Avaa tiedosto - Doria

mera använda instrument för skrivandet än den traditionella pennan. Även de
finskspråkiga abiturienternas skrivkunskaper har diskuterats. De anses ha försämrats
sedan 1995 då antalet obligatoriska modersmålskurser i gymnasiet sänktes med en
fjärdedel (Koskela 2004: 4).
Den allmänna skrivkunnigheten fick i Finland också en relativt konkret funktion i och
med industriella utvecklingen. Under andra världskriget förändrades den mekaniska
skrivkunskapen för samtliga finländare till en skrivförmåga med en ytterst viktig
kommunikativ funktion. Det enda sättet att hålla kontakten till och från fronten var brev.
Skrivandet blev personligt, känslomässigt och oersättligt 76. Dock hade redan före andra
världskriget migrationen till Amerika gjort korrespondensen viktig för den personliga och
individuella skrivutvecklingen. Förändringen fortsatte med raska steg efter andra
världskriget då en allmänbildande utbildning blev allt vanligare samtidigt som den
teknologiska utvecklingen började göra stora framsteg. Världen började bli förenhetligad
genom den internationella informationsförmedlingen. Människornas kunskaper om
världen, dess länder, människor och språk steg. Sålunda har både läs- och skrivförmågan
förutom i modersmålet också i andra språk fått en vardaglig funktion för allt flera
finländare. Efter millenniumskiftet är det inte längre självklart att enbart språkkunskaper i
det egna modersmålet räcker till i vare sig arbetslivet eller det dagliga livet. Förutom
kunskaper i språk förväntas även kulturkännedom och anpassningsförmåga (European
Commission 1995: 47).
3.2 Elevtextens arena
Teknologin underlättar och erbjuder nya möjligheter till att upprätthålla den mellanmänskliga
kontakten. Med den moderna data- och kommunikationstekniken är det
möjligt att vara i samtidig muntlig och skriftlig interaktion i princip dygnet runt oberoende
av tid och rum. De språkliga förmedlingskunskaperna spelar en allt viktigare roll i
en värld där informationsförmedlingen eller rättskrivningen inte längre vållar likadana
svårigheter som tidigare. Dagens elever använder problemfritt till exempel mobiltelefonens
textfunktion som ett anteckningsblock, som kalender och framförallt till att
förmedla och motta information. Enligt Kasesniemi och Rautiainen (2001) använder
ungdomar i åldern 13–18 år textmeddelanden till att ge eller få information, för att upprätthålla
sociala kontakter och som tidsfördriv. De noterar ett samband mellan språkkunskap
och kunskapen att skriva bra textmeddelanden 77. Eritsland (2004: 18) misstänker
att eleverna nuförtiden uppfattar tröskeln till det skrivna språket som lägre tack vare de
moderna skrivredskapen. Att skolskrivandet har en annan funktion och roll än skrivandet
i verkligheten utanför skolans dörrar är ett faktum.
I detta avsnitt kommer jag att återkomma 78 till skolskrivandet och det "verkliga"
skrivandet men lyfter också fram frågan hur skrivförmågan har uppfattats under tidens
gång. Därefter fördjupar jag mig å ena sidan till skrivandet till inlärningsperspektiv
genom att ringa in den skrivpedagogiska kontexten. Å andra sidan fördjupar jag mig i
relationen mellan uppfattningar om inlärning och om språkkunskap genom att inrama
76 Dessa krigstida brev är viktiga och betydelsefulla källor bland annat för historieforskare som nuförtiden har
intresserat sig för vardagshistoria i allt högre grad. Det vill säga för det som var viktigt i vardagen, såsom
människorelationer, kärlek och upplevelser. (Välimäki 2007: 13.)
77 Ett bra textmeddelande kännetecknas av att skribenten effektivt uttrycker sig på 160 tecken med allmänna
och egendomliga förkortningar och humörsymboler.
78 Se närmare avsnitt 1.4.
43