Den talande bokens poetik - Doria
Den talande bokens poetik - Doria
Den talande bokens poetik - Doria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Abstrakt<br />
Syftet med forskningsprojektet <strong>Den</strong> <strong>talande</strong> <strong>bokens</strong> <strong>poetik</strong> är att bidra till<br />
kunskapsutvecklingen om förståelsemönster i olika unga vuxnas reception av<br />
skönlitteratur, som de tar del av via att lyssna på en <strong>talande</strong> bok. Problemet som<br />
undersöktes var: Hur uppfattar olika lyssnargrupper fiktiv text presenterad som en<br />
<strong>talande</strong> bok, som lästs in på olika sätt med hänsyn till variation i röst, inlevelse och<br />
ljudeffekter? Problemformuleringen operationaliserades i fyra forskningsfrågor:<br />
1. Vilka mönster kan identifieras i lyssnarnas svar rörande<br />
berättelsestruktur och kognitivt innehåll i ett jämförande perspektiv<br />
omfattande olika inläsningar?<br />
2. Vilka förståelsemönster i tolkande läsning relaterade till (texternas)<br />
teman kan identifieras hos olika lyssnare?<br />
3. Vilka uppfattningar har lyssnarna om hur den <strong>talande</strong> boken skall låta?<br />
4. Vilka meningserbjudanden kan synliggöras genom litteratursamtal?<br />
<strong>Den</strong> teoretiska referensramen formades av textläsarorienterad litteraturteori, psykologisk<br />
schemateori och forskning om röst och kommunikation.<br />
Projektet genomfördes i två steg. Första fasen bestod av att läsa in tre noveller med<br />
existentiella teman på band i två olika versioner vardera. <strong>Den</strong> andra fasen bestod av att<br />
intervjua 32 unga vuxna (en undersökningsgrupp med läshandikapp till följd av<br />
funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning och en referensgrupp utan<br />
funktionsnedsättning). Intervjuerna utformades som litteratursamtal och genomfördes i<br />
tre omgångar under ett års tid.<br />
En fenomenologisk-hermeneutisk ansats fokuserade på informanterna som<br />
meningssökande varelser och deras livsvärldar. Metodtriangulering användes vid<br />
analysen, huvudsakligen fenomenologisk meningskoncentrering. <strong>Den</strong> dubbla<br />
hermeneutiken i form av tolkning av informanternas tolkningar visade, att både<br />
undersökningsgruppen och referensgruppen kunde göra estetisk läsning av fiktion. De<br />
estetiska kvaliteterna i ljudböckerna, som lästs in av professionella inläsare, visade sig<br />
vara tillräckliga i alla versioner av inläst text. De unga vuxna kunde också beskriva hur<br />
de ville att den <strong>talande</strong> boken skall låta: som när man läser själv. En modell, som<br />
beskriver de analytiska stegen och de analytiska begreppen var ett resultat av<br />
forskningen. Modellen kan fungera som ett förslag till en poetisk didaktik för den<br />
<strong>talande</strong> boken. Ett oväntat resultat var den betydelse som det strukturerade<br />
litteratursamtalet visade sig ha. De meningserbjudanden som texterna gav bearbetades<br />
genom litteratursamtalen. Existentiella teman i novellerna utforskades med de unga<br />
vuxna livsvärldar som klangbotten.<br />
Forskningsprojektets resultat kan således positioneras som ett bidrag till emancipatorisk<br />
forskning, som pekar på betydelsen av att inkludera unga vuxna med<br />
funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning i samhällets samtal om kultur och<br />
mening.<br />
Nyckelord: litteratursamtal, unga vuxna, funktionsnedsättningen lindrig<br />
utvecklingsstörning, ljudböcker, kulturella rättigheter
Change language