våtmarker, skyddszoner och naturlig mångfald i jordbruksområden

6 Främmande, skadliga växtarter
Temat främmande växtarter är aktuellt i en publikation som handlar om mångfalden i jordbruksmiljön.
Främmande arter som sprider sig i naturen är nämligen ett av de största hoten mot biologisk mångfald,
eftersom de tränger undan inhemska arter och gör naturen ensidigare.
Med främmande växtarter menas sådana växter som med människans hjälp flyttat till ett nytt utbrednings-
område. Alla är inte skadliga. De flesta klarar sig inte länge i naturen, och andra kan leva där sida vid sida
med de ursprungliga arterna. Det finns också arter som sprider sig effektivt och tar över livsmiljöer på den
ursprungliga naturens bekostnad. Andra sprider sjukdomar, förorsakar skador på skog eller odlingsväxter
eller förorsakar skada på annat sätt. Här presenteras kort tre skadliga arter som är aktuella i planeringsom-
rådet. I framtiden kan det dock finnas fler arter som är problematiska, om vintrarna till exempel blir mildare
klarar nya arter av att överleva.
Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)
Jättebalsaminen härstammar från Himalaya, och den har i mycket högre grad än jätteflokan lyckats sprida
sig i vår natur. Den slås sig speciellt gärna ner på fuktiga ställen som i strandlundar och längs åar. Jätte-
balsaminen kastar sina frön flera meter ut i omgivningen, och förökar sig därför snabbt. Den blev vanlig i
våra trädgårdar på 80-talet, och under senare år har den spridit sig explosionsartat i naturen på många
ställen. Jättebalsaminen är ettårig och dess frön likaså. Den är inte giftig och är lätt att dra upp med rötter-
na. Jättebalsaminen är mycket konkurrenskraftig och tränger ut många inhemska arter.
Längs Vörå å noterades inte så stora förekomster av jättebalsaminer jämfört med hur det ser ut längs flera
andra åar i landskapet. Kimo ås tillstånd är okänt. Man måste å det varmaste rekommendera bekämpning
av varje tillstymmelse till jättebalsaminbestånd som dyker upp längs åar och diken (och andra ställen), för
att undvika större problem senare.
Jättebalsaminen sprider sig snabbt längs åstränder där den tränger undan andra arter. Jättebalsaminen binder inte marken och främjar
därför erosion.
20