Avaa tiedosto - Doria

More documents

Recommendations

Info

Tabeller och figurer Tabell 1: Antalet brev och poäng på de tre språkfärdighetsnivåerna ...............................23 Tabell 2: Bakgrund, forskningsaspekter, material, analysmetod och gestaltning ............38 Tabell 3: Centrala punkter i Austins och Searles talaktsteori..........................................72 Tabell 4: Direktivernas interpersonella karaktär i de 111 breven ....................................94 Tabell 5: Sociokulturella språkhandlingar, deras språkliga drag och interpersonalitet i breven ..............................................................................................................100 Tabell 6: Situationsbundna språkhandlingar i breven om den missade katteaterföreställningen...................................................................................116 Tabell 7: Kulturbunden schemakunskap i breven: att gå på teater ................................133 Tabell 8: Sammanfattning över summapoäng, antalet sociokulturella drag och uttryckspoäng samt antalet ord i tolv brev på olika språkfärdighetsnivåer.....135 Tabell 9: Förekomsten av sociokulturella språkhandlingar i breven enligt språkfärdighetsnivå .........................................................................................137 Tabell 10: Kriterier för bedömning av uttrycksförrådet i den nationella utvärderingen .138 Tabell 11: Fördelningen av situationsbundna språkhandlingar i breven enligt språkfärdighetsnivå .........................................................................................158 Tabell 12: Sammanfattning över summapoäng, antalet situationsbundna drag och innehållspoäng samt antalet ord i tolv brev på olika språkfärdighetsnivåer ...159 Tabell 13: Kriterier för bedömning av behandling av ämnet i den nationella utvärderingen.. .........................................................................................................................159 Figur 1: Komponenterna i den kommunikativa kontexten för det privata brevet ur elevperspektiv ....................................................................................................27 Figur 2: Studiens tvärvetenskapliga fokus ......................................................................32 Figur 3: Skrivkompetensen och dess delområden (skrivhjulet) – en didaktisk modell enligt Evensen, Berge, Vagle 2004 ..............................................................................45 Figur 4: Den språkdidaktiska referensramen: språkundervisningens kontext och bakgrund ...........................................................................................................................58 Figur 5: Bühlers organonmodell (1934: 28) ....................................................................66 Figur 6: Den tillämpade lingvistikens lupp för den andra närläsningsomgången .........74 Figur 7: De tre dimensioner som de 111 breven kan förväntas bestå av.........................77 Figur 8: Frågorna som tecken på interpersonell kommunikation....................................87 Figur 9: Fördelningen av sociokulturella språkhandlingar i totalmaterialet ................156 9
1 Inledning Den här avhandlingen handlar om svenskspråkiga niondeklassares kunskaper i skriftlig kommunikation på finska. Avhandlingen kan ses som en replik till den nationella utvärderingen av inlärningsresultat i finska som Utbildningsstyrelsen genomförde våren 2001 1. De nationella utvärderingarna genomförs i regel som sampelbaserade massmätningar. Därmed kan denna avhandling också uppfattas som en fördjupning av delområdet skriftlig produktion i den nationella utvärderingen. Enligt Finlands grundlag är finska språket i likhet med svenska språket ett av nationalspråken i landet. Finskan undervisas därmed som det andra inhemska språket i de finlandssvenska skolorna och språket tillhör de obligatoriska ämnena i den grundläggande utbildningen i andra stadiets läroanstalter, såsom gymnasier och yrkesskolor samt på högskole- och universitetsnivå 2. Eftersom finskan är det språk som majoriteten av landets befolkning använder, används svenskan av minoriteten. Därmed anses det naturligt att förvänta sig att den svensktalande befolkningen i landet behärskar finska. Kunskaperna är dock mycket varierande, vilket delvis beror på att de finlandssvenskar som bor i huvudstadsregionen har naturliga kontakter med finskan nästan under hela sin livstid, medan de som bor i Österbotten har betydligt mindre kontakt med finskan. Att lära sig finskans morfologi och syntax genom skolundervisningen – det vill säga utan naturliga kontakter med språket – tär på minnet och är betungande. Den inlärningsprocess som finska språket kräver är inte enkel för samtliga elever i den grundläggande utbildningen. Finskan är heller inte niondeklassares favoritämne enligt resultaten i den nationella utvärderingen (Toropainen 2002: 66). Undervisningen i finska i den grundläggande utbildningen har anpassats till befolkningens behov genom att det finns tre olika lärokurser i finskan: två lärokurser för de enspråkigt svenska eleverna 3 och en för de elever som har en tvåspråkig bakgrund 4. Denna avhandling fokuserar på skriftliga kommunikationskunskaper som elever som följer Alärokursen har i slutskedet av den grundläggande utbildningen. Studien bidrar med ny kunskap om finskundervisningen och bedömningen av skriftliga elevresultat. Användningen av finskan ur ett kommunikativt och funktionellt perspektiv studeras genom närläsning av elevtexterna Närläsningen kan anses vara ett färskt och nyskapande angreppssätt. Tanken som har påverkat under närläsningsprocessen har varit att även de enspråkigt svenska eleverna kan kommunicera skriftlig på finska bara deras avsikter kan tydas. En nyckel till att avslöja dessa kunskaper åskådliggörs i denna avhandling. Avhandlingen inleds med en beskrivning av mina personliga motiv till forskningsintresset och en inblick i språkundervisningens vardag i grundläggande utbildning. I centrum för studien har från första början varit materialet, elevtexterna 5 som var insam- 1 Resultaten av utvärderingen rapporteras i Toropainen 2002: Nationell utvärdering av inlärningsresultat i finska i årskurs 9 våren 2001. 2 Lagstiftningen gäller enbart fastlandet, eftersom språklagen är annorlunda på Åland. För elever och studerande med invandrarbakgrund tillämpas lagstiftning som i vissa fall kan ge befrielse från deltagande i undervisningen av det andra inhemska språket. 3 För de enspråkiga elever finns A-lärokursen (som inleds senast på årskurs 5 i den grundläggande utbildningen) och B-lärokursen (som inleds på årskurs 7 i den grundläggande utbildningen, och som följs närmast på Åland). 4 För de tvåspråkiga eleverna finns den modersmålsinriktade lärokursen som kan karaktäriseras som en blandning av didaktiken i främmande språk och modersmål. 5 Elevtexter hänvisar till skrivna texter som är forskningsmaterial och som redovisas noggrannare i avsnitt 1.3. 10
Page 2: NIONDEKLASSARE SKRIVER BREV
Page 5 and 6: CIP Cataloguing in Publication Toro
Page 7 and 8: Bedömningen av breven baserar sig
Page 9 and 10: writing assignment. To analyze the
Page 12 and 13: Innehåll Tabeller och figurer ....
Page 16 and 17: lade innan själva forskningsproble
Page 18 and 19: de didaktiska lösningarna. 12 Hans
Page 20 and 21: språksövningar, och fördelningen
Page 22 and 23: i en raskt föränderlig värld. De
Page 24 and 25: dylika tvåspråkiga elever skulle
Page 26 and 27: utvärderingen var hög, Cronbachs
Page 28 and 29: Lärarnas poängsättning av breven
Page 30 and 31: endeförhållande med varandra än
Page 32 and 33: SKRIVUPPGIFT SKRIBENT UPPLEVELSER E
Page 34 and 35: taten av elevens målmedvetna aktiv
Page 36 and 37: disciplinen 58 tillämpad lingvisti
Page 38 and 39: kala 1993), i medieforskning (t.ex.
Page 40 and 41: centrala i studien. Av den anlednin
Page 42 and 43: 2.5 Struktur Avhandlingens struktur
Page 44 and 45: 2.6 Sammanfattning Sammanfattningsv
Page 46 and 47: anses än i dag ofta tillhöra enba
Page 48 and 49: mera använda instrument för skriv
Page 50 and 51: varit beroende på den dominerande
Page 52 and 53: universitetet i Jyväskylä och vid
Page 54 and 55: från en konkret till en generell m
Page 56 and 57: förståelse både av den egna kult
Page 58 and 59: Inlärarens aktiva verksamhet åsid
Page 60 and 61: på inlärningen (Dysthe 2003b; Kum
Page 62 and 63: språk- och skrivinlärning och spr
Page 64 and 65:
skålen. Tiden existerar dock tydli
Page 66 and 67:
Hellspong och Ledin (1997: 158) skr
Page 68 and 69:
393). Stilen kan vara ett typiskt s
Page 70 and 71:
liggande språkvetenskapliga utveck
Page 72 and 73:
intersubjektiva tolkningen av ett t
Page 74 and 75:
del av joint action. Den aktivitete
Page 76 and 77:
utför i vår offentliga och privat
Page 78 and 79:
4.2.5 Modern uppfattning I kommunik
Page 80 and 81:
5 Kommunikativa språkhandlingar i
Page 82 and 83:
ETT PRIVAT BREV den sociokulturella
Page 84 and 85:
ändra brevets karaktär. Brevet bl
Page 86 and 87:
(90) Hei! (99) Hej! (69) Moi Katri!
Page 88 and 89:
Skillnaden mellan dessa frågor är
Page 90 and 91:
lua, sv. höras, låta höra av sig
Page 92 and 93:
morfologin. Som frågor med interpe
Page 94 and 95:
5.1.2 Avslutningen i breven Till de
Page 96 and 97:
tecknande drag för dessa hälsning
Page 98 and 99:
eciproka verben beskriver social ve
Page 100 and 101:
5.1.2.2 Deklarativ Till den avsluta
Page 102 and 103:
tillhöra mera den muntliga kommuni
Page 104 and 105:
De kamratliga och vardagliga interj
Page 106 and 107:
De flesta av de språkhandlingar so
Page 108 and 109:
(41) Oli kurjaa että et päässyt
Page 110 and 111:
handling. Med andra ord gör kontex
Page 112 and 113:
tillsammans med ett personböjt ver
Page 114 and 115:
(sv. du skulle säkerligen ha velat
Page 116 and 117:
Ett kännetecknande drag för de si
Page 118 and 119:
(103) Mutta seuraavan kerran kun he
Page 120 and 121:
mottagande parten för berättandet
Page 122 and 123:
5.2.2 Teaterupplevelser I det före
Page 124 and 125:
Den delen av språkhandlingen som f
Page 126 and 127:
enstaka fall används också mera a
Page 128 and 129:
(78) […] yksi mies, hänkin oli m
Page 130 and 131:
ningar kan uppfattas basera sig fö
Page 132 and 133:
garens missuppfattning. I samband m
Page 134 and 135:
Nekningen som en fungerande del av
Page 136 and 137:
till materialet som skrivuppgiften
Page 138 and 139:
Tabell 7: Kulturbunden schemakunska
Page 140 and 141:
6.1 Sociokulturell kommunikation Av
Page 142 and 143:
Tabell 9: Förekomsten av sociokult
Page 144 and 145:
Många av de sociokulturella dragen
Page 146 and 147:
skriva för ro skull. Nå vi rings
Page 148 and 149:
(TJÄNARE PELLE Hello Pelle jag har
Page 150 and 151:
SOCIOKULTURELLA BREV 5 SPRÅKHANDLI
Page 152 and 153:
SOCIOKULTURELLA BREV 111 SPRÅKHAND
Page 154 and 155:
I samband med brev 86 blir överskr
Page 156 and 157:
ev 5 1 Mitä kuulu? Se oli harmi et
Page 158 and 159:
naturlig förklaring i och med att
Page 160 and 161:
Bland annat den text som represente
Page 162 and 163:
konstaterat är de situationsbundna
Page 164 and 165:
Tabell 12: Sammanfattning över sum
Page 166 and 167:
inte kunde komma kom Kajsa i ställ
Page 168 and 169:
SITUATIONSBUNDNA BREV 106 SPRÅKHAN
Page 170 and 171:
lir intressant ur bedömningens syn
Page 172 and 173:
Men jag inte skulle ha sådana kort
Page 174 and 175:
(Hur går det? Det var synd att du
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
SITUATIONSBUNDNA BREV 86 SPRÅKHAND
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
ev 5 Mitä kuulu? 1 Se oli harmi et
Page 184 and 185:
6.2.4 Bedömningen av breven på ol
Page 186 and 187:
och det tredje brevet (brev 8 och 4
Page 188 and 189:
till exakt det brev som skrivuppgif
Page 190 and 191:
Ur den sociokulturella och situatio
Page 192 and 193:
tvärtemot det föregående brevet
Page 194 and 195:
En viktig delprocess i närläsning
Page 196 and 197:
Den andra delen av den tvådimensio
Page 198 and 199:
Bedömningen av kommunikationen i b
Page 200 and 201:
nikativ syn på språket. Det behö
Page 202 and 203:
deltar mindre i fortbildning, de an
Page 204 and 205:
Källförteckning Adelswärd, V. 19
Page 206 and 207:
Dysthe, O. 2003b: Sociokulturella t
Page 208 and 209:
Halliday, M. A. K. 1994: An Introdu
Page 210 and 211:
Kangasniemi, H. 1992: Modal Express
Page 212 and 213:
Londen, A-M. 1989: Litterärt talsp
Page 214 and 215:
1997: Att förebygga läs- och skri
Page 216 and 217:
from Cognitive Psychology, Linguist
Page 218 and 219:
Takala, S. 1981: Mikä on kielidida
Page 220 and 221:
Wittgenstein, L. 1996: Tractatus lo
Page 222 and 223:
elementär språkfärdighet självs
Page 224:
219 219 Bilaga 3 Ett exempel på et
show all

Avaa tiedosto - Doria

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?