våtmarker, skyddszoner och naturlig mångfald i jordbruksområden

Svedning
Svedning kan användas på igenvuxna vårdbiotoper med mycket gammal förna och fjolårsgräs. Eftersom
svedningen frigör näringsämnen är den inte lämplig som årligen återkommande skötselmetod i vårdbioto-
per. Av samma orsak måste den efterkommande hävden vara effektiv.
5.4 Våtmarker
Våtmarker är vegetationstäckta vattenområden eller marker där vattnet är nära markytan en stor del av
året. Växtligheten består av fuktälskande våtmarksarter. En rätt planerad våtmark kan minska partikel- och
fosforbelastningen till vattendragen med 60-70 % och kvävebelastningen med 30 %. Våtmarker jämnar ut00
vattenflödet och minskar översvämningsrisken. Växt- och djurlivet blir rikligare efter att en våtmark anlagts.
Våtmarker erbjuder också möjligheter till rekreation och jakt, och tillför omväxling åt landskapet.
Var kan man anlägga en våtmark?
En mångfunktionell våtmark kan anläggas på låglänta områden som tar emot avrinningsvatten antingen via
diken eller dräneringsrör eller som ytavrinning direkt från omgivande åkrar. Den bästa platsen är ofta intill
ett utfallsdike eller en bäck, där det finns eller tidigare har funnits en naturlig våtmark. Våtmarken måste inte
vara i direkt anslutning till åkermark, utan kan också finnas nedanför åkern inne i skogen.
Vad säger lagen?
Markägaren får anlägga en våtmark på sin egen mark genom grävning, fördämning eller invallning utan
tillstånd om verkningarna begränsar sig endast till den egna marken. Tillstånd behövs inte heller om våt-
marken medför skada för en enskild person, som har gett sitt skriftliga medgivande till projektet. Om man
kan anta att anläggningen av en våtmark medför betydande förändringar i vattendrag, eller om grävmas-
sornas volym överstiger 500 m 3 , behövs tillstånd enligt vattenlagen.
Naturliga källor, träsk och fåror är enligt vattenlagen skyddade värdefulla livsmiljöer, som man inte får för-
ändra utan tillstånd. Man får inte bygga sådana dammkonstruktioner som hindrar fiskars vandring i vatten-
dragen.
Särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen är bland annat närmiljöer för källor, bäckar och små tjärnar,
frodiga skogskärr, öppna mossar, bördiga lundområden samt stup och skogsbestånd nedanför stupen om
de är i naturtillstånd eller nästan i naturtillstånd. De ska skötas så att deras särdrag bevaras.
Om man anlägger en våtmark på skogsmark måste man också komma ihåg att göra en anmälan om änd-
ring av markanvändningsslag till skogscentralen.
Att anlägga en våtmark
En våtmark kan anläggas genom uppdämning, grävning eller invallning. Bäst är det om man kan åstad-
komma en våtmark genom uppdämning. I en mångfunktionell våtmark behöver det finnas ett djupare områ-
de där fasta partiklar sedimenterar och därifrån det ansamlade slammet kan avlägsnas med jämna mellan-
rum. Till våtmarken ska höra kantområden som är tillräckligt stora med tanke på skötseln.
Det praktiska arbetet börjar ofta med att man röjer buskar och träd. Efter det grävs ytjorden och annan växt-
lighet bort. Om våtmarken anläggs på jordbruksmark är det viktigt att man får bort all jord ner till plogdjupet,
16