Avaa tiedosto - Doria

endeförhållande med varandra än i en kommunikativ kontext som präglas av överförande
av ett budskap. Under en språklektion i skolan kunde en muntlig kontext som
präglas av överförande av information representeras av en enkla fråga–svar-sekvenser 48
medan en interaktiv kontext enligt min uppfattning förutsätter mångsidigare problemlösning
eller en informationslucka 49. En muntlig interaktionssituation förutsätter en
samtidig produktiv och receptiv process av deltagarna, det vill säga att innan avsändaren
har avslutat sin replik har mottagaren redan påbörjat tolkningen (Eurooppalainen viitekehys
2003: 133).
Situationen är annorlunda då avsändaren når mottagaren genom en skriftlig text. De
skrivna texterna blir sällan tolkade och förstådda vid samma tidpunkt och på samma
plats, i samma rum eller fysiska miljö som de produceras i. En skriven text är statisk och
hellre spatialt organiserad än temporärt, den är relativt explicit och autonom, eftersom
den inte är beroende av den fysiska omgivningen (jämfört med talade texter). (Linell 2005:
21–23.)
I skriftlig kommunikation arbetar avsändaren och mottagaren ensamma, utan
samtidig interaktion. För att kommunikationen skall lyckas måste deltagarna förutom att
behärska själva koden (språket) också kunna idén med att skriva och idén med att läsa 50.
Avsändaren kan planera och bearbeta sin skrivna text i princip flera gånger. Likaledes
kan mottagaren läsa texten flera gånger och även tolka texten på olika sätt – oberoende av
avsändarens närvaro. För förståelsens skull är läsaren också tvungen att placera texten i
en bredare kontext och använda sig av mångsidig bakgrundskunskap som till exempel
kulturbundna genreegenskaper. Den skriftliga interaktionen föds i den stunden en
skriven text blir besvarad. I traditionell korrespondens hålls den produktiva och mottagande
processen åtskilda hos de parter som deltar i interaktionen. De moderna medierna
(t.ex. Internet) möjliggör även skriftlig interaktion i realtid som har alltmera gemensamma
drag med den kumulativa muntliga interaktionen. (Eurooppalainen viitekehys 2003: 132–
143.)
Det är motiverat att kalla skoltexter för kvasitexter, eftersom de existerar och representerar
en oäkta situation jämfört med skriftlig kommunikation och interaktion utanför
skolans väggar. Däremot kan de anses representera en äkta skrivsituation i skolan och på
det viset vara en naturlig situation för eleverna. Skolverkligheten i sig kan nämligen anses
vara autentisk: skolan representerar sig själv – en samhällelig institution som styrs
förutom av lagstiftning också av läroplanen, det centrala styrdokumentet. Skolan kan
knappast uppfattas som en miniatyrkopia av samhället omkring, utan den lever ett eget
liv och bildar ett eget samfund med en majoritet av individer i en viss begränsad åldersgrupp
(elever). Ur detta perspektiv är skoltexter inga kvasitexter: de representerar skolsamfundet
där elevernas verklighet styrs utgående från den verklighet som läroplanen i
grund och botten skapar. 51
Många texter som elever producerar i den grundläggande skolan kan anses vara
autentiska om de har en personlig betydelse för eleven och om de är relaterade till den
48 Dessa sekvenser motsvaras till exempel av uppgifter där eleverna i tur och ordning ställer frågor och
besvarar dem.
49 Sådana uppgifter kan till exempel motsvaras av en hitta tio skillnader-uppgift som genomförs parvis under
en språklektion).
50 En skriven produkt baserar sig på grafem och ortografin i ett språk. Dessa varierar beroende på språk och
kombineras enligt språkspecifika regler till större helheter med ett innehåll (lingvistik) vars betydelser är
beroende av kontexten (kommunikation/interaktion).
51 Enligt Hansén och Sjöberg (2003: 31) är "läroplanens grundläggande syfte att ge anvisningar om vilken
kunskap elever och studerande förväntas tillgodogöra sig." Den politiska arenan formulerar ramarna för
läroplanen: den använder makt för att definiera vad som är värdefull kunskap (Hansén & Sjöberg 2003: 31,
33).
25