessen. Rollerna är knutna till identitetsutvecklingen och de skapas i
sociala sammanhang. Det lilla barnet beskrivs i Appleyards teori som en
lekdeltagare. Genom att på ett konkret sätt lyssna till sagor och andra berättelser
lär sig barnet att konfronteras med vardagens svårigheter. Fantasi och verklighet
flyter ihop med önskedrömmar. Så småningom lär sig barnet att sortera och
särskilja. I den andra fasen av läsutvecklingen börjar barn se sig som hjälte eller
hjältinna och de identifierar sig gärna med berättelsens huvudperson. De
uppfattar den fiktiva världen som en faktisk värld med levande människor, men
med den skillnaden att personerna är tydligt onda eller goda. Som hjälte eller
hjältinna har de möjligheter att ställa allt till rätta, det goda segrar till slut. Den
andra fasen omfattar åldern 6 till 12 år. Den tredje fasen omfattar tonårstiden.
Appleyard beskriver tonåringar som tänkare. Han utgår från
utvecklingspsykologiska teorier, främst Erik Homburger Erikssons psykosociala
utvecklingsteori, och menar att tonåringar strävar efter att lära känna sig själva
och arbetar med sin egen identitet genom att läsa skönlitteratur. Schmidl (2008),
som analyserat åttondeklassisters reception av skönlitteratur, menar att
Appleyard ser två huvudsyften med ungdomars läsning. Ungdomar läser dels för
att utforska sina egna tankar och känslor, dels för att bygga upp en social
konstruktion av mening utgående från de värden och normer som finns i den
omgivande kulturen. Ungdomar läser också gärna realistiska skildringar, som
har relevans för deras eget liv. I den fjärde fasen blir läsaren en tolkare. En
tolkare kan diskutera olika aspekter av en text på ett sytematiskt sätt och
Appleyard menar att denna typ av läsare återfinns hos t.ex. studenter som
studerar litteratur. Vuxna läsare karakteriseras som pragmatiker. De väljer att
läsa litteratur som passar just för dem, och de läser också på olika sätt allt efter
vad de har behov för: underhållning, flykt från verkligheten eller att möta nya
utmanande tankar.
Appleyards teori säger något om hur den psykologiska eller kognitiva
utvecklingsnivån kan tänkas inverka på en individs sätt att läsa och tolka. I de
inledande avsnitten till kapitel 3 (se 3.1.2.) har jag kort beskrivit
begåvningsutvecklingen hos barn och unga med och utan kognitiv funktionsnedsättning.
I enlighet med figur 3 på sidan 78 är det rimligt att anta att
informanter i denna undersökning befinner sig i fas två och tre. Appleyards
modell antyder en genomsnittsutveckling och han påpekar själv att variationerna
kan vara ganska stora när det gäller utvecklingstakten. Han betonar också att den
sociala omgivningen har stor betydelse för läskompetensen. Här överensstämmer
hans åsikter med t.ex. Cullers, nämligen att den som läser mycket eller får
mycket läst för sig via högläsning har stora möjligheter att utveckla litterär
kompetens och lust att läsa mer.
3.5.3 En kompetent läsare av fiktion
Bo Steffensen (2002) har diskuterat vad det betyder att vara en kompetent läsare.
När det är frågan om fiktionsläsning så lyfter han fram betydelsen av att kunna