DV-Rapport 2010-1 - Sveriges Domstolar

Notariers och fiskalers 

arbetssituation 

En översyn 

DomstolsvErkEts 

r apportsEriE 

2010:1

Diarienummer 705-2009 

Tryckt på Danagårds Grafiska, maj 2010

DV-RAPPORT 2010:1 

Innehåll 

1 Sammanfattning ....................................................... 6 

2 Inledning ................................................................ 8 

2.1 Bakgrund ............................................................................. 8 

2.2 Vårt uppdrag ........................................................................ 8 

2.3 Organisation ......................................................................... 9 

2.4 Arbetssätt ........................................................................... 9 

2.5 Avgränsning ........................................................................ 10 

2.6 Rapportens disposition ........................................................... 10 

3 Reformeringen av domstolsväsendet ............................. 11 

4 Notarietjänstgöringen ............................................... 13 

4.1 Inledning ............................................................................ 13 

4.2 Allmänna bestämmelser om notarietjänstgöringen .......................... 13 

4.3 Domstolsverkets idéskiss till notarietjänstgöringens innehåll .............. 15 

4.4 Domstolsverkets utbildningsprogram för notarier ........................... 16 

5 Domarutbildningen ................................................... 18 

5.1 Inledning ............................................................................ 18 

5.2 Allmänna bestämmelser om domarutbildningen, m.m. ..................... 18 

5.3 Domstolsverkets utbildningsplan för bl.a. fiskaler ........................... 20 

5.4 Domstolsverkets utbildningsprogram för fiskaler ............................ 21 

6 Tidigare undersökningar ............................................ 23 

6.1 Inledning ............................................................................ 23 

6.2 Juseks undersökningar av notariernas arbetssituation ...................... 23 

6.3 Domstolsverkets medarbetarundersökningar ................................. 25 

6.4 Notarienämndens undersökningar .............................................. 25 

6.5 Uttalanden om fiskalernas arbetssituation .................................... 26 

6.6 Juseks undersökning av fiskalernas arbetstider m.m. ....................... 28 

7 Resultaten av våra undersökningar ............................... 29 

7.1 Inledning ............................................................................ 29 

7.1.1 Allmänt om undersökningarna ............................................................... 29 

7.1.2 Besök och intervjuer på domstolar ......................................................... 29 

7.1.3 Enkätundersökningar .......................................................................... 30 

7.1.4 Vår redovisning av undersökningsresultaten ............................................. 31 

7.2 Notariernas arbetssituation ...................................................... 32 

7.2.1 Inledning ......................................................................................... 32 

7.2.2 Besökta underrätters interna bestämmelser om notarier ............................. 32 

7.2.3 Introduktion ..................................................................................... 32 

7.2.4 Handledarskap .................................................................................. 35 

7.2.5 Organisatoriska frågor, m.m. ................................................................ 37 

7.2.6 Arbetsuppgifter ................................................................................. 39 

7.2.7 Arbetstid och arbetsbelastning .............................................................. 50 

7.2.8 Återkoppling på utförda arbetsinsatser, m.m. ........................................... 54 

7.2.9 Intern och extern utbildning ................................................................. 57 

7.2.10 Samarbete m.m. ................................................................................ 59 

3

7.3 Överrättsfiskalernas arbetssituation ........................................... 60 

7.3.1 Inledning ........................................................................................ 60 

7.3.2 Besökta överrätters interna bestämmelser om fiskaler ............................... 60 

7.3.3 Introduktion .................................................................................... 61 

7.3.4 Handledarskap ................................................................................. 65 

7.3.5 Organisatoriska frågor, m.m. ................................................................ 68 

7.3.6 Arbetsuppgifter ................................................................................ 71 

7.3.7 Arbetstid och arbetsbelastning ............................................................. 78 

7.3.8 Återkoppling på utförda arbetsinsatser, m.m. .......................................... 82 

7.3.9 Intern och extern utbildning ................................................................ 87 

7.3.10 Samarbete m.m. ............................................................................... 90 

7.4 Fiskalernas placering vid underrätt ............................................ 92 

7.4.1 Inledning ........................................................................................ 92 

7.4.2 Besökta överrätters bestämmelser om underrättsplaceringarna ........................ 92 

7.4.3 Domares och fiskalers synpunkter på underrättsplaceringarna ........................ 93 

7.5 Underrättsfiskalernas arbetssituation ......................................... 95 

7.5.1 Inledning ........................................................................................ 95 

7.5.2 Besökta underrätters interna bestämmelser om fiskaler .............................. 95 

7.5.3 Introduktion .................................................................................... 96 

7.5.4 Handledarskap ................................................................................. 99 

7.5.5 Organisatoriska frågor, m.m. ............................................................... 104 

7.5.6 Arbetsuppgifter ............................................................................... 108 

7.5.7 Arbetstid och arbetsbelastning ............................................................ 115 

7.5.8 Återkoppling på utförda arbetsinsatser, m.m. ......................................... 119 

7.5.9 Intern och extern utbildning ............................................................... 123 

7.5.10 Samarbete m.m. .............................................................................. 125 

8 Våra förslag .......................................................... 127 

8.1 Inledning .......................................................................... 127 

8.1.1 Vårt uppdrag, m.m. .......................................................................... 127 

8.1.2 En sammanfattning av uppmärksammade problem och brister ....................... 127 

8.2 Förklaringar till problemen och bristerna ................................... 129 

8.3 Allmänt om våra förslag ........................................................ 130 

8.4 Åtgärder för att förbättra notariernas arbetssituation .................... 131 

8.4.1 Avsnittets disposition ........................................................................ 131 

8.4.2 Interna styrdokument ....................................................................... 132 

8.4.3 Introduktion ................................................................................... 133 

8.4.4 Handledarskap ................................................................................ 134 






8.4.10 Samarbete, m.m. ............................................................................. 145 

8.4.11 En sammanfattning av de viktigaste åtgärdsförslagen ................................ 146 

8.5 Åtgärder för att förbättra överrättsfiskalernas arbetssituation ......... 147 



8.5.3 Introduktion ................................................................................... 148 







8.5.10 Samarbete, m.m. ............................................................................. 160 

8.5.11 Fiskalernas placering vid underrätt ....................................................... 160 


4 

DV-RAPPORT 2010:1

DV-RAPPORT 2010:1 

8.6 Åtgärder för att förbättra underrättsfiskalernas arbetssituation ....... 162 



8.6.3 Introduktion ................................................................................... 164 


8.6.5 Organisatoriska frågor, m.m. .............................................................. 169 





8.6.10 Samarbete, m.m. ............................................................................. 175 


Bilagor 

Bilaga 1 Projektdirektiv 

Bilaga 2 Individuell utbildningsplan för notarier 

Bilaga 3 Individuell utbildningsplan för överrättsfiskaler 

Bilaga 4 Individuell utbildningsplan för underrättsfiskaler 

5

SAMMANFATTNING DV-RAPPORT 2010:1 

1 Sammanfattning 

Sveriges domstolar måste, för att kunna konkurrera med andra arbetsgivare om 

de unga juristerna, erbjuda goda arbetsförhållanden och anställningsvillkor för 

bl.a. notarier och fiskaler. Domstolsverket har därför beslutat att i projektform 

närmare undersöka notariernas och fiskalernas arbetssituation. 

Det närmare syftet med projektet har varit att ta fram en rapport som innehåller 

en kartläggning av notariernas och fiskalernas arbetssituation på domstolarna, 

förslag på förändringar som bör genomföras för att uppnå målsättningen om en 

god och stimulerande arbetsmiljö med meningsfyllda uppgifter för notarier och 

fiskaler samt en redovisning av de eventuella synpunkter på utformningen av berörda 

författningar som kan ha framkommit under arbetets gång. Uppdraget 

har bedrivits främst av en projektgrupp och har genomförts under perioden 

den 1 juli 2009 – den 30 april 2010. 

Kartläggningen av notariernas och fiskalernas arbetssituation har till stor del 

baserats på besök på sammanlagt 17 över- och underrätter samt intervjuer med 

bl.a. domstolschefer, andra domare, fiskaler och notarier på dessa domstolar. 

Undersökningarna avseende fiskalernas arbetssituation har kompletterats med 

bl.a. enkätundersökningar riktade till samtliga fiskaler. 

Resultaten av undersökningarna visar att notarier och fiskaler ofta är positiva 

till utbildningstjänstgöringarna på domstol. Undersökningarna visar dock även 

att det på många domstolar förekommer problem och brister i notariernas och 

fiskalernas arbetssituation. 

Av undersökningarna framgår bl.a. att många domstolar saknar tydliga bestämmelser 

om notariernas och fiskalernas utbildning och tjänstgöring, att en 

del notarier och fiskaler får en bristfällig introduktion på domstolarna samt att 

det på många domstolar råder oklarheter rörande handledarskapets innehåll och 

handledarnas uppgifter. Undersökningarna visar vidare att många notarier och 

fiskaler på allmänna domstolar har en alltför hög arbetsbelastning och arbetar 

mer, eller mycket mer, än normal arbetstid samt att notarier och fiskaler får för 

lite feedback. Undersökningarna visar också att notarier och fiskaler får för lite 

utbildning i hur de ska utföra sina arbetsuppgifter i praktiken samt att notarier 

och fiskaler inte alltid har lika positiva uppfattningar som domarna när det 

gäller exempelvis samarbetsklimat, attityder och bemötande på domstolarna. 

När det gäller notariernas arbetsuppgifter framgår av undersökningarna bl.a. 

att förvaltningsrättsnotarierna har få egna förhandlingar, att många tingsnotarier 

ägnar alltför stor del av notarietjänstgöringen åt beredning av mål och protokollföring 

vid förhandlingar samt att en hel del tingsnotarier inte får skriva domsförslag, 

eller tillräckligt många domsförslag, innan de ska skriva egna domar. 

Undersökningarna avseende fiskalernas arbetsuppgifter visar bl.a. att många 

överrättsfiskaler relativt sällan deltar vid och ”voterar” efter förhandling, att en 

hel del hovrättsfiskaler inte får skriva domsförslag samt att fiskaler som tjänstgör 

på arbetsenheter med beredningsorganisationer ofta har en alltför hög 

måltilldelning. 

6

DV-RAPPORT 2010:1 SAMMANFATTNING 

I rapporten ges olika förslag på hur man bör kunna komma till rätta med uppmärksammade 

problem och brister. Tre av förslagen får betraktas som mer 

viktiga än andra. De förslagen avser utarbetandet av interna utbildningsplaner 

och individuella utbildningsplaner för notarier och fiskaler samt förstärkt handledarskap 

för notarier och fiskaler. 

Även övriga förslag syftar till att åtgärda problem och brister samt till att göra 

domstolarna ännu mer attraktiva som arbetsplatser för unga jurister. Förslag 

lämnas exempelvis om att det i såväl tingsrätts- som förvaltningsrättsinstruktionen 

bör införas en bestämmelse om att varje notarie ska ha en ordinarie domare 

som handledare samt att man i förvaltningsrättsinstruktionen bör ta bort kravet 

på viss tids tjänstgöring när det gäller notariernas behörighet. Vidare föreslås 

att överrättsfiskaler bör ha bestämda dagar för föredragningar av andra mål än 

förtursmål, att man på underrätter med beredningsorganisationer bör skapa 

rutiner som gör det möjligt för fiskalerna att även i praktiken ha en reducerad 

måltilldelning samt att överrätternas interna utbildningsplaner för fiskaler bör 

innehålla bestämmelser om exempelvis hur ofta fiskalerna ska ”votera” och 

skriva domsförslag efter förhandling. Förslag lämnas också om att hovrättspresidenterna 

bör genomföra en översyn av riktlinjerna avseende ”olämpliga” 

mål för tingsfiskaler, att kammarrättspresidenterna bör utarbeta motsvarande 

riktlinjer för förvaltningsrättsfiskalerna samt att man på domstolarna bör upprätta 

dokument som underlättar för domare att ge konstruktiv feedback till 

notarier och fiskaler. 

7

INLEDNING DV-RAPPORT 2010:1 

2 Inledning 

2.1 Bakgrund 

Innehållet i Juristbarometern 2010 1 visar att Sveriges domstolar är den arbetsplats 

som unga jurister helst vill arbeta på. Antalet sökande till lediga notarie- och 

fiskalsanställningar bekräftar att många jurister vill arbeta på domstol. Några 

problem att rekrytera unga jurister till domstolarna finns således inte i dagsläget. 

Det förhållandet att såväl notarietjänstgöringen som domarutbildningen är 

attraktiv bland unga jurister behöver dock inte innebära att notarier och fiskaler 

är helt nöjda med sin arbetssituation på domstolarna. Det finns undersökningar 

som visar på motsatsen. Notarier och fiskaler verkar visserligen vara positiva 

över att få genomgå utbildningstjänstgöringarna samt att få ökade kunskaper 

och ökad kompetens under tjänstgöringen på domstol. De verkar dock även 

anse bl.a. att de får för lite handledning och feedback samt att de har en alltför 

hög arbetsbelastning på domstolarna. 

Sveriges domstolar befinner sig just nu i en omfattande generationsväxling och 

konkurrensen om de unga juristerna förväntas öka under de kommande åren 

(Juristbarometern 2010). Regeringen har uttalat att Sveriges domstolar, för att 

kunna konkurrera med andra arbetsgivare, måste erbjuda såväl goda arbetsförhållanden 

som goda anställningsvillkor i övrigt (prop. 2007/08:113 s. 9). Om 

Sveriges domstolar inte kan göra det, finns det en stor risk för att domstolarna 

varken kan rekrytera eller behålla de skickligaste och för domaryrket mest lämpade 

juristerna. 

För att motverka en sådan utveckling borde det enligt Domstolsverket genomföras 

en undersökning av notariernas och fiskalernas arbetssituation. Domstolsverket 

har i dagsläget nämligen ingen tydlig uppfattning om hur arbetssituationen 

generellt sett ser ut för notarier och fiskaler på domstolarna. 

2.2 Vårt uppdrag 

Vårt uppdrag ska ses mot bakgrund av vad som sagts ovan. Uppdraget har 

bestått i att göra en översyn av notariernas och fiskalernas arbetssituation samt 

att, vid behov, lämna förslag på förändringar. Syftet med uppdraget har varit 

att ta fram en rapport som innehåller följande. 

• En kartläggning av notariernas och fiskalernas arbetssituation på olika domstolar 

och särskilt av deras arbetsuppgifter i praktiken, deras faktiska arbetstider, 

tillämpningen av reglerna om övertidsarbete, hur handledning och 

uppföljningssamtal fungerar, domstolsorganisationens roll för notariernas 

och fiskalernas arbetsbörda samt hur notarier och fiskaler upplever sin arbetssituation. 

• Förslag på förändringar som bör genomföras för att uppnå målsättningen om 

en god och stimulerande arbetsmiljö med meningsfyllda arbetsuppgifter för 

notarier och fiskaler. 

• En redovisning av de eventuella synpunkter på utformningen av berörda 

författningar som kan ha framkommit under arbetets gång. 

1 Juristbarometern är en attityd- och kunskapsundersökning bland Sveriges juridikstudenter, 

notarier och biträdande jurister. Syftet med undersökningen är att beskriva framtidens juristers 

åsikter och önskemål. Undersökningen genomförs av Blendow Group AB. 

8

DV-RAPPORT 2010:1 INLEDNING 

Uppdraget i dess helhet återges i bilaga 1. 

Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2010. 

2.3 Organisation 

Utredningsarbetet har bedrivits i en projektorganisation som bestått av en styrgrupp 

och en projektgrupp. 

Styrgruppen har bestått av generaldirektören Barbro Thorblad, personalchefen 

Karin Nacke och chefsjuristen Jörgen Nilsson. 

Projektgruppen har bestått av f.d. lagmannen Sigurd Heuman (projektledare) och 

hovrättsassessorn Lars Olsson (projektsekreterare). 

Projektledaren och projektsekreteraren har utfört det egentliga utredningsarbetet 

och svarar för innehållet i rapporten. Promemorian är skriven i vi-form. Vi har 

löpande avlämnat muntliga och skriftliga rapporter till styrgruppen. Vi har vidare 

haft möten med styrgruppen vid 6 tillfällen samt informella kontakter mellan 

dessa möten. 

2.4 Arbetssätt 

Utredningsarbetet inleddes med en genomgång av de statliga utredningar och 

undersökningar som genomförts avseende notarietjänstgöringen och domarutbildningen 

samt notariers och fiskalers arbetssituation. Som exempel på utredningar 

kan nämnas En öppen domarrekrytering (SOU 2003:102) och En mer öppen 

domarutbildning (Ds 2007:11). Som exempel på undersökningar kan nämnas 

Domarbanans attraktionskraft (DV-rapport 2001:2) och Idéskiss till notarietjänstgöringens 

innehåll (DV-rapport 2003:5). Vi gick också igenom bl.a. Domstolsverkets 

medarbetarundersökningar, Juseks och Notarienämndens undersökningar 

avseende notariernas arbetssituation, Juseks enkätundersökning avseende underrättsfiskalernas 

arbetstid och arbetsmiljö samt en del lokala och regionala 

undersökningar avseende notariernas och fiskalernas arbetssituation. 

Vi har därefter besökt ett antal domstolar och på domstolarna genomfört intervjuer 

med företrädare för olika personalkategorier. Syftet med besöken och 

intervjuerna har varit att få en helhetsbild av notariernas och fiskalernas arbetssituation 

på respektive domstol. Vi har besökt allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, 

överrätter och underrätter, några stora och några mindre stora 

domstolar samt domstolar i olika delar av landet. Antalet domstolsbesök har 

uppgått till sammanlagt 17 och vi har på nästan alla domstolar genomfört intervjuer 

med bl.a. domstolschefer, andra domare, fiskaler och notarier. Vi har i 

samband med besöken även tagit del av domstolarnas styrdokument samt andra 

dokument avseende notariernas och fiskalernas utbildning och tjänstgöring. 

Domstolsbesöken har, såvitt avser fiskalerna, kompletterats med enkätundersökningar. 

Vi har upprättat 4 olika enkäter, varav en riktat sig till hovrättsfiskaler, 

en till kammarrättsfiskaler, en till tingsfiskaler och en till förvaltningsrättsfiskaler 

(då länsrättsfiskaler). När det gäller notarierna genomförde Jusek en enkätundersökning 

så sent som under våren 2009. Resultaten av den undersökningen har i 

allt väsentligt bekräftats under våra intervjuer med bl.a. notarierna och en ny 

sådan undersökning har därför inte ansetts nödvändig. 

För en mer ingående beskrivning av våra domstolsbesök, intervjuer på domstolarna 

och enkätundersökningar hänvisas till avsnitt 7.1. 

9

INLEDNING DV-RAPPORT 2010:1 

Vi har under arbetets gång också haft en löpande kontakt med företrädare för 

Juseks domstolsektion och notariesektion. Vi har också haft kontakt med företrädare 

för bl.a. Notarienämnden, ST-domstol, en del yngreföreningar eller 

motsvarande föreningar i överrätterna, en del fiskals- och notarieföreningar vid 

underrätterna samt företrädare för andra än de besökta domstolarna. 

2.5 Avgränsning 

Domarutbildningen består av 3 delar, nämligen fiskalstjänstgöring i överrätt, 

fiskalstjänstgöring vid underrätt och adjunktionstjänstgöring i överrätt. Vårt 

uppdrag har emellertid begränsats till att undersöka hur arbetssituationen ser 

ut för överrätts- och underrättsfiskaler. 

När det gäller domstolsbesöken och intervjuerna på domstolarna har vi begränsat 

oss till att genomföra intervjuer med domstolschefer, domare, fiskaler 

och notarier. Några intervjuer med domstolssekreterare och föredragande har 

således inte gjorts. 

2.6 Rapportens disposition 

I avsnitt 3 ger vi en kort beskrivning av den reformering av domstolsväsendet 

som påbörjades under slutet av 1990-talet och som syftar till att bl.a. göra domstolarna 

mer attraktiva som arbetsplatser. Vi ger i avsnittet också en exemplifiering 

av de förändringar som har genomförts inom ramen för reformarbetet. 

Avsnitt 4 och 5 innehåller beskrivningar av de allmänna bestämmelserna som 

finns avseende notariernas och fiskalernas utbildning och tjänstgöring. De 

innehåller också sammanfattningar av Domstolsverkets Idéskiss till notarietjänstgöringens 

innehåll (DV-rapport 2003:5) och Utbildningsplan, Plan för utbildning av 

domare, från fiskal till assessor (dnr 673-2003) samt Domstolsverkets utbildningsprogram 

för notarier och fiskaler. 

I avsnitt 6 behandlar vi en del tidigare undersökningar avseende notariernas 

och fiskalernas arbetssituation. Vi behandlar bl.a. Juseks enkätundersökningar, 

Domstolsverkets medarbetarundersökningar och Notarienämndens undersökningar. 

Vi ger också exempel på uttalanden om fiskalernas arbetssituation som 

gjorts i statliga utredningar och undersökningar. 

Resultaten av våra undersökningar redovisas i avsnitt 7. Avsnittet inleds med 

en beskrivning av våra domstolsbesök och intervjuer på domstolarna samt våra 

enkätundersökningar. Efter detta följer redovisningar av undersökningsresultaten. 

Notariernas arbetssituation behandlas i 7.2 och fiskalernas i 7.3–7.5. 

Avsnitt 8 innehåller våra förslag. Avsnittet inleds med bl.a. en sammanfattning 

av uppmärksammade problem och brister samt en kortfattad beskrivning av 

tänkbara förklaringar till problemen och bristerna. Efter detta följer en redovisning 

av våra förslag. 

10

DV-RAPPORT 2010:1 REFORMERINGEN AV DOMSTOLSVÄSENDET 

3 Reformeringen av domstolsväsendet 

Under slutet av 1990-talet påbörjades ett omfattande arbete för att utveckla 

och modernisera domstolsväsendet. Reformarbetet syftar till att göra verksamheten 

mer flexibel och mindre sårbar samt till att säkerställa och ytterligare höja 

kompetensen inom domstolarna. Det syftar också till att göra domstolarna mer 

attraktiva som arbetsplatser. Under våren 2000 överlämnade regeringen en 

skrivelse till riksdagen. I skrivelsen Reformeringen av domstolsväsendet – en handlingsplan 

(skr. 1999/2000:106) redogjorde regeringen för pågående och planerade 

reformer samt för principer och förändringar som skulle vara vägledande vid 

reformeringen av domstolsväsendet. Regeringen angav i skrivelsen att reformeringen 

av domstolsväsendet skulle bedrivas med utgångspunkt i de krav som 

medborgarna har rätt att ställa på snabbhet, kvalitet och service samt med beaktande 

av domstolarnas särskilda roll. Regeringen angav också att renodlingen 

av domstolarna och domarnas arbete till dömande verksamhet skulle fortsätta, 

att tyngdpunkten i den dömande verksamheten skulle ligga i första instans, att 

kvaliteten i den dömande verksamheten skulle säkerställas, att domstolarna skulle 

vara moderna och attraktiva arbetsplatser, att domstolsorganisationen skulle 

utformas för att garantera hög kompetens i allt dömande samt att dömande 

verksamhet skulle finnas nära medborgarna och bedrivas i alla delar av landet. 

Reformarbetet skulle, enligt regeringen, inriktas på att utveckla domstolsväsendets 

organisation och arbetsformer. Regeringen angav i skrivelsen att det skulle 

skapas förutsättningar för domstolarna att ha beredningsorganisationer med 

notarier, beredningsjurister och domstolssekreterare. Det skulle också skapas 

förutsättningar för ökad kompetensutveckling, mer långtgående specialisering 

av domarnas arbetsuppgifter, bredare rekrytering av domare, förenklade förfaranden 

i såväl underrätter som överrätter, utveckling av domstolarnas teknikstöd 

samt samverkan mellan domstolar och andra myndigheter. Den yttre 

domstolsorganisationen skulle, enligt regeringen, vara sådan att verksamheten 

vid varje domstol var av tillräcklig omfattning för att nå högt ställda mål för 

kvalitet, snabbhet och service. Den skulle samtidigt tillgodose medborgarnas 

berättigade krav på geografisk närhet till dömande verksamhet. Riksdagen 

ställde sig bakom regeringens handlingsplan (bet. 1999/2000:JuU22). 

Reformarbetet under 2000-talet kan delas upp i 4 huvudområdena. Dessa områden 

är förändringar av den yttre organisationen, den inre organisationen och 

det processuella regelverket samt renodling av verksamheten. Nedan följer en 

exemplifiering av de förändringar som hittills har genomförts inom respektive 

område. 

Förändringarna av den yttre organisationen har framför allt avsett domstolarnas 

geografiska placeringar. Förändringsarbetet inleddes under slutet av 1990-talet 

med sammanläggningar av tingsrätter runt om i landet. I början av år 1999 

fanns det 96 tingsrätter i Sverige. Antalet tingsrätter minskade sedan drastiskt 

under en period och vid utgången av år 2008 uppgick antalet tingsrätter till 53. 

Statsmakterna beslutade under år 2008 att tingsrättsorganisationen under perioden 

2009-2010 skulle krympas med ytterligare 5 tingsrätter. Vid årsskiftet 

2009/2010 uppgick antalet tingsrätter till 48 stycken. 

Förändringarna av den yttre organisationen har under de senaste åren berört 

även förvaltningsrätterna. Den 31 mars 2006 inrättades migrationsdomstolar 

11

REFORMERINGEN AV DOMSTOLSVÄSENDET DV-RAPPORT 2010:1 

vid förvaltningsrätterna (då länsrätterna) i Stockholm, Göteborg och Malmö 

samt Migrationsöverdomstolen i Kammarrätten i Stockholm. Förändringarna 

innebar att migrationsdomstolarna övertog Utlänningsnämndens uppgift att 

överpröva Migrationsverkets avgöranden och att migrationsöverdomstolarnas 

avgöranden kunde överklagas till Migrationsöverdomstolen. Inrättandet av 

migrationsdomstolarna medförde bl.a. en fördubbling av personalen vid de 3 

förvaltningsrätterna. 

En annan stor förändring av förvaltningsrätternas yttre organisation inleddes 

under februari 2007. Domstolsverket överlämnade då till regeringen en promemoria 

om den framtida förvaltningsrättsorganisationen. Promemorian hade 

utarbetats av Domstolsverket i samråd med cheferna för berörda domstolar. 

Slutsatsen i promemorian var att förvaltningsrättsorganisationen borde utformas 

på ett nytt och annorlunda sätt som innebar att antalet länsrätter minskade 

betydligt. Under hösten 2007 uppdrog regeringen åt Domstolsverket att fortsätta 

arbetet med den yttre förvaltningsrättsorganisationen samt att lämna förslag 

på antalet förvaltningsrätter och deras geografiska placering. Domstolsverket 

publicerade i april 2008 rapporten Förvaltningsrättsutredningen (DV-rapport 2008:2). 

Den 11 juni 2009 beslutade riksdagen att förvaltningsrättsorganisationen skulle 

förändras på så sätt att de 23 länsrätterna ombildades till 12 förvaltningsrätter. 

Ombildningen av länsrätter till förvaltningsrätter genomfördes den 15 februari 2010. 

Ett stort antal förändringar har genomförts när det gäller domstolarnas inre 

organisation. Förändringsarbetet har varit inriktat på att förkorta handläggningstiderna, 

att effektivisera arbetet på domstolarna samt att förbättra den interna 

administrativa styrningen på domstolarna. Arbetet har resulterat i bl.a. inrättandet 

av beredningsorganisationer på flertalet domstolar, en ökad delegation av arbetsuppgifter 

till notarier och domstolssekreterare, en renodling av domarrollen, 

införandet av ett nytt verksamhetsstöd inom domstolsväsendet (Vera) och modern 

teknik i domstolarna samt fler utbildningsinsatser för personalen på domstolarna. 

Som exempel kan nämnas nya utbildningsprogram för notarier och fiskaler 

samt utbildning för ordinarie domare vid Domstolsakademin i Jönköping. 

Arbetet med att renodla domstolarnas verksamhet till rättskipning har resulterat 

i att ett antal uppgifter förts över från domstolarna till andra myndigheter. Den 

summariska processen har förts över till Kronofogden och förmynderskapsärenden 

har förts över till överförmyndarna. Bouppteckningsverksamheten har förts över 

till Skatteverket och inskrivningsärendena har förts över till Lantmäteriverket. 

Man har också utvidgat åklagarnas möjligheter att utfärda strafförelägganden. 

En statlig utredning, Ärendeutredningen, har i sitt betänkande Domstolarnas 

handläggning av ärenden (SOU 2007:65) föreslagit att även andra ärenden bör flyttas 

över från domstolarna till andra myndigheter. Förslaget bereds för närvarande 

inom Justitiedepartementet. 

Förändringarna av det processuella regelverket har tagit sikte på att anpassa 

reglerna till dagens krav och öppna upp för utnyttjandet av modern teknik i 

domstolarna. De mest omfattande förändringarna genomfördes den 1 november 

2008 då reformen En modernare rättegång (EMR) trädde i kraft. Reformen har 

inneburit stora förändringar i det processuella regelverk som styr rättegången i 

framför allt tingsrätt och hovrätt samt en modernisering av rättegångsförfarandet 

genom bättre utnyttjande av modern teknik. Systemet med prövningstillstånd i 

hovrätt har utvidgats till att omfatta bl.a. alla domar och beslut i tvistemål. 

12

DV-RAPPORT 2010:1 NOTARIETJÄNSTGÖRINGEN 

4 Notarietjänstgöringen 

4.1 Inledning 

Allmänna bestämmelser om notariernas utbildning och tjänstgöring finns i 

notarieförordningen (1990:469), förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion 

och förordningen (1996:382) med förvaltningsrättsinstruktion samt i 

Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöring vid 

tingsrätt respektive förvaltningsrätt (dnr 7-2004 respektive dnr 5-2010). Sådana 

bestämmelser finns också i bl.a. Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) och i 

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för 

RALS 2007-2010. De allmänna bestämmelserna kompletteras av mer detaljerade 

bestämmelser i underrätternas interna styrdokument, bl.a. arbetsordningar 

och utbildningsplaner för notarier, samt i lokala arbetstidsavtal. 

Den fortsatta framställningen i detta avsnitt inleds med en beskrivning av de 

allmänna bestämmelser som finns angående notariernas utbildning och tjänstgöring. 

Efter detta följer en redogörelse för innehållet i rapporten Idéskiss till 

notarietjänstgöringens innehåll (DV-rapport 2003:5) och en kort sammanfattning av 

innehållet i Domstolsverkets utbildningsprogram för notarier. 

4.2 Allmänna bestämmelser om notarietjänstgöringen 

För anställning som notarie vid underrätt, krävs svenskt medborgarskap och 

fullgjord juristexamen eller motsvarande äldre examen. Med svensk juristexamen 

jämställs fullbordad juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i 

Danmark, Finland, Island eller Norge. Domstolsverket beslutar om anställningen 

av notarier och verkets beslut kan överklagas till Notarienämnden. 

Notarietjänstgöringen fullgörs vid tingsrätt, förvaltningsrätt eller vid såväl tingsrätt 

som förvaltningsrätt. Den senare typen av notarietjänstgöring kallas kombinerad 

notarietjänstgöring. Notarier anställs tills vidare, dock längst för en tid 

om 2 år vid tjänstgöring i antingen tingsrätt eller förvaltningsrätt och längst för 

en tid om 2,5 år vid kombinerad notarietjänstgöring. Om en notarie är tjänstledig 

under viss tid på grund av enskild angelägenhet, förlängs anställningen 

med den tid som ledigheten har varat. En del av notarietjänstgöringen kan 

fullgöras vid hyresnämnd eller hos annan arbetsgivare. 

Notarier har reglerad arbetstid och omfattas därmed av ALFA och de lokala 

arbetstidsavtal som gäller vid domstolarna. I ALFA anges att den genomsnittliga 

ordinarie veckoarbetstiden för en heltidsanställd notarie är 39 timmar och 45 

minuter för helgfri måndag-fredag. Arbetstidens förläggning bestäms i domstolarnas 

lokala arbetstidsavtal. Det anges vidare att arbetsgivaren, om det finns 

särskilda skäl, har rätt att begära att en arbetstagare ska arbeta övertid samt att 

ersättning för övertidsarbete kan utgå i tid, s.k. kompensationsledighet, eller i 

pengar, dvs. övertidsersättning. Om fast tid tillämpas, är i princip all tid utöver 

den fasta tiden att betrakta som övertid. Vid flexibel arbetstid är arbete utanför 

flexramen att betrakta som övertid. För att arbete inom flexramen ska berättiga 

till ersättning i någon form, krävs att övertidsarbetet är beordrat och att arbetstagaren 

har fullgjort normalarbetstiden. 

13

NOTARIETJÄNSTGÖRINGEN DV-RAPPORT 2010:1 

Lönen för notarier har bestämts i Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek 

angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010. Det lokala avtalet gäller till 

och med den 30 september 2010. 

Notarien får under sin tjänstgöring normalt behörighet som gör det möjligt för 

honom eller henne att utföra allt mer kvalificerade arbetsuppgifter. För tingsnotarier 

finns bestämmelserna om behörighet i 16-18 §§ tingsrättsinstruktionen 

och för förvaltningsrättsnotarier finns bestämmelserna i 19-21 §§ förvaltningsrättsinstruktionen. 

Notarienämnden har utfärdat föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöring 

vid tingsrätt respektive förvaltningsrätt. I föreskrifterna anges att notarietjänstgöringen 

ska bereda notarien en allsidig utbildning och samtidigt tillgodose 

ett arbetskraftsbehov vid underrätten. För tingsnotarier ska tyngdpunkten i 

tjänstgöringen ligga på målarbete och för förvaltningsrättsnotarier ska tyngdpunkten 

ligga på beredning av mål. Det anges vidare att underrätterna ska upprätta 

en plan över notariernas indelning till tjänstgöring (tjänstgöringsplan), att 

notarierna ska tjänstgöra på minst 2 avdelningar eller motsvarande organisatoriska 

enheter, att notariernas tjänstgöring bör inledas med en introduktion, att 

varje notarie ska ha en handledare, att notariens handledare ska vara ett stöd i 

arbetet och främja notariens utveckling samt att notarien kontinuerligt ska få 

vägledning och instruktioner under notarietjänstgöringen. Notarien ska också 

få kontinuerlig återkoppling i det löpande arbetet, tilldelas arbetsuppgifter som 

tillgodoser syftet med tjänstgöringen och fortlöpande underrättas om bedömning 

av hans eller hennes insatser. Det anges också att uppföljningssamtal bör 

genomföras med jämna mellanrum under tjänstgöringen, att domare inför samtal 

med en notarie bör ha inhämtat synpunkter från varje domare som har haft 

med notarien att göra, att notarien under samtalen ska underrättas om kvaliteten 

på hans eller hennes insatser samt att samtal bör genomföras en gång per kvartal 

under inledningsskedet och därefter ca en gång per halvår. Samtal bör också 

genomföras i samband med att notarien byter enhet. 

Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd innehåller även bestämmelser 

om notariernas arbetsuppgifter. Det anges att notarien under tjänstgöringstiden 

ska bereda och föredra i målen uppkommande frågor, föra protokoll vid förhandlingar 

och ”votera” efter förhandlingar, upprätta förslag till domar och 

beslut samt föredra ärenden för avgörande. Notarien ska vidare göra erforderliga 

rättsutredningar, få insikt i kansligöromålen, få kännedom om handläggningen 

av administrativa ärenden samt utföra domaruppgifter enligt 17 och 18 

§§ tingsrättsinstruktionen eller 20 och 21 §§ förvaltningsrättsinstruktionen. Det 

anges särskilt att förvaltningsrättsnotarier bör ges tillfälle att hålla muntliga 

förhandlingar. I Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd anges också 

att notarier bör få tillfälle att göra studiebesök och att delta i utbildning utöver 

den obligatoriska utbildningen för notarier. 

I tingsrätts- och förvaltningsrättsinstruktionerna anges att lagmannen vid underrätten 

har ansvaret för att notarierna får en allsidig och utvecklande utbildning 

samt att lagmannen ska beakta Notarienämndens föreskrifter om notarietjänstgöringen. 

Från och med den 1 oktober 2008 ska tjänstgöringsbetyg över notarietjänstgöringen 

utfärdas på begäran. Tjänstgöringsbetyget ska utfärdas av den myndighet 

där notarien har tjänstgjort och innehållet i tjänstgöringsbetyget ska på 

ett tydligt sätt spegla notariens arbetsprestationer, kunskaper och färdigheter. 

14


Det ska också lämna upplysningar om notariens noggrannhet och pålitlighet. 

Tjänstgöringsbetyget bör innehålla en presentation av domstolen, en redogörelse 

för tjänstgöringens innehåll och ett utlåtande över notariens tjänstgöring. 

Utlåtandet bör innehålla en beskrivning av notariens yrkesskicklighet, omdöme, 

samarbetsförmåga, arbetsförmåga och självständighet. Domstolschefen ska, 

innan betyg utfärdas, samråda med de domare som har haft uppföljningssamtal 

med notarien under tjänstgöringen och med de andra personalkategorier som 

notarien har arbetat med. Domstolschefen, eller den domare som han eller hon 

utser, ska också gå igenom innehållet i tjänstgöringsbetyget med notarien innan 

han eller hon lämnar domstolen. Det skriftliga tjänstgöringsbetyget bör överlämnas 

vid samma tillfälle eller sändas till notarien snarast efter det att notarien 

har lämnat sin anställning. 

4.3 Domstolsverkets idéskiss till notarietjänstgöringens 

innehåll 

Domstolsverket inledde under år 2002 ett projekt som syftade till att ta fram en 

idéskiss avseende notarietjänstgöringens utformning och innehåll. Målet var 

bl.a. att åstadkomma mer enhetlighet beträffande notarietjänstgöringen på olika 

domstolar och att tydliggöra utbildningsinslaget i tjänstgöringen. Domstolsverkets 

ambition var att idéskissen skulle användas vid lagmännens planering och 

utformning av notarietjänstgöringen på respektive domstol. Projektet avslutades 

under år 2003 och resulterade i bl.a. rapporten Idéskiss till notarietjänstgöringens 

innehåll (DV-rapport 2003:5). 

I rapporten anges att det bör finnas klart uppställda mål med notarietjänstgöringen 

samt att de uppställda målen och domstolarnas krav på notarierna måste 

tydliggöras för notarierna. Det anges vidare att notarieutbildningens kvalitet bör 

öka genom förändrade arbetsorganisationer samt att det på domstolarna bör 

finnas enhetliga rutiner och verksamhetsplanering på arbetslagsnivå. Det anges 

också att introduktion av nya notarier bör vara omsorgsfull samt innefatta en 

grundlig genomgång av verksamheten och notariens arbetsuppgifter. Domstolarna 

bör bl.a. ha rutiner för att hälsa en ny notarie välkommen till arbetsplatsen 

innan han eller hon påbörjar sin anställning. De bör också ta fram notariepärmar 

och väl genomarbetade introduktionsplaner för notarier. I rapporten anges också 

att notarier måste få en handledare och kontinuerlig återkoppling på utförda 

arbetsinsatser. Handledningen ska vara tydlig och handledarna bör ha till uppgift 

att bl.a. ta ett ansvar för att notarierna blir introducerade i gällande arbetsrutiner. 

Handledarna bör också informera notarierna om vilka krav som ställs 

på notarier, ge notarierna återkoppling på utförda arbetsprestationer och svara 

på notariernas frågor. 

När det gäller notariernas arbetsuppgifter anges i rapporten att notarier måste 

tilldelas adekvata och kvalificerade arbetsuppgifter, att samtliga domstolar bör 

upprätta relativt detaljerade utbildningsplaner för notarier samt att notarier, efter 

fullgjord notarietjänstgöring, bör vara generalister. Notarierna bör efter notariemeriteringen 

vara duktiga på att skriva, föredra, utreda och analysera samt ha en 

god uppfattning om hur domstolar arbetar. I rapporten anges också att notarier 

bör få arbeta med flertalet av de måltyper som finns på domstolen, biträda 

domarna i deras arbetsuppgifter och med tiden anförtros alltmer kvalificerade 

och självständiga arbetsuppgifter. Notarierna bör inte tas i anspråk för rena 

kansliuppgifter. Det anges vidare att delegationsmöjligheterna bör utnyttjas i så 

stor utsträckning som möjligt, att mängden mindre kvalificerade arbetsuppgifter 

15

NOTARIETJÄNSTGÖRINGEN DV-RAPPORT 2010:1 

bör minska efter en viss tids tjänstgöring och att protokollföringsuppgifter till 

stor del bör skötas av annan personal. Beträffande notariernas arbetsbörda anges 

att den måste vara rimlig, att en översyn av arbetsbördan måste göras i samband 

med att notarien tilldelas nya arbetsuppgifter samt att det krävs ett aktivt och 

tydligt ledarskap för att komma till rätta med övertidsarbete bland notarierna. 

Det anges också att notarierna måste våga säga ifrån vid hög arbetsbelastning. 

Notarierna bör, enligt rapporten ha minst ett uppföljningssamtal efter halva 

tiden på en tjänstgöringsstation samt ett sådant samtal inför det att han eller hon 

ska lämna tjänstgöringsstationen. Det anges vidare att återkoppling måste ges i 

form av konstruktiv kritik, att återkoppling inför byte av tjänstgöringsstation bör 

avse de områden som tas upp i betygen och att innehållen i slutbetygen aldrig 

får utgöra obehagliga överraskningar för notarier. I rapporten framhålls också 

vikten av att notarier får framföra sina synpunkter utan att synpunkterna påverkar 

deras vardag och framtid på ett negativt sätt samt vikten av att notarier 

tillåts vara delaktiga i bl.a. verksamhetsplaneringen på domstolarna. 

4.4 Domstolsverkets utbildningsprogram för notarier 

Det finns en ansvarsfördelning mellan domstolarna och Domstolsverket när 

det gäller kompetensutveckling hos anställda inom domstolsväsendet. Lagmännen 

vid underrätterna har det yttersta ansvaret för att de anställda har den 

kompetens som arbetet kräver. De har också ett ansvar för att introducera 

nyanställd personal samt för att inventera och analysera behovet av kompetensutveckling 

på domstolarna. Domstolsverket ska stötta domstolarna i arbetet 

med kompetensinventering och kompetensanalys samt ställa resurser till förfogande 

vid genomförandet av olika kompetensutvecklingsinsatser. Domstolsverket 

ska också erbjuda grundutbildningar av olika slag. Dessa utbildningar är 

generella och vänder sig i första hand till grupper som är nya inom verksamhetsområdet. 

Som grundutbildningar räknas bl.a. introduktions- och behörighetskurserna 

för notarier samt kurserna i förvaltningsprocess, socialförsäkringsrätt, 

skatterätt och migrationsrätt för förvaltningsrättsnotarier. Dessa grundutbildningar 

är obligatoriska. 

Introduktionskursen för notarier är gemensam för tingsrätts- och förvaltningsrättsnotarier. 

Syftet med kursen är att ge notarierna information och övergripande 

kunskaper om bl.a. den praktiska notarietjänstgöringen, domstolarnas 

roll i samhället, medborgarnas och statsmakternas krav på domstolarna samt 

domarrollen och domarbanan. På kursen behandlas även områden såsom exempelvis 

bemötande och etik samt offentlighet och sekretess. 

Kurserna i förvaltningsprocess, socialförsäkringsrätt och skatterätt riktar sig 

enbart till förvaltningsrättsnotarier samt syftar till att ge notarierna grundläggande 

kunskaper om bl.a. förvaltningslagen (1986:223), förvaltningsprocesslagen 

(1971:291) och skatteprocessrätt. Förvaltningsrättsnotarier som tjänstgör på 

migrationsdomstolarna vid Förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och 

Malmö får också genomgå en grundkurs i migrationsrätt. Den senare kursen 

syftar till att ge notarierna grundläggande kunskaper om utlänningslagstiftningen 

och handläggningsfrågor i utlänningsärenden samt en orientering om vägledande 

avgöranden på området. 

16


Tingsnotarierna får genomgå en regional kurs som behandlar handläggningen 

av brottmål, tvistemål och ärenden. Kursen innefattar också utbildning i bl.a. 

påföljdsval, straffmätning och domskrivning. Eftersom kursen är regionalt 

anordnad, kan innehållet i den variera en del från region till region. 

Behörighetskursen för förvaltningsrättsnotarier syftar till att ge notarierna 

grundläggande insikter om domarrollen, fördjupade kunskaper om handläggning 

av mål och grundläggande kunskaper i konsten att leda muntliga förhandlingar. 

Behörighetskursen för tingrättsnotarier avser till stor del handläggningen 

av notariemål och notarieärenden, dvs. mål och ärenden som får avgöras av 

notarier. Tingsnotarier ska efter behörighetskursen bl.a. kunna genomföra 

sammanträden i tvistemål samt huvudförhandlingar i brottmål och tvistemål. 

17

DOMARUTBILDNINGEN DV-RAPPORT 2010:1 

5 Domarutbildningen 

5.1 Inledning 

Allmänna bestämmelser om domarutbildningen finns bl.a. i förordningen 

(1996:379) med hovrättsinstruktion, förordningen (1996:380) med kammarrättsinstruktion 

samt i tingsrätts- och förvaltningsrättsinstruktionerna. Mer 

detaljerade bestämmelser om fiskalernas utbildning och tjänstgöring finns i 

överrätternas och underrätternas styrdokument. Som exempel på styrdokument 

kan nämnas domstolarnas arbetsordningar, utbildningsplaner för fiskaler och 

riktlinjer för fiskalstjänstgöringen. 

Här följer en redogörelse för de allmänna bestämmelser som finns avseende 

fiskalernas utbildning och tjänstgöring. Därefter följer en beskrivning av innehållet 

i den utbildningsplan för fiskalstjänstgöringen från år 2004 som utarbetats 

av Domstolsverket i samråd med överrätterna. Nämnda utbildningsplan 

ligger ofta till grund för de interna utbildningsplaner som utarbetas på domstolarna. 

Avsnittet avslutas med en beskrivning av innehållet i Domstolsverkets 

utbildningsprogram för fiskaler. 

5.2 Allmänna bestämmelser om domarutbildningen, m.m. 

En person som vill bli antagen till domarutbildning, måste normalt ha förvärvat 

notariemeritering. Överrätterna beslutar själva om antagningen och anställningen 

av fiskaler samt måste hela tiden anpassa antagningen efter antalet utbildningsplatser 

för fiskaler vid underrätterna. Antalet sådana utbildningsplatser fastställs 

av Domstolsverket. 

Domarutbildningen består av ca ett års tjänstgöring i överrätt, ca 2 års tjänstgöring 

vid underrätt och ca ett års adjunktionstjänstgöring i överrätt. Detta innebär 

att domarutbildningen normalt ska vara fullgjord efter ca 4 år. Domarutbildningen 

inleds med en provanställning under 6 sexmånader. Om provanställningen 

faller väl ut, övergår anställningen i en tillsvidareanställning i överrätten. 

Fiskalen ska då tjänstgöra ytterligare minst 6 månader i överrätt innan han eller 

hon kan påbörja tjänstgöringen vid underrätt. Fiskaler och adjunkter har, i 

likhet med ordinarie domare, oreglerad arbetstid eller s.k. förtroendearbetstid. 

Under det inledande året i överrätt har avdelningschefen ansvaret för att fiskalen 

får en allsidig och utvecklande utbildning. Avdelningschefen har också 

ansvaret för att ge vitsord över fiskalens tjänstgöring. Några centrala riktlinjer 

om hur vitsorden bör vara utformade finns inte. Varje hovrätts- och kammarrättsfiskal 

ska ha en ledamot som handledare och till handledare ska utses en 

ledamot som har ett särskilt intresse och i övrigt är lämplig för uppdraget. 

Överrättsfiskalernas arbetsuppgifter regleras i hovrätts- och kammarrättsinstruktionerna, 

men också i överrätternas styrdokument. Deras arbetsuppgifter 

består huvudsakligen i att bereda mål och ärenden, att göra rättsutredningar, 

att föredra mål och ärenden, att vara protokollförare vid och ”votera” efter 

förhandlingar samt att skriva förslag till beslut och domar. 

När fiskalen har fullgjort minst ett års tjänstgöring i överrätt, kan han eller hon 

få ett förordnande att tjänstgöra som tings- eller förvaltningsrättsfiskal vid 

underrätt. När fiskalen påbörjar sin tjänstgöring vid underrätt övergår ansvaret 

för hans eller hennes utbildning från avdelningschefen i överrätten till lagman- 

18

DV-RAPPORT 2010:1 DOMARUTBILDNINGEN 

nen vid underrätten. Lagmannen vid underrätten har bl.a. ett ansvar för att 

fiskalen ges vitsord över sin tjänstgöring där. Domstolsverket har lämnat riktlinjer 

för hur dessa vitsord bör vara utformade (se nedan). Varje tings- och 

förvaltningsrättsfiskal ska få en ny handledare vid underrätten, och handledaren 

ska alltid vara ordinarie domare. Till handledare ska utses en ordinarie domare 

som har ett särskilt intresse och i övrigt är lämplig för uppdraget. Under tjänstgöringen 

vid underrätt handlägger fiskalen mål och ärenden under eget ansvar. 

Fiskalernas arbetsuppgifter regleras i tingsrätts- och förvaltningsrättsinstruktionen, 

men också i underrätternas styrdokument. 

Hovrättspresidenterna har utarbetat riktlinjer för mål som inte bör tilldelas 

tingsfiskaler (HÖN:S dnr 162/02). I riktlinjerna anges att tingsfiskaler inte bör 

döma eller fatta viktigare handläggningsbeslut i mål med många tilltalade eller 

parter. De bör inte heller döma eller fatta sådana beslut i mål som är vidlyftiga 

eller uppmärksammade eller i mål som kan antas kräva särskild erfarenhet. I 

riktlinjerna anges vidare att fiskaler inte bör avgöra brottmål som avser mord, 

dråp, tjänstefel eller allvarligare brott enligt 6 kap. brottsbalken. De bör inte 

heller avgöra mål avseende brott om det lägsta straff som är föreskrivet för 

brottet är fängelse minst 2 år eller brott som i det enskilda fallet kan antas medföra 

fängelse 2 år eller mera. Mål avseende vårdnad, boende och umgänge bör, 

enligt riktlinjerna, inte handläggas av fiskal i de fall då frågan kan antas kräva 

särskild erfarenhet. Ungdomsmål som ska handläggas av särskilt utsedda domare, 

får avgöras av fiskal efter särskild prövning. Riktlinjerna innehåller även 

bestämmelser om bl.a. tingsfiskalernas måltilldelning och önskemål. Det anges 

att riktlinjerna bör beaktas redan vid fördelningen av inkommande mål och att 

chefsdomarna bör vara lyhörda för tingsfiskalens önskemål om att av lämplighetsskäl 

inte handlägga ett visst mål. Det anges också att tingsfiskalen under 

den senare delen av underrättstjänstgöringen bör få handlägga även mål som 

angetts ovan i sådana fall där chefsdomaren, efter samråd med tingsfiskalen, av 

utbildningsskäl anser detta lämpligt. 

Domstolsverket har, som ovan nämnts, lämnat riktlinjer som bör beaktas av 

underrättslagmän vid utfärdandet av vitsord till fiskaler (DVFS 1991:3). I riktlinjerna 

anges att vitsorden ska vara skriftliga och belysa fiskalens kvalifikationer 

som domare. Det anges vidare att vitsorden alltid bör innehålla uppgift om 

tjänstgöringens längd, vilka personer lagmannen har samrått med, fiskalens 

förmåga att leda förhandlingar och fiskalens lämplighet för fortsatt domarutbildning. 

De bör också innehålla rubrikerna inledning, yrkesskicklighet, arbetsförmåga, 

samarbetsförmåga, omdöme, självständighet, övrigt och sammanfattning. 

Under rubrikerna bör lagmännen i beskrivande form lyfta fram vad 

som utgör fiskalens särskilda förtjänster eller brister. Om fiskalen bedöms motsvara 

genomsnittet, behöver någon utförlig redovisning inte lämnas. 

När fiskalen har fullgjort minst 2 års tjänstgöring vid underrätt, kan han eller 

hon få ett förordnade att tjänstgöra som tf. hovrättsassessor eller tf. kammarrättsassessor 

i överrätt. Ansvaret för fiskalens utbildning och tjänstgöring återgår 

då till avdelningschefen i överrätten. Fiskalen utför under adjunktionstjänstgöringen 

i stort sett samma arbetsuppgifter som andra ledamöter i överrätten. 

Adjunktionstjänstgöringen ska pågå under minst ett år, och efter godkänd 

sådan tjänstgöring kan fiskalen få anställning i överrätten som hovrätts- 

eller kammarrättsassessor. Domarutbildningen är då avslutad. 

19


5.3 Domstolsverkets utbildningsplan för bl.a. fiskaler 

Domstolsverket har i samråd med överrätterna utarbetat en utbildningsplan 

för bl.a. fiskalers utbildning och tjänstgöring. Planen antogs den 17 maj 2004 

och har titeln Utbildningsplan, Plan för utbildning av domare, från fiskal till assessor 

(dnr 673-2003). Utbildningsplanen är gemensam för allmän domstol och förvaltningsdomstol 

samt syftar till att bl.a. skapa enhetlighet och förutsebarhet i 

domarutbildningen. I inledningen av utbildningsplanen anges att domarutbildningen 

ska utgöra en bra grundutbildning för dem som i framtiden önskar bli 

domare eller meritera sig för annan framtida tjänstgöring som jurist. Det anges 

också att domarutbildningens innehåll ska vara tydligt och sammanhållet samt 

att arbetet måste planeras så att fiskalen kan delta i utbildning och få möjlighet 

att förkovra sig. Under olika rubriker behandlas därefter vad som bör gälla i 

fråga om bl.a. introduktion, handledning, utvecklings- och uppföljningssamtal 

samt utbildning. 

Det anges att det för varje fiskal ska finnas en individuellt utformad utbildningsplan. 

Syftet med nämnda plan är att kunna anpassa utbildningen efter den 

enskilda fiskalens förutsättningar. Fiskalens närmaste chef ska ha ansvaret för 

att uppdatera planen samt ansvaret för att planen följer fiskalen vid byte av 

avdelning och domstol. Fiskalen ska genomgå en introduktion i överrätt, efter 

övergång från överrätt till underrätt och efter övergång från underrätt till överrätt. 

Fiskalen ska under varje introduktion få del av en introduktionsplan. Det 

anges att en bra och genomtänkt introduktion på domstolen är viktigt för att 

skapa trivsel hos den nyanställde och för att han eller hon snabbt ska kunna 

göra en god insats som medarbetare i arbetslaget. Det anges också att en bra 

introduktion ger signaler om att det är en professionell, genomtänkt och välfungerande 

verksamhet som fiskalen har kommit till. Introduktionen bör alltid 

innehålla information om bl.a. domstolen och domarutbildningen, avdelningens 

eller enhetens arbetsformer, fiskalens arbetsuppgifter, vad som förväntas 

av fiskalen samt när och utifrån vilka kriterier fiskalen kommer att bli bedömd. 

En ny fiskal vid underrätt bör, enligt planen, vara fri från egna förhandlingar 

och sammanträden under i vart fall den första veckan. 

I utbildningsplanen anges vidare att fiskalen ska ha en handledare under varje 

skede av domarutbildningen. Handledningen ska utgöra ett komplement till 

den dagliga återkopplingen på arbetsinsatserna samt syfta till att utveckla och 

stärka fiskalen i rollen som blivande domare. Handledaren ska vara ett personligt 

stöd för fiskalen samt hjälpa honom eller henne att bättre använda sig själv, 

sina kunskaper och erfarenheter i den praktiska verksamheten. Det anges i 

planen att handledningen inledningsvis bör vara mer handfast, att handledningen 

bör ske med utgångspunkt i fiskalens önskemål och att det är fiskalens 

frågor som bör stå i centrum för handledning. Det anges vidare att handledaren 

ska bidra med råd och uppmuntran, att handledningen bör vara skild från 

chefsrollen samt att handledaren bör genomgå särskild handledarutbildning. 

Handledaren för fiskal i överrätt bör regelbundet träffa fiskalen samt diskutera 

bl.a. hur fiskalen ser på sin arbetssituation och återkopplingen från andra personer. 

Handledaren för fiskal i underrätt bör bl.a. kontrollera att fiskalens lottning 

är rätt dimensionerad och att fiskalens arbetsuppgifter är stimulerande samt 

bevaka vilka måltyper fiskalen handlägger. Den senare handledaren bör också 

läsa några av fiskalens domar och lyssna på någon av fiskalens förhandlingar. 

20

DV-RAPPORT 2010:1 DOMARUTBILDNINGEN 

Det anges också att fiskalens närmaste chef bör ha uppföljningssamtal med 

fiskalen minst varannan månad och utvecklingssamtal med fiskalen mer än en 

gång per år. Uppföljningssamtalen syftar till att informera fiskalen om bl.a. vad 

som förväntas av honom eller henne när det gäller arbetsinsatserna, hur hittillsvarande 

arbetsinsatser har bedömts och i vilka avseenden fiskalen behöver 

förkovra sig. Utvecklingssamtalen ska vara mer djupgående än uppföljningssamtalen 

samt syfta till att bl.a. utveckla fiskalen och förbättra arbetsförhållandena 

på domstolen. 

Fiskalernas arbetsbelastning vid underrätt bör, enligt planen, anpassas till vad 

som rimligen kan krävas med hänsyn till att fiskalen är under utbildning. Det 

anges att en fiskal vid resursfördelning bör anses motsvara ett tillskott på en 

halv årsarbetskraft domare. Vid denna bedömning har hänsyn tagits till den tid 

som går åt för handledaren att handleda fiskalen. 

5.4 Domstolsverkets utbildningsprogram för fiskaler 

Som angetts i avsnitt 4.4 finns det en ansvarsfördelning mellan Domstolsverket 

och domstolarna när det gäller kompetensutvecklingen hos de anställda. Domstolsverket 

ansvarar för grundutbildningar och till grundutbildningar räknas 

bl.a. utbildningsprogrammet för fiskaler. Kurserna i utbildningsprogrammet är 

obligatoriska. 

Introduktionskursen för fiskaler är gemensam för hovrätts- och kammarrättsfiskaler 

samt syftar till att ge fiskalerna en introduktion till arbetet i överrätt. 

Kursen innehåller gemensamma avsnitt om bl.a. offentlighet och sekretess 

samt föredragningsteknik. Den innehåller också avsnitt som är specifika för 

hovrätts- respektive kammarrättsfiskaler. Hovrättsfiskalerna får utbildning i 

bl.a. praktisk hovrättsprocess och påföljdsval, medan kammarrättsfiskaler får 

utbildning i bl.a. praktisk förvaltningsprocess och domskrivning. 

Efter introduktionskursen följer 4 separata kurser för fiskaler vid allmän domstol 

respektive förvaltningsdomstol. Dessa kurser är fortsättningskurs A-D. 

Fortsättningskurs A för fiskaler vid allmän domstol riktar sig till fiskaler som 

inom kort ska påbörja, eller nyligen har påbörjat, sin tjänstgöring vid tingsrätt. 

Kursen syftar till att ge fiskalerna fördjupade kunskaper om bl.a. handläggningen 

av tvistemål och brottmål samt förlikningsverksamhet. Fortsättningskurserna 

B-C riktar sig till tingsfiskaler och behandlar områden såsom exempelvis materiell 

processledning, bevisvärdering, påföljdsfrågor och domskrivning. Under 

fortsättningskurs C ska fiskalerna också få en inblick i hur undersökningar 

genomförs på Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och hur utlåtanden 

från SKL ska tolkas. Även fortsättningskurs D riktar sig till tingsfiskaler. Kursen 

syftar till att ge fiskalerna fördjupade kunskaper i bl.a. avtalsrätt, människohandel 

samt offentlighet och sekretess. Den syftar också till att ge fiskalerna en inblick 

i muslimsk familjerätt samt massmedias arbete och förhållningssätt gentemot 

Sveriges domstolar. 

Fortsättningskurs A för fiskaler vid förvaltningsdomstol riktar sig till fiskaler 

som har tjänstgjort en viss tid i kammarrätt och syftar till att ge fiskalerna fördjupade 

kunskaper om bl.a. laglighetsprövningar, plan- och bygglagstiftningen 

samt mervärdesskatt. Fortsättningskurs B riktar sig till fiskaler som inom kort 

ska påbörja, eller nyligen har påbörjat, sin tjänstgöring vid förvaltningsrätt. 

Fiskalerna ska under kursen få fördjupade kunskaper om bl.a. muntliga för- 

21


handlingar vid förvaltningsrätt och praktisk förvaltningsprocess. De ska också 

få en inblick i arbetsledningsfrågor samt i massmedias arbete och förhållningssätt 

mot Sveriges domstolar. Fortsättningskurserna C-D riktar sig till förvaltningsrättsfiskaler 

och syftar till att ge fiskalerna fördjupade kunskaper om bl.a. 

mervärdesskatt, aktiebolagsbeskattning, koncernbeskattning och internationell 

beskattning samt socialförsäkringsrätt och processuella frågor inom socialförsäkringsrätten. 

Fortsättningskurserna E och F är gemensamma för fiskaler vid allmän domstol 

och förvaltningsdomstol. Fortsättningskurs E riktar sig till fiskaler som inom 

kort ska påbörja, eller nyligen har påbörjat, sin adjunktionstjänstgöring i överrätt. 

Fiskalerna ska under kursen få fördjupade kunskaper om processuella 

frågor i överrätten samt kunskaper om bl.a. EG-rätt och mänskliga rättigheter. 

Fortsättningskurs F är den sista kursen i utbildningsprogrammet och riktar sig 

till fiskaler som befinner sig i slutet av adjunktionstjänstgöringen. Kursen 

genomförs i form av en studieresa till Bryssel, Luxemburg och Strasbourg samt 

syftar till att ge fiskalerna inblick i arbetet på bl.a. EG-kommissionen, EGdomstolen 

och Europadomstolen. 

Fiskaler som tjänstgör på Migrationsöverdomstolen eller migrationsdomstolarna 

ska numera också genomgå 2 kurser i migrationsrätt. Den första kursen, grundkurs 

i migrationsrätt, riktar sig till notarier, föredragande och fiskaler som nyligen 

har påbörjat sin tjänstgöring på en migrationsavdelning. Kursen behandlar, 

som nämnts i avsnitt 4.4, utlänningslagstiftningen och handläggningsfrågor i 

utlänningsärenden samt vägledande avgöranden på området. Den andra kursen, 

fortsättningskurs i migrationsrätt, syftar till att ge fiskalerna fördjupade kunskaper 

om bl.a. asylrättsliga frågor, regler för anhöriginvandring och bevisvärdering 

i migrationsmål. 

Fiskaler i allmän domstol och förvaltningsdomstol erbjuds också möjligheten 

att genomgå kursen ”Utveckling av Grupp och Ledare” (UGL). Det pedagogiska 

upplägget på kursen är upplevelsebaserat. Deltagarnas aktiva handlande 

ska generera ökade kunskaper om grupp- och ledarutveckling. Syftet med utbildningen 

är att öka individens kännedom om det egna sättet att fungera som 

gruppmedlem och ledare. Fiskalen ska med sådan kännedom kunna skapa en 

uppriktigare och öppnare relation till sina medarbetare. 

22

DV-RAPPORT 2010:1 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR 

6 Tidigare undersökningar 

6.1 Inledning 

Det har under åren genomförts ett flertal statliga utredningar avseende notarietjänstgöringen 

och domarutbildningen (se bl.a. SOU 2003:102 och Ds 2007:11). 

En del av dem har tillsatts av regeringen och andra har tillsatts av Domstolsverket, 

i vissa fall på uppdrag av regeringen. Utredningarna har till stor del 

avsett notarietjänstgöringens och domarutbildningens utformning och innehåll. 

En del utredningar innehåller även enstaka uttalanden om och synpunkter på 

notariernas och fiskalernas arbetssituation. Någon utredning som på ett mer 

genomgripande sätt behandlar notariernas och fiskalernas arbetssituation i 

praktiken har emellertid inte genomförts. 

Undersökningar om notariernas och fiskalernas arbetssituation har framför allt 

genomförts av Jusek samt av bl.a. notarie- och fiskalsföreningar runt om i landet. 

En del information om notariernas arbetssituation går också att finna i 

Domstolsverkets medarbetarundersökningar och Notarienämndens minnesanteckningar 

från besök vid underrätter. 

Den fortsatta framställningen inleds med en redogörelse för Juseks undersökningar 

avseende notariernas arbetssituation samt en sammanfattning av den 

information om notariernas arbetssituation som går att finna i Domstolsverkets 

medarbetarundersökningar och Notarienämndens minnesanteckningar. Efter 

detta följer en exemplifiering av de uttalanden om och synpunkter på fiskalernas 

arbetssituation som lämnats i statliga utredningar avseende domarutbildningen 

samt en redogörelse för Juseks undersökning avseende bl.a. fiskalernas 

arbetstider och arbetsmiljö från år 2005. 

6.2 Juseks undersökningar av notariernas arbetssituation 

Jusek har en särskild sektion, notariesektionen, för medlemmar som genomgår 

notarietjänstgöringen. Sektionen arbetar för att notarierna ska ha juridiskt kvalificerade 

arbetsuppgifter, att notarierna inte ska arbeta övertid utan ersättning 

och att lönen för notarier ska motsvara den lön som tillämpas för andra jämförbara 

akademikergrupper. Den arbetar också för att främja kontakten mellan 

medlemmarna och potentiella arbetsgivare samt för att notarietjänstgöringen 

ska vara enhetlig över hela landet. 

Notariesektionen har under åren 2004, 2006 och 2009 genomfört enkätundersökningar 

avseende notariernas arbetssituation. Vi ger här en kort sammanfattning 

av de 2 enkätundersökningar som genomfördes under år 2009. Den första 

undersökningen avsåg notariernas uppfattningar om arbetssituationen och den 

andra undersökningen avsåg underrättslagmännens uppfattningar om notariernas 

arbetssituation. 

Den första enkäten riktade sig till de notarier som var medlemmar i notariesektionen 

och som hade anmält sina e-postadresser till sektionen. Antalet sådana 

medlemmar uppgick till sammanlagt 620. Enkäten besvarades av 327 notarier 

och svarsfrekvensen uppgick alltså till drygt 50 procent. 

23

TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR DV-RAPPORT 2010:1 

Resultaten av enkätundersökningen visade att 53 procent av tingsnotarierna 

och 20 procent av förvaltningsrättsnotarierna inte hade någon handledare samt 

att ca 13 procent av tingsnotarierna ansåg att de fick sin behörighet för tidigt 

under notarietjänstgöringen. De visade också att endast 61 procent av tingsnotarierna 

ansåg att de hade i huvudsak kvalificerade arbetsuppgifter. 

Notarierna fick i enkäten också svara på frågor avseende arbetsbördan, arbetsbelastningen 

och arbetstiderna. Resultaten visade bl.a. följande. 

• Endast 16 procent av tingsnotarierna och 36 procent av förvaltningsrättsnotarierna 

instämde helt i påståendet att de kunde säga ifrån när de hade 

för mycket att göra. Övriga notarier instämde delvis, inte särskilt eller inte 

alls i påståendet. 

• Ca 53 procent av tingsnotarierna och ca 8 procent av förvaltningsrättsnotarierna 

angav att de arbetade minst 45 timmar per vecka i genomsnitt. 


angav att ingen tid utöver normal arbetstid var beordrad övertid. 


angav att de endast delvis hade möjlighet att kompensera mertidsarbete 

genom uttag av ledighet. 

Enkäten innehöll även frågor avseende kontinuerlig återkoppling samt uppföljnings- 

och utvecklingssamtal. Resultaten i dessa delar visade bl.a. följande. 

• Ca 40 procent av tingsnotarierna och 28 procent av förvaltningsrättsnotarierna 

angav att de inte fick kontinuerlig återkoppling av domarna. 


angav att de inte hade haft något uppföljningssamtal. 

• Nästan två tredjedelar av notarierna angav att de inte hade haft något utvecklingssamtal 

med sin chef. 

Resultaten av enkätundersökningen visade dessutom att många notarier betraktade 

sig som i första hand arbetskraft på domstolarna, att många notarier hade 

svårt att koppla bort tankarna på arbetet under fritiden och att en del notarier 

påverkades enbart negativt av betygsättningen. 

Den andra enkäten riktade sig till lagmännen vid underrätterna och besvarades 

av samtliga lagmän. Resultaten visade att lagmännen hade andra uppfattningar 

än notarierna när det gällde bl.a. förekomsten av notariehandledare, notariernas 

förmåga att säga ifrån vid hög arbetsbelastning, förekomsten av mertidsarbete 

bland notarierna, notariernas möjligheter att kompensera mertidsarbete genom 

uttag av ledighet samt förekomsten av uppföljningssamtal. Som exempel kan 

nämnas notariernas och lagmännens svar avseende förekomsten av notariehandledare 

och mertidsarbete bland notarierna. Andelen notarier som angav att 

de hade en handledare uppgick till 48 procent, medan andelen lagmän som 

angav att notarierna hade en handledare uppgick till ca 81 procent. Andelen 

notarier som angav att de arbetade mer än normal arbetstid uppgick till ca 90 

procent, medan andelen lagmän som angav att notarierna arbetade mer än 

normal arbetstid uppgick till ca 44 procent. 

24


6.3 Domstolsverkets medarbetarundersökningar 

Domstolsverket har vid några tillfällen genomfört medarbetarundersökningar 

på domstolarna. Den senaste undersökningen genomfördes under hösten 2008 

och det var då femte gången som en medarbetarundersökning genomfördes 

inom Sveriges Domstolar. Syftet med undersökningarna har varit att ta reda 

på hur medarbetarna upplever arbetssituation och utifrån resultaten av undersökningarna 

vidta åtgärder för att förbättra arbetssituationen på domstolarna. 

Under åren 2004 och 2006 användes analysmodellen med Nöjd-Personal- 

Index (NPI) och under år 2008 användes i stället analysmodellen med Nöjd- 

Medarbetar-Index (NMI). Båda analysmodellerna är uppbyggda av dels ett mått 

för totalnöjdheten, NPI eller NMI, dels ett antal faktorer som speglar olika 

delar av arbetsförhållandena. De olika faktorerna mäts med ett antal frågor som 

beskriver delar av respektive faktor. Medarbetarna får värdera hur väl de instämmer 

i olika påståenden på tiogradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är 

högsta betyg. 

Resultaten av medarbetarundersökningarna visar att notarierna samtliga år har 

haft sämst resultat av alla personalkategorier på områdena egenkontroll, stöd, 

påverkan och stress. Notarierna hade under år 2004 sämst resultat av alla personalkategorier 

även på områdena trivsel och mål samt under år 2006 på områdena 

mitt arbete, fysisk arbetsmiljö och information. Under år 2008 hade de 

sämst resultat av alla personalkategorier på området information samt på de 2 

nya områdena samarbete och medarbetarskap. Resultaten visar också att 

notarierna, vid en jämförelse med andra personalkategorier, har relativt dåliga 

resultat även på övriga områden, nämligen områdena förtroende för ledningen, 

ersättning, kompetens och kompetensutveckling samt ledarskap och säkerhet. 

6.4 Notarienämndens undersökningar 

Notarienämnden är en självständig myndighet som har till uppgift att avgöra 

ärenden som överklagas till nämnden och meddela föreskrifter för notarietjänstgöringen. 

Myndigheten leds av en nämnd som består av högst 6 ledamöter 

och nämndens ledamöter utses av regeringen för en tid av högst 3 år. 

Domstolsverket utför administrativa uppgifter åt nämnden samt svarar för 

beredning och föredragning av ärenden vid nämndens sammanträden. 

Notarienämnden gör med jämna mellanrum besök vid tingsrätter och förvaltningsrätter 

för att undersöka hur väl domstolarna följer nämndens föreskrifter. 

Under besöken genomför representanter från nämnden intervjuer med bl.a. 

domstolschefer och notarier. Vi har tagit del av minnesanteckningar från Notarienämndens 

besök vid underrätter i maj 1999, maj 2001, april 2004, september 

2006, oktober och november 2007 samt oktober 2009. Minnesanteckningarna 

avser besök vid sammanlagt 21 tingsrätter under perioden från maj 1999 till oktober 

2009 och 3 förvaltningsrätter under perioden från maj 1999 till april 2004. 

Av minnesanteckningarna framgår att notariernas arbetssituation har varierat 

mellan domstolsslagen och även mellan domstolarna inom samma domstolsslag. 

Det framgår också att domarna och notarierna vid domstolarna inte alltid 

har haft samma uppfattningar om notariernas arbetssituation. Innehållen i 

minnesanteckningarna visar bl.a. att mertidsarbete bland notarier har upplevts 

som ett problem på en del tingsrätter och att många notarier har haft problem 

att ta ut kompensation för inarbetad mertid i form av ledighet. De visar också 

att det har funnits stora skillnader mellan tingsrätterna när det gäller bl.a. intro- 

25


duktionen av nya notarier, uppföljnings- och utvecklingssamtal, notariernas 

arbetsuppgifter, tidpunkterna för notariernas behörighet och interna utbildningsinsatser 

för notarier. Som exempel kan nämnas att notarierna vid en del 

tingsrätter inte har fått någon introduktion, medan notarierna vid en del andra 

tingsrätter har fått en omfattande introduktion. Som ytterligare exempel kan 

nämnas att notarierna vid en del tingsrätter har fått ha egna muntliga förberedelser 

i tvistemål, medan notarierna vid en del andra tingsrätter inte har fått ha 

sådana förberedelser. Innehållen i minnesanteckningarna visar också hur notarierollen 

har förändrats i och med inrättandet av beredningsorganisationer. 

Notarier som tjänstgör på arbetsenheter med beredningsorganisationer har, 

enligt minnesanteckningarna, uppgett att de numera arbetar tillsammans med 

flera domare åt gången och att de till stor del har övertagit domarnas arbete 

med beredningen av dispositiva tvistemål. 

Notarierna har under nämndens besök vid underrätterna fått lämna önskemål 

om förändringar avseende arbetssituationen. Förvaltningsrättsnotarierna har 

framfört önskemål om bättre introduktion, mer återkoppling på utförda arbetsinsatser, 

fler uppföljnings- och utvecklingssamtal samt fler egna mål. Tingsnotarierna 

har framfört önskemål om bl.a. bättre introduktion, tydligare 

information om förväntningar på notarierna, mindre protokollföring, fler och 

bättre uppföljnings- och utvecklingssamtal, mer återkoppling på utförda arbetsinsatser 

samt fler internutbildningar för notarier. Tingsnotarierna har också 

framfört önskemål om att få skriva fler domsförslag och att få ha fler egna 

förhandlingar. 

6.5 Uttalanden om fiskalernas arbetssituation 

De statliga utredningar som genomförts avseende domarutbildningen innehåller, 

som ovan nämnts, enstaka uttalanden om och synpunkter på bl.a. fiskalernas 

arbetssituation. En del av dem innehåller uttalanden om att det finns brister i 

domarutbildningen och att bristerna påverkar fiskalernas arbetssituation på ett 

negativt sätt. En del andra utredningar innehåller uttalanden om och synpunkter 

på förhållanden som påverkar fiskalernas arbetssituation. Vi lämnar nedan några 

exempel på de uttalanden om och synpunkter på fiskalernas arbetssituation 

som gjorts i statliga utredningar. 

Under år 1993 tillsattes en utredning som bl.a. skulle kartlägga behovet av att 

stärka domarnas ställning och lämna förslag till inriktning av det fortsatta 

utredningsarbetet. Utredningen antog namnet ”1993 års domarutredning”. I 

utredningens betänkande Domaren i Sverige inför framtiden – utgångspunkter för fortsatt 

utredningsarbete (SOU 1994:99) angavs bl.a. att de många flyttningarna mellan 

olika tjänstgöringsorter var ett stort bekymmer för yngre domare och att de yngre 

domarna var oroliga över framtiden. Under år 1995 tillkallade regeringen en 

kommitté som fick i uppdrag att göra en översyn av den organisatoriska strukturen 

inom domstolsväsendet. Kommittén antog namnet ”1995 års Domstolskommitté”. 

I kommitténs uppdrag ingick bl.a. att lämna ett principförslag till 

reformerad domarutbildning. Kommittén redovisade i sitt betänkande Domaren 

och Beredningsorganisationen – utbildning och arbetsfördelning (SOU 1998:88) resultaten 

av en kartläggning som hade genomförts i januari 1996. Kartläggningen avsåg hur 

underrättsdomarnas arbetstid fördelade sig på olika arbetsuppgifter. Resultaten 

visade bl.a. att den genomsnittliga veckoarbetstiden för tingsfiskaler och förvaltningsrättsfiskaler 

uppgick till drygt 43 respektive ca 41 timmar samt att fiskalerna 

ägnade mer tid än ordinarie domare åt rättsutredningar och domskrivning. 

26


Domstolsverket fick i regleringsbrevet för budgetåret 2000 i uppdrag att lämna 

förslag på hur domarutbildningen skulle utformas som en följd av att underrättstjänstgöringen 

för fiskaler den 1 februari samma år förlängdes från 1 år till 

2 år. Domstolsverket tillsatte en arbetsgrupp som den 1 november 2000 lade 

fram rapporten En förbättrad domarutbildning (DV-rapport 2000:1). Arbetsgruppen 

konstaterade i rapporten att det fanns brister i domarutbildningen och att det 

behövde vidtas åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Arbetsgruppen 

lämnade förslag om bl.a. handledarskap för fiskaler, utbildning för domare i 

frågor om handledarskap, utvecklingssamtal med fiskaler, fiskalers måltilldelning 

och utbildning för fiskaler. En del av arbetsgruppens förslag resulterade i ändringar 

i domstolsinstruktionerna. 

Domstolsverket tillsatte under år 2000 en annan arbetsgrupp, den s.k. FIDAgruppen 

(FIDA står för Fiskalsplacering och Domarbanans Attraktivitet). 

Arbetsgruppen avlämnade i januari 2001 rapporten Domarbanans attraktionskraft 

(DV-rapport 2001:2) samt konstaterade i rapporten att en stor del av fiskalerna 

ansåg sig ha alldeles för mycket att göra och att många fiskaler ansåg sig ha för 

lite inflytande över arbetet. Den konstaterade också att det, förutom en förkortning 

av domarutbildningen, inte hade hänt så mycket under de senaste 15 

åren och att det var beklagligt att de yngre juristerna fortfarande ansåg sig sakna 

sådana självklara saker som exempelvis bra och modern arbetsmiljö, uppskattning 

och feedback, öppenhet mellan kollegor samt fast stationering. 

Arbetsgruppen föreslog bl.a. att antalet byten av bostadsort under tjänstgöringen 

borde minimeras, att ett mer omfattande utbildningspaket för yngre jurister 

borde tas fram, att åtgärder borde vidtas för att minska arbetsbördan för fiskaler 

på domstolarna och att de ordinarie domarna borde ge mer feedback till yngre 

jurister. Den angav också att domarutbildningen borde ses över i ett bredare 

perspektiv och att det behövdes en ny syn på domarkarriärens utformning. 

Regeringen uppdrog i juli 2005 åt en särskild utredare att överväga bl.a. hur 

domarutbildningen borde utvecklas i olika avseenden. Utredaren redovisade 

sina överväganden i departementspromemorian En mer öppen domarutbildning 

(Ds 2007:11). Utredaren angav i promemorian att innehållet i Domstolsverkets 

utbildningsplan inte alltid överensstämde med hur det såg ut i praktiken på 

domstolarna. Som exempel på områden där det förekom avvikelser nämndes 

områdena introduktion, handledning samt utvecklings- och uppföljningssamtal. 

Utredaren framhöll att fiskalerna under tjänstgöringen vid underrätt borde ha 

ett väsentligt större inslag av handledning samt att fiskalerna borde ges lika 

mycket tid från de ordinarie domarna i form av aktiv handledning och utbildning 

som fiskalerna själva skapade utrymme för genom sina arbetsinsatser. 

Utredaren framhöll vidare att grunddimensionering i domstolarna i princip 

borde vara tillräcklig för att klara den ordinarie verksamheten även utan fiskaler 

27


6.6 Juseks undersökning av fiskalernas arbetstider m.m. 

Jusek har även en sektion för bl.a. fiskaler, nämligen domstolssektionen. Sektionen 

genomförde under hösten 2005 en enkätundersökning avseende medlemmarnas 

arbetstid och arbetsmiljö. Antalet medlemmar i sektionen uppgick 

då till 2 128 och antalet medlemmar som besvarade enkäten uppgick till 528. 

Enkäten innehöll 20 frågor och bland respondenterna fanns ordinarie domare, 

assessorer, tf. assessorer och fiskaler. Nedan följer en kort sammanfattning av 

de resultat som framkom när det gäller fiskalerna. 

Resultaten visade att ca 51 procent av fiskalerna arbetade 40-44 timmar per 

vecka, att ca 21 procent av dem arbetade 45-49 timmar per vecka och att ca 20 

procent av dem arbetade mer än ca 49 timmar per vecka. De visade också att 

ca 31 procent av fiskalerna arbetade på lördag eller söndag någon eller några 

gånger per månad, att ca 61 procent av fiskalerna ofta ansåg sig ha möjlighet att 

lägga ned tillräcklig tid på arbetsuppgifterna och att ca 63 procent av fiskalerna 

för det mesta ansåg sig kunna bestämma över sin arbetstakt. 

Beträffande arbetsbelastningen angav ca 61 procent av fiskalerna att de en dag 

per vecka eller oftare kände att de inte hann utföra arbetsuppgifterna inom 

ordinarie arbetstid. Ca 47 procent av fiskalerna angav att de ett par dagar per 

vecka eller varje dag var tvungna att dra in på lunch- eller fikaraster för att hinna 

med arbetsuppgifterna och ca 18 procent av fiskalerna angav att de ett par 

dagar per vecka eller varje dag var tvungna att ta med sig arbete hem. 

Respondenterna fick även ange om de hade svårt att sova till följd av tankar på 

jobbet. Av fiskalerna angav ca 14 procent att de ett par dagar per vecka eller 

varje dag hade svårt att sova på grund av sådana tankar och ca 21 procent att 

de ett par dagar per vecka eller varje dag hade svårt att koppla av tankarna från 

arbetet under ledig tid. Ca 6 procent av fiskalerna angav att de under det senaste 

året hade varit sjukskrivna till följd av arbetsrelaterad trötthet eller stress. 

28

DV-RAPPORT 2010:1 RESULTATEN AV VÅRA UNDERSÖKNINGAR 

7 Resultaten av våra undersökningar 

7.1 Inledning 

7.1.1 Allmänt om undersökningarna 

Våra undersökningar av notariernas och fiskalernas arbetssituation baseras 

till stor del på innehållet i 17 domstolars arbetsordningar och andra interna 

styrdokument samt på intervjuer med domstolschefer, andra domare m.fl. vid 

dessa domstolar samt på intervjuer med notarier och fiskaler på 11 respektive 

15 av nämnda domstolar. Undersökningarna av fiskalernas arbetssituation baseras 

också på enkätundersökningar. Vi har, såvitt avser avsnittet om fiskalernas 

placeringar vid underrätt, kompletterat våra undersökningar med synpunkter 

från chefsadministratören och några fiskaler på ytterligare en kammarrätt. 

Områden som har behandlats under intervjuerna och i enkäterna är introduktion, 

handledarskap, organisatoriska frågor, arbetsuppgifter, arbetstid och arbetsbelastning, 

återkoppling på utförda arbetsinsatser, intern och extern 

utbildning, samarbete samt, såvitt avser fiskalerna, placering vid underrätt. 

7.1.2 Besök och intervjuer på domstolar 

Vi har under perioden från september 2009 till januari 2010 genomfört intervjuer 

på 4 hovrätter, en kammarrätt, 8 tingsrätter och 2 förvaltningsrätter (då 

länsrätter) samt 2 underrätter, en tingsrätt och en förvaltningsrätt (då länsrätt), 

med kombinerad notarietjänstgöring. Varje domstolsbesök har inletts med en 

gruppintervju med domstolschefen, andra domare och, i en del fall, administrativt 

ansvarig personal. Många av de andra domare som intervjuats har varit handledare 

för antingen fiskaler eller notarier. Sekreteraren i projektet har därefter 

ensam genomfört en gruppintervju med 2-6 fiskaler och en gruppintervju med 

3-5 notarier på sammanlagt 15 respektive 11 av domstolarna. Vid en tingsrätt 

har sekreteraren intervjuat endast fiskaler och vid de 2 underrätterna med 

kombinerad notarietjänstgöring har han intervjuat endast notarier (se tabell 7.1). 

Tabell 7.1 Antalet intervjuer på besökta över- och underrätter. 

Besökta domstolar Intervju med 

ledning 

Hovrätt (4) 4 4 

Kammarrätt (1) 1 1 

Intervju med 

fiskaler 

Tingsrätt (9 2 ) 9 8 8 

Förvaltningsrätt (3 3 ) 3 2 3 

2 En av tingsrätterna har kombinerad notarietjänstgöring. 

3 En av förvaltningsrätterna har kombinerad notarietjänstgöring. 

Intervju med 

notarier 

29

RESULTATEN AV VÅRA UNDERSÖKNINGAR DV-RAPPORT 2010:1 

Vår ambition har varit att intervjua notarier och fiskaler med längst tjänstgöringstid 

på respektive domstol. Denna ambition har vid domstolsbesöken emellertid 

visat sig vara svår att upprätthålla i praktiken. Fiskalernas och notariernas 

tjänstgöringstider vid intervjuerna redovisas i tabell 7.2. Av tabellen framgår 

bl.a. att ca 95 procent av överrättsfiskalerna, ca 50 procent av underrättsfiskalerna 

och ca 77 procent av notarierna vid intervjuerna hade fullgjort i vart fall 

hälften av tjänstgöringen på aktuell domstol. 

Tabell 7.2 Fiskalernas och notariernas tjänstgöringstider vid intervjuerna. 

Antal månader Notarier Överrättsfiskaler Underrättsfiskaler 

0-3 1 1 3 

4-6 2 3 

7-9 3 10 6 

10-12 3 9 3 

13-15 9 4 

16-18 6 4 

19-21 8 3 

22-24 7 4 

7.1.3 Enkätundersökningar 

Jusek genomför med jämna mellanrum enkätundersökningar avseende notariernas 

arbetssituation. Resultaten av de senaste enkätundersökningarna redovisades 

så sent som i maj 2009 och enligt vår uppfattning har det därför inte 

funnits behov av att utföra ännu en enkätundersökning avseende notariernas 

arbetssituation. När det gäller fiskalerna verkar det, bortsett från Juseks enkätundersökning 

under år 2005 (se avsnitt 6.6), inte ha genomförts någon 

rikstäckande enkätundersökning avseende deras arbetssituation. Beträffande 

fiskalerna har vi därför valt att komplettera våra undersökningar med enkätundersökningar. 

Vi har utformat sammanlagt 4 enkäter, varav en riktat sig till hovrättsfiskaler, 

en till kammarrättsfiskaler, en till tingsfiskaler och en till förvaltningsrättsfiskaler. 

Antalet frågor i enkäterna har varierat mellan 26 och 32. Enkätundersökningarna 

har därefter genomförts under november och december 2009. 

Svarsfrekvensen har uppgått till 75 procent bland hovrättsfiskalerna, drygt 60 

procent bland kammarrättsfiskalerna, drygt 81 procent bland tingsfiskalerna 

och drygt 84 procent bland förvaltningsrättsfiskalerna. I tabell 7.3 redovisas 

hur många kvinnor respektive män som har besvarat våra enkäter och i tabell 

7.4 redovisas fiskalernas tjänstgöringstider på domstolarna vid besvarandet av 

enkäterna. 

30


Tabell 7.3 Antalet kvinnliga och manliga fiskaler som har besvarat våra enkäter. Siffrorna 

inom parentes visar andelen kvinnor respektive män inom respektive fiskalskategori. 

Kön Hovrättsfiskaler Kammarrättsfiskaler 

Tingsfiskaler Förvaltningsrättsfiskaler 

Kvinna 52 (72,2) 17 (73,9) 66 (66,0) 27 (62,8) 

Man 20 (27,8) 6 (26,1) 34 (34,0) 16 (37,2) 

Tabell 7.4 Fiskalernas tjänstgöringstider vid besvarandet av våra enkäter. Siffrorna inom 

parentes visar hur stor andel av fiskalerna inom respektive fiskalskategori som tjänstgjort 

angivet antal månader. 

Månader Hovrättsfiskaler Kammarrättsfiskaler 


0-3 24 (33,3) 6 (26,1) 13 (13,0) 10 (23,2) 

4-6 8 (11,1) 7 (30,4) 6 (6,0) 2 (4,7) 

7-9 14 (19,4) 5 (21,7) 16 (16,0) 6 (13,9) 

10-12 19 (26,4) 5 (21,7) 16 (16,0) 3 (7,0) 

13-15 7 (9,7) 13 (13,0) 6 (13,9) 

16-18 9 (9,0) 9 (20,9) 

19-21 13 (13,0) 4 (9,3) 

22-24 11 (11,0) 3 (7,0) 

> 24 3 (3,0) 

Vid utformningen av enkäterna har vi utgått från bl.a. innehållet i Domstolsverkets 

Utbildningsplan, Plan för utbildning av domare, från fiskal till assessor (dnr 673- 

2003) och innehållet i Domstolsverkets rapport Idéskiss till notarietjänstgöringens 

innehåll (DV-rapport 2003:5) samt från egna erfarenheter av tjänstgöring vid 

över- och underrätt. Vi har också beaktat innehållen i Juseks enkätundersökningar 

avseende notariernas arbetssituation, innehållen i lokala och regionala 

undersökningar avseende fiskalers och notariers arbetssituation samt synpunkter 

som lämnats av notarier och fiskaler som genomgått Domstolsverkets notarie- 

och fiskalskurser under hösten 2009. 

7.1.4 Vår redovisning av undersökningsresultaten 

Nedan följer redovisningar av undersökningsresultaten avseende notariernas 

och fiskalernas arbetssituation. Resultaten av undersökningarna avseende 

notariernas arbetssituation redovisas i avsnitt 7.2 och resultaten av undersökningarna 

avseende över- och underrättsfiskalernas arbetssituation redovisas i 

avsnitt 7.3 respektive 7.5. I avsnitt 7.4 behandlas fiskalernas placering vid underrätt. 

Samtliga avsnitt innehåller ett antal underavsnitt och varje underavsnitt behandlar 

ett av de områden som angetts i 7.1.1, alltså introduktion, handledarskap 

etc. De flesta underavsnitt avseende de olika områdena inleds med en 

beskrivning av innehållet i domstolarnas arbetsordningar och andra interna 

styrdokument samt en redovisning av bl.a. domarnas synpunkter. Efter detta 

följer en redovisning av notariernas eller fiskalernas synpunkter och, såvitt 

avser fiskalerna, en redogörelse för resultaten av våra enkätundersökningar. 

Nästan alla underavsnitt avslutas med en sammanfattande beskrivning av de 

problem och brister som vi uppmärksammat under våra undersökningar. De 

senare beskrivningarna ligger till grund för våra förslag. 

31


När vi använder ord såsom exempelvis ”underrätter”, ”överrätter”, ”tingsrätter” 

och ”kammarrätter” avser vi enbart besökta domstolar. Undantag gäller för de 

avsnitt som behandlar resultaten av våra enkätundersökningar. Vi kommer 

fortsättningsvis att använda uttrycken ”stora” och ”mindre stora” underrätter. 

Med ”mindre stora” underrätter avses här besökta tings- och förvaltningsrätter 

med högst 3 fiskaler och högst 12 notarier. Av de underrätter som vi har besökt 

är hälften att betrakta som ”mindre stora” och hälften att betrakta som ”stora”. 

När vi i texten använder orden ”notarier” och ”fiskaler” avser vi, såvida inte 

annat följer av innehållet i meningarna, notarier och fiskaler inom båda domstolsslagen. 

Om en viss kategori av notarier eller fiskaler avses, använder vi i 

stället ord såsom exempelvis ”tingsnotarier” och ”kammarrättsfiskaler”. 

7.2 Notariernas arbetssituation 

7.2.1 Inledning 

Våra undersökningar avseende notariernas arbetssituation baseras alltså på bl.a. 

innehållet i 11 underrätters arbetsordningar och andra interna styrdokument. 

De baseras också på intervjuer med domstolschefer, andra domare och notarier 

på dessa domstolar. 

7.2.2 Besökta underrätters interna bestämmelser om notarier 

De besökta underrätternas arbetsordningar innehåller allmänna bestämmelser 

om notarietjänstgöringen. Vid 10 av 11 underrätter finns också notarieplaner 

med detaljerade bestämmelser om notariernas utbildning och tjänstgöring och 

vid några av dem finns även detaljerade arbetsbeskrivningar och andra dokument 

av betydelse för notarierna. Som exempel på andra dokument kan nämnas 

promemorior avseende handledarskapet för notarier och checklistor av olika 

slag. Notariernas arbetstid regleras i underrätternas lokala arbetstidsavtal. 

En del notarieplaner är mer omfattande och innehållsrika än andra. Några av 

dem är också bättre strukturerade och mer tydliga än andra. Majoriteten av 

notarieplanerna är upprättade under åren 2008-2009 och innehåller bestämmelser 

om syftet och målet med notarietjänstgöringen, introduktionen av nya 

notarier, notariernas behörighet och arbetsuppgifter, handledningen av notarier, 

uppföljnings- och utvecklingssamtal samt utbildning och tjänstgöringsbetyg. 

En del notarieplaner innehåller också bestämmelser om tjänstgöringsstationer, 

förstenotariernas specifika arbetsuppgifter, kontinuerlig återkoppling samt 

arbetsbelastning och arbetstid. 

7.2.3 Introduktion 

Interna styrdokument och domarnas synpunkter på introduktionen 

I de besökta underrätternas styrdokument anges att nya notarier ska få en introduktion 

på domstolen och i många av dem anges också vad som bör ingå i 

introduktionen. Det vanliga är att ett välkomstbrev med allmän och praktisk 

information ska skickas ut till den nya notarien samt att företrädare för administrationen 

eller någon notarie ska ta kontakt med honom eller henne per 

telefon inför påbörjandet av tjänstgöringen. 

Introduktionen ska normalt inledas med allmän och praktisk information på 

en administrativ enhet. På många domstolar ska notarier, i anslutning till detta, 

tilldelas en notariepärm med information om notarietjänstgöringen och ett 

32


introduktionsschema. Notarierna ska också genomföra en hälsningsrunda på 

domstolen eller en del av domstolen. Introduktionen ska därefter fortsätta på 

enhetsnivå. Vid 5 tingsrätter ska introduktionen pågå ca 1-1,5 vecka och vid 4 

andra besökta underrätter ska den pågå ca 2 veckor. Vid 6 underrätter finns det 

bestämmelser om vilka personer som är huvudansvariga för introduktionen. 

Som exempel kan nämnas förstenotarier, chefsadministratörer, enhetschefer 

och de nya notariernas faddrar (äldre notarier eller föredragande). 

Vid 6 underrätter finns det checklistor för vad som bör ingå i introduktionen 

av nya notarier och vid 2 av dem har en ordinarie domare ansvaret för att 

samtliga moment enligt checklistan blir genomgångna under introduktionen. 

Vid övriga besökta underrätter varierar innehållet i introduktionen från notarie 

till notarie. Introduktionen ska vid samtliga besökta underrätter dock innehålla 

samtal med lagman, administrativ personal och andra notarier. Vid en del underrätter 

ska den också innehålla samtal med rotelinnehavare, handledare eller 

handledande domare, chefsrådman eller avdelningschef, enhetschef, beredningschef, 

eller beredningssamordnare. Introduktionen ska vid flertalet underrätter 

också innehålla deltagande vid förhandlingar och, såvitt avser 

förvaltningsrättsnotarierna, deltagande vid föredragningar. 

Det vanligaste är att både domare och äldre notarier är delaktiga under introduktionen 

av nya notarier. Domarna ska lämna översiktlig information om 

arbetet och rutinerna på domstolen, om notarierollen och notariens arbetsuppgifter 

samt om vilka arbetsuppgifter som successivt kommer att tilldelas notarien. 

De ska också lämna uppgifter om vad som förväntas av notarien i olika 

avseenden. Vid några underrätter ska domarna även lämna information om 

betygen och kriterierna vid betygsättningen och vid förvaltningsrätterna ska 

domarna även introducera notarierna i föredragningsteknik och domskrivning. 

Övriga delar av introduktionen ska till stor del handhas av äldre notarier. Dessa 

notarier ska bl.a. introducera nya notarier i utförandet av arbetsuppgifter. De 

ska också informera nya notarier om arbetsrutinerna och arbetssättet samt om 

förekomsten av arbetsbeskrivningar, handböcker, mallar och checklistor. 

Flertalet domare har under våra intervjuer uppgett att nya notarier får en introduktion 

i enlighet med vad som anges i de interna styrdokumenten. Några av 

dem har tillagt att äldre notarier ibland får ta ett för stort ansvar under introduktionen. 

Några andra domare har uppgett att det finns ett problem när det 

gäller notariernas förväntningar på introduktionen. Många notarier tror, enligt 

domarna, att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter efter genomgången introduktion 

och att domarna också förväntar sig det. Enligt domarna är det 

emellertid inte möjligt att lära sig arbetsuppgifterna under några dagar, vilket 

även nya notarier måste inse. 

Notariernas synpunkter på introduktionen 

Resultaten av våra intervjuer med notarierna visar att många notarier har fått 

en introduktion vid underrätterna, att deras introduktion har innehållit i vart 

fall flertalet av de moment som enligt underrätternas styrdokument bör ingå i 

introduktionen av nya notarier samt att förvaltningsrättsnotarierna har fått en 

mer omfattande och gedigen introduktion än många tingsnotarier. Som exempel 

kan nämnas att samtliga intervjuade förvaltningsrättsnotarier har fått en 

introduktion under ca 10 dagar, medan några tingsnotarier har fått introduktion 

under endast ca 2 dagar. De senare notarierna har uppgett att de efter introduktionen 

omedelbart började tjänstgöra som protokollförare vid förhandlingar. 

33


Endast ca 50 procent av notarierna har uppgett att är nöjda eller ganska nöjda 

med introduktionen vid underrätten. Förvaltningsrättsnotarierna är överrepresenterade 

bland de notarier som uppgett att de är nöjda med introduktionen. 

Den andra hälften av notarierna har uppgett att de är mer eller mindre missnöjda 

med introduktionen. Några av dem har berättat att en del domare och 

äldre notarier inte är intresserade av att introducera nya notarier och att innehållet 

i introduktionen därför ofta blir beroende av vem eller vilka som har hand 

om den. En del notarier har också berättat att äldre notarier, särskilt förstenotarierna 

och de nya notariernas faddrar, många gånger har ett alltför stort 

ansvar för introduktionen av nya notarier samt att det i alltför stor utsträckning 

blir fråga om kompetensöverföring enbart mellan äldre notarier och nya notarier, 

och således inte även mellan domare och nya notarier. De äldre notarierna får 

ta ett särskilt stort ansvar för introduktionen i praktisk hantering av mål och 

ärenden samt för introduktionen i hur olika domare vill att notarierna ska arbeta. 

Många notarier har tillagt att de under introduktionen inte fick någon information 

om vem som gjorde vad på domstolen, om kriterierna vid betygsättningen 

och om vad som förväntades av dem i olika avseenden. 

En stor del av notarierna har framfört önskemål om att domare tar ett större 

ansvar för introduktionen av nya notarier, särskilt för introduktionen i hur 

notarier ska eller bör utföra sina arbetsuppgifter i praktiken. Några notarier har 

uppgett att domarna vet hur de vill att notarierna ska arbeta och att domarna 

också borde berätta det för nya notarier. Enligt notarierna vore det positivt om 

en domare kunde berätta hur han eller hon vill att notarien ska bereda mål, 

förbereda sig inför förhandlingar, föredra personalia, ”votera” efter förhandlingar 

samt skriva beslut och dom. Domaren skulle också kunna berätta om 

exempelvis syftet med ett protokoll, hur ett protokoll bör vara utformat och 

vad som bör finnas med i ett protokoll samt upplysa notarierna om vad som 

förväntas av dem i olika avseenden. 

Flera notarier har också sagt att innehållet i notariepärmar och handböcker 

sällan överensstämmer med vad som gäller i praktiken. Enligt notarierna beror 

detta på att det tar tid att uppdatera pärmar och handböcker, att det ofta saknas 

tid för uppdateringar samt att uppdateringar därför sällan genomförs. Det förhållandet 

att innehållet sällan överensstämmer med vad som gäller i praktiken, 

skapar förvirring bland notarierna och medför att notarier efter en tid sällan 

studerar innehållet i exempelvis notariepärmarna. Vid 2 av de besökta underrätterna 

har det utarbetats digitala mappar med information för notarier. Med 

digitala mappar avses här gemensamma utrymmen för information på domstolens 

intranät. Notarierna där är mycket nöjda med mapparna och innehållet i 

dem. Övriga notarier har framfört önskemål om att sådana mappar utarbetas 

även på deras domstolar. Enligt notarierna finns det nämligen många fördelar 

med digitala mappar. De har uppgett att man i sådana mappar kan samla en 

stor mängd information och de har som exempel på information nämnt checklistor, 

mallar samt tips och råd. Andra fördelar med digitala mappar är, enligt 

notarierna, att samma information blir tillgänglig för alla notarier samt att informationen 

blir enkel att uppdatera. 

34


Uppmärksammade problem och brister avseende introduktionen 

• En hel del tingsnotarier får en alltför kort introduktion och ”kastas” snabbt 

in i arbetet. 

• Introduktionen innehåller på många besökta underrätter för lite kompetensöverföring 

från domare till nya notarier. 

• Många notarier får under introduktionen inte någon närmare information 

om vem som gör vad på underrätten och arbetsenheten, om betygen och 

kriterierna vid betygsättning samt om vad som förväntas av dem i olika avseenden. 

• Innehållet i domstolarnas styrdokument och andra dokument överensstämmer 

inte alltid med det som gäller i praktiken. 

7.2.4 Handledarskap 

Interna styrdokument och domarnas synpunkter på handledarskapet 

Alla notarier ska, enligt de interna styrdokument som vi har tagit del av, ha 

en eller flera domare som handledare. Domarna har uppgett att alla notarier 

även i praktiken har en handledare. Vid 5 underrätter finns det en särskilt 

utsedd notariehandledare på domstolen, avdelningen eller arbetsenheten och 

vid 3 underrätter är rotelinnehavarna handledare för notarierna. På den åttonde 

domstolen finns det, förutom en notariehandledare per arbetsenhet, också en 

notarieansvarig domare på domstolen. Den senare domaren ska fungera som 

notariernas mentor. Vid de övriga 2 underrätter som besökts, har notarierna 

samtliga domare på arbetsenheten som handledare. Vid den ena av dessa 2 

underrätter har en domare på varje arbetsenhet handledningsansvar under notariens 

första tjänstgöringsmånad och vid den andra underrätten har enhetscheferna 

ett övergripande handledningsansvar för notarierna. Resultaten av våra 

intervjuer med domarna visar att nästan alla notarier byter handledare eller 

handledande domare vid byte av arbetsenhet. 

Innehållet i handledarskapet varierar mellan och inom de besökta underrätterna. 

Enligt många domare varierar det även från handledare till handledare. Vid mer 

än hälften av underrätterna föreskrivs att handledarna ska delta i introduktionen 

av notarier och fortlöpande följa upp notariernas arbete. Handledarna ska också 

se till att notarierna får konstruktiv kritik, underrätta notarierna om hur deras 

arbetsinsatser bedöms och genomföra avslutningssamtal med dem. I flera underrätters 

styrdokument föreskrivs att handledarna också ska vara tillgängliga 

för att svara på notariernas frågor, genomföra bl.a. halvtidssamtal med notarier, 

ta ett ansvar för att notarierna får arbeta med olika måltyper, ge notarierna 

anvisningar vid tilldelningen av arbetsuppgifter och upprätta delbetyg avseende 

notariernas tjänstgöring. Vid en av de besökta förvaltningsrätterna föreskrivs 

även att minst hälften av alla mål som notarien arbetar med bör vara knutna till 

notariens handledare. Detta för att handledarskapet ska bli så effektivt som möjligt. 

Många domare har under våra intervjuer uppgett att de flesta handledare nog 

utför i vart fall en stor del av de uppgifter som anges i de interna styrdokumenten. 

Handledarskapet vid en av de mindre stora tingsrätter som besökts, skiljer sig 

en del från handledarskapet vid övriga besökta underrätter. Vid denna tingsrätt 

är en rådman handledare för alla notarier och i handledarskapet ingår, förutom 

ovan angivna uppgifter, att vara en länk mellan notarierna och övriga personalkategorier 

samt att fungera som notariernas språkrör. Handledaren ska verka 

35


för att det utvecklas en samsyn bland domarna i frågor om notariernas utbildning 

och arbetsuppgifter samt verka för att notarierna får tillräckligt med feedback. 

Han eller hon ska också ha minst ett möte per månad med notarierna, 

genomföra samtal med notarierna var sjätte månad samt hålla lagmannen underrättad 

om notariernas arbetsprestationer, arbetsbörda och arbetssituation. 

Handledaren ska också närvara vid minst en av notariens egna tvistemålsförhandlingar 

och minst en av notariens egna brottmålsförhandlingar. 

Notariernas synpunkter på handledarskapet 

Notarierna har till stor del bekräftat domarnas uppgifter avseende förekomsten 

av handledare på underrätterna. Vid en av tingsrätterna verkar det dock finnas 

en del notarier som inte vet vilka som är deras handledare. Många notarier har 

däremot inte kunnat bekräfta domarnas uppgifter om att handledarna nog utför 

en stor del av de uppgifter som anges i de interna styrdokumenten. Flertalet 

notarier har nämligen uppgett att de inte har någon handledare i praktiken, att 

den aktiva handledningen är i stort sett obefintlig och att de är missnöjda med 

handledarskapet. En hel del notarier har också berättat att deras handledare 

varken går på deras förhandlingar eller läser deras domar, att deras handledare 

glömmer bort att genomföra, eller genomför endast bristfälliga, uppföljningsoch 

utvecklingssamtal samt att deras handledare inte ger dem någon konstruktiv 

feedback. 

Det finns dock även notarier som är nöjda eller relativt nöjda med handledarskapet. 

Mest nöjda är notarierna vid den ovan nämnda tingsrätt där handledarskapet 

avviker en del från handledarskapet vid övriga besökta underrätter. 

Notarierna vid den tingsrätten har sagt att handledaren utför de uppgifter som 

anges i de interna styrdokumenten och att handledaren även i övrigt tar ett 

stort ansvar för deras arbetssituation. Andra notarier som är nöjda eller relativt 

nöjda med handledarskapet, har berättat att deras handledare närvarar vid någon 

av deras förhandlingar, läser något av deras avgöranden och ger feedback på 

nämnda arbetsinsatser. En del av dem har också berättat att deras handledare 

anordnar internutbildningar för notarierna. 

Nästan alla notarier har sagt att en del domare är bättre än andra på att vara 

handledare och att alla domare nog inte bör utses till handledare. En del av dem 

har också uppgett att yngre domare, bl.a. fiskaler, ofta är bättre än äldre domare 

på att handleda notarier. Enligt notarierna bör en domare uppfylla vissa krav 

för att kunna utses till handledare. Domaren måste bl.a. vara intresserad av 

handledning och kunna avsätta tid för handledning. Han eller hon måste också 

vilja och kunna ta ett ansvar för att notarierna får feedback, att uppföljningsoch 

utvecklingssamtal genomförs med jämna mellanrum samt att notarierna, 

under samtalen, får veta dels hur de ligger till i olika avseenden, dels vad de kan 

förbättra under den fortsatta tjänstgöringen. Den ideala handledaren bör, enligt 

notarierna, dessutom närvara vid någon av notariens egna förhandlingar, läsa 

något av notariens egna avgöranden och ge konstruktiv feedback på nämnda 

arbetsinsatser. Han eller hon bör även i övrigt ta ett stort ansvar för notariernas 

utbildning och tjänstgöring samt vara lyhörd för varje notaries behov av handledning. 

Notarier har haft olika uppfattningar om huruvida handledarna bör delta i betygsättningen 

eller inte. En del notarier anser att deras förtroende för handledarna 

påverkas negativt av att handledarna deltar i betygsättningen. De känner 

att de inte kan ställa ”dumma” frågor till handledarna och att de även i övrigt 

36


måste tänka sig för innan de talar med handledarna. Andra notarier har uppgett 

att notarier ofta har mycket kontakt med sin handledare, att handledarna får 

goda kunskaper om notarierna och notariernas arbetsprestationer samt att det 

därför är naturligt att låta handledarna delta vid betygsättningen av notarierna. 

Enligt de senare notarierna skulle innehållet i betygen nog bli missvisande om 

handledarna inte deltog vid betygsättningen. 

Uppmärksammade problem och brister avseende handledarskapet 

• En del tingsnotarier har ingen särskilt utsedd handledare. En del andra 

notarier har en särskilt utsedd handledare under endast ca en månad. 

• Det finns vid många besökta underrätter oklarheter när det gäller handledarskapets 

innehåll och handledarnas uppgifter. 

• Många handledare har inte, eller avsätter inte, tillräckligt med tid för att utföra 

de uppgifter som ankommer på dem enligt de interna styrdokumenten. 

• Det verkar finnas en del handledare som varken är intresserade av eller 

lämpliga för uppdraget som handledare. 

7.2.5 Organisatoriska frågor, m.m. 

Interna styrdokument och domarnas synpunkter på organisationen m.m. 

Domarna har framfört olika åsikter om huruvida inrättandet av beredningsorganisationer 

vid underrätterna varit positivt eller negativt för notarierna. Många 

domare som arbetar vid underrätter med rotelsystem förespråkar detta system 

framför systemet med beredningsorganisationer och många domare som arbetar 

vid underrätter med beredningsorganisationer förespråkar systemet med beredningsorganisationer 

framför rotelsystemet. Domare som förespråkar rotelsystemet 

har framhållit att systemet gör det möjligt för domare och notarier att 

arbeta tillsammans och att lära känna varandra på ett bra sätt. Domare som i 

stället förespråkar systemet med beredningsorganisationer har som fördelar med 

detta system framhållit att notarier får bred erfarenhet av att arbeta med olika 

domare och att notarier slipper arbeta med enbart en domare som de inte kommer 

så bra överens med. Några av dem har också uppgett att många notarier 

nog uppskattar eget ansvar och tillagt att notarier som tjänstgör på arbetsenheter 

med beredningsorganisationer ofta har mer eget ansvar än de notarier som 

tjänstgör på arbetsenheter med rotlar. Domare som förespråkar systemet med 

beredningsorganisationer har uppgett att det dock även finns nackdelar med 

detta system. De har som exempel på nackdelar nämnt att domare och notarier 

inte har så mycket kontakt och samarbete med varandra. Det senare kan, enligt 

domarna, ibland leda till svårigheter när det gäller bl.a. betygsättningen av 

notarier. 

På många av de besökta domstolarna handläggs notariemål och notarieärenden, 

dvs. mål och ärenden som får avgöras av notarier, på samtliga eller nästan 

samtliga arbetsenheter. Undantag gäller för konkursärenden, vilka ofta handläggs 

på endast en arbetsenhet. Vid några tingsrätter handläggs även notariemål 

och andra notarieärenden på endast 1-2 arbetsenheter. Som exempel kan nämnas 

2 stora tingsrätter där allmänna domstolsärenden handläggs på endast en 

arbetsenhet och 2 mindre stora tingsrätter där flertalet notariemål och notarieärenden 

handläggs på särskilda ”notarieenheter”. Med ”notarieenheter” avses 

här arbetsenheter som sköts av notarier. 

37


Samtliga besökta underrätter har bestämmelser om hur många avdelningar, 

enheter eller rotlar notarierna bör vara placerade på under tjänstgöringen. Det 

föreskrivs ofta att notariernas placeringar ska vara minst 6 månader långa och 

att notarierna ska arbeta på 2-4 arbetsenheter under tjänstgöringen. Många av 

underrätterna har också bestämmelser om att notarier ska få arbeta med olika 

typer av mål och ärenden samt om att notarier självständigt ska få handlägga en 

del mål och ärenden. Vid en del stora tingsrätter är det inte möjligt att låta 

notarierna arbeta med alla mål- och ärendetyper. För att tillgodose notariernas 

intressen har man vid dessa tingsrätter infört en möjlighet för notarier att framföra 

önskemål om kommande enhetsplaceringar. Domarna vid tingsrätterna har 

uppgett att man försöker tillgodose notariernas önskemål i så stor utsträckning 

som möjligt. 

Vid de 2 underrätterna med kombinerad notarietjänstgöring finns det en 

gemensam utbildningsplan för notarier. Av planen framgår att det vid underrätterna 

ska finnas sammanlagt minst 12 notarier, 8 i tingsrätten och 4 i förvaltningsrätten, 

och sammanlagt 8 s.k. kombinationstjänster. Detta innebär att 

alla utbildningsplatser i förvaltningsrätten och ca hälften av utbildningsplatserna 

i tingsrätten är kombinationstjänster. Det framgår vidare att notarier med 

sådan tjänst ska inleda notarietjänstgöringen med 12 månaders tjänstgöring vid 

den underrätt som inte är hans eller hennes anställningsdomstol och därefter 

tjänstgöra 18 månader vid anställningsdomstolen. Både tingsrätten och förvaltningsrätten 

kan vara anställningsdomstol. Notarier med rätt till avräkning ska, 

enligt utbildningsplanen, tjänstgöra minst ett år på respektive domstol. 

Domarna vid de besökta underrätterna med kombinerad notarietjänstgöring 

har berättat att notarier sällan deltar i avgöranden på den första domstolen 

efter att de har bytt till den andra domstolen. Domarna önskar att det fanns 

utrymme för mer sådant deltagande. Enligt domarna finns det i övrigt nästan 

enbart fördelar med kombinationstjänstgöringen. Som exempel på fördelar har 

nämnts att notarierna kan upptäcka vilka juridiska områden de är särskilt intresserade 

av och inom vilket domstolsslag de senare skulle vilja arbeta, att 

notarierna får en allsidig utbildning och bred kompetens samt att notarierna 

blir mycket attraktiva på arbetsmarknaden. Domarna har också uppgett att 

notarien under tjänstgöringen vid anställningsdomstolen ofta har stor nytta av 

sina erfarenheter från den första domstolen och att notarierna är mycket nöjda 

med kombinationstjänstgöringen. 

Notariernas synpunkter på organisationen m.m. 

Många notarier har bekräftat uppgiften att notarier under tjänstgöringen får 

arbeta med olika mål- och ärendetyper. Notarier som får lämna önskemål om 

kommande enhetsplaceringar har också bekräftat uppgiften att notariernas önskemål 

tillgodoses i stor utsträckning. Vid en stor tingsrätt har notarierna tillagt att 

notarierna ofta blir placerade på i vart fall en av sina ”önskemålsplaceringar”. 

En stor del av notarierna har, i likhet med domarna, framfört olika åsikter om 

huruvida inrättandet av beredningsorganisationer varit positivt eller negativt för 

notarierna. Många notarier som tjänstgör på arbetsenheter med beredningsorganisationer 

har uppgett att det är positivt att få arbeta med flera domare. De 

har dock även uppgett att det finns nackdelar med beredningsorganisationerna. 

De har som exempel på nackdelar nämnt att notarier ofta tilldelas arbetsuppgifter 

av olika domare, att domarna sällan har kontroll över notariernas arbetsbörda 

och arbetsbelastning, att notarier ofta inte får handlägga mål från början 

38


till slut samt att många notarier har för lite kontakt och samarbete med domarna 

i den dagliga verksamheten. Det senare leder, enligt notarierna, till att många 

notarier får för lite handledning och feedback. Det leder också till att en del 

notarier blir anonyma i organisationerna och titulerade med ”notarien” i stället 

för med namn. 

Notarier som arbetar med huvudsakligen en domare, har uppgett att deras 

arbetssituation ofta blir beroende av vilken domare de för tillfället arbetar med. 

En del domare vill, enligt notarierna, bereda samtliga mål själva och en del andra 

domare delegerar i stort sett all beredning till notarien. De har också uppgett 

att vissa domare är lättare att arbeta med än andra. Det kan, enligt notarierna, 

vara jobbigt att under lång tid arbeta med domare som de inte kommer så bra 

överens med. 

Resultaten av våra intervjuer med notarierna visar att notarier som arbetar med 

huvudsakligen en domare är mer nöjda än andra notarier när det gäller kontakten 

och samarbetet med domarna. De är också mer nöjda med den aktiva handledningen, 

mängden och typen av feedback samt uppföljnings- och utvecklingssamtalen. 

Notarierna med kombinerad notarietjänstgöring har uppgett att de är mycket 

nöjda med denna tjänstgöring. De har till stor del bekräftat domarnas uppgifter 

om fördelarna med den kombinerade notarietjänstgöringen. En del av dem har 

tillagt att tjänstgöringarna vid tingsrätt och förvaltningsrätt kompletterar varandra 

på ett bra sätt samt att fler notarier borde ges möjlighet till denna typ av 

notarietjänstgöring. 

Uppmärksammade problem och brister avseende organisationen m.m. 

• Många domare och notarier som tjänstgör på arbetsenheter med beredningsorganisationer 

har för lite kontakt och samarbete med varandra i den 

vardagliga verksamheten. Bristen på kontakt och samarbete leder till att 

notarierna inte får tillräckligt med handledning och feedback samt till att 

domarna har svårt för att bedöma notariernas arbetsinsatser och ha kontroll 

över notariernas arbetsbörda, arbetsbelastning och arbetstider. 

7.2.6 Arbetsuppgifter 

Interna styrdokument 

Allmänna bestämmelser om notariernas arbetsuppgifter 

Vid över hälften av de besökta underrätterna föreskrivs att notariens arbetsuppgifter 

ska anpassas efter tjänstgöringstid och kompetens samt att notarien 

normalt inte ska utföra sådana arbetsuppgifter som kan utföras av personal 

utan juridisk utbildning. Det föreskrivs också att notarien ska utföra arbetsuppgifter 

som ger störst behållning i utbildningshänseende och att mindre 

kvalificerade arbetsuppgifter ska tas bort när notarien får behörighet att utföra 

mer kvalificerade sådana. 

Bestämmelser om notariernas behörighet 

Förvaltningsrättsnotarierna får normalt behörighet vid de tidpunkter som anges 

i 20-21 §§ förvaltningsrättsinstruktionen. När det gäller tingsnotarierna 

varierar tidpunkterna för behörighet mellan de besökta tingsrätterna. Vid en 

stor och en mindre stor tingsrätt föreskrivs att förstenotarien på domstolen 

39


eller arbetsenheten ska bevaka och påtala behovet av notarieförordnanden. Vid 

övriga 6 tingsrätter finns bestämmelser om krav på viss tjänstgöringstid för att 

notarierna ska kunna få förordnanden. Förordnanden enligt 16 § tingsrättsinstruktionen 

kan ges efter ca 1-3 månaders tjänstgöring och förordnanden enligt 

17 § tingsrättsinstruktionen kan på 4 av 6 tingsrätter ges efter ca 3-4 månaders 

tjänstgöring. Vid övriga 2 tingsrätter kan förordnanden enligt sistnämnda lagrum 

ges först efter ca 6 månaders tjänstgöring. Notarierna vid de stora tingsrätter 

som besökts, kan få full behörighet enligt 18 § tingsrättsinstruktionen redan 

efter ca 4-6 månaders tjänstgöring. Notarier vid de mindre stora tingsrätterna 

kan få behörighet enligt nämnda lagrum först efter ca 10-12 månaders tjänstgöring. 

Förordnanden enligt 22 § tingsrättsinstruktionen kan vid samtliga besökta 

tingsrätter ges i samband med att notarien ska delta i s.k. tresits. 

Vid de 2 underrätterna med kombinerad notarietjänstgöring finns kompletterande 

bestämmelser om notariernas behörighet. Bestämmelserna har sin grund 

i att notarierna byter domstolsslag efter ca 12 månaders tjänstgöring. I bestämmelserna 

anges bl.a. att notarier som byter från förvaltningsrätt till tingsrätt 

bör få förordnanden enligt 17 och 18 §§ tingsrättsinstruktionen ca 2 

respektive 3 månader efter bytet samt att notarier som byter från tingsrätt till 

förvaltningsrätt bör få förordnanden enligt 20 och 21 §§ förvaltningsinstruktionen 

3 respektive 6 månader efter bytet. Det anges också att notarier, om 

arbetsförhållandena i den ”nya” domstolen tillåter det, bör ges möjlighet att 

avgöra mål på den ”gamla” domstolen även efter byte av domstolsslag. 

Särskilda bestämmelser om notariernas arbetsuppgifter 

En del besökta underrätter har bestämmelser om vilka arbetsuppgifter notarierna 

bör ges tillfälle att utföra under notarietjänstgöringen. I bestämmelserna 

anges bl.a. att notarierna bör ges tillfälle att upprätta förslag till beslut under 

rättegång, ”votera” efter förhandling, upprätta förslag till dom efter förhandling, 

föredra mål och ärenden som avgörs utan förhandling, göra rättsutredningar, 

skriva tryck inför tresits samt avgöra egna mål och ärenden. I bestämmelserna 

vid de mindre stora förvaltningsrätterna anges också att notarierna bör ges 

tillfälle att föredra remisser, föredra mer komplicerade mål och hålla muntliga 

förhandlingar. Vid den stora förvaltningsrätten föreskrivs i stället att notarierna 

bör ges tillfälle att ha minst 5 egna förhandlingar, avgöra minst 8 egna mål utan 

förhandling och föredra 8 mål för lagmannen. 

Vid 5 av de besökta tingsrätterna finns det bestämmelser om delmål som 

notarierna bör ha uppnått vid olika tidpunkter. Antalet delmål och innehållet i 

delmålen varierar från tingsrätt till tingsrätt. Som exempel på arbetsuppgifter 

som omnämns i delmålen kan nämnas beredning av mål och ärenden, protokollföring 

vid förhandlingar, författande av beslut, författande av rättsutredningar 

och tryck inför tresitsar, föredragning av personlia under brottsmålförhandlingar, 

”votering” efter förhandlingar, författande av domsförslag, handläggning av 

domstolsärenden och konkursärenden samt handläggning av notarietvistemål 

och notariebrottmål. En jämförelse av innehållet i delmålen visar att notarier 

vid stora tingsrätter förväntas kunna utföra en hel del arbetsuppgifter tidigare 

än notarierna vid övriga besökta tingsrätter. Notarierna vid de stora tingsrätterna 

förväntas exempelvis kunna ”votera” efter förhandlingar samt upprätta 

förslag till domar i tvistemål och brottmål redan efter ca 6 månader. Notarierna 

vid övriga besökta tingsrätter förväntas kunna utföra dessa arbetsuppgifter 

först efter ca ett år. 

40


Särskilda bestämmelser om förstenotariernas arbetsuppgifter 

Vid några av de mindre stora underrätter som besökts, föreskrivs att förstenotarien 

på domstolen eller arbetsenheten ska ha vissa speciella arbetsuppgifter. 

Som exempel kan nämnas att förstenotarien ska upprätta introduktionsscheman 

för nya notarier, delta i introduktionen av nya notarier, upprätta veckoscheman 

för notarier, vara en representant för notariekollektivet, vara en informationskanal 

mellan notarier och övriga personalkategorier samt ansvara för uppdateringar 

av domstolens notariepärm och notarieplan. Som ytterligare exempel kan 

nämnas att förstenotarien ska planera rotelindelning och notarieförordnanden, 

ansvara för praktikanter, ansvara för fördelningen av ärenden till notarier samt 

sitta med i samverkansgrupper. Vid en tingsrätt föreskrivs också att förstenotarien, 

tillsammans med chefsadministratören, ska göra en långsiktig notarieplanering 

och även planera notariernas utbildningar. 

Domarnas synpunkter på notariernas arbetsuppgifter 

Notariernas behörighet 

Domarna vid underrätterna med kombinerad notarietjänstgöring har berättat 

att notarier som bytt domstolsslag sällan avgör mål på den ”gamla” domstolen. 

Detta innebär, enligt domarna, att notarier som bytt från förvaltningsrätt till 

tingsrätt sällan ges möjlighet att utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter vid 

förvaltningsrätten. Domarna önskar att det fanns mer utrymme för notarier att 

avgöra mål på den ”gamla” domstolen efter byte av domstolsslag. 

Notariernas beredning av mål och ärenden 

Resultaten av våra intervjuer med domarna visar att de flesta notarier får bereda 

mål och ärenden under notarietjänstgöringen. Mängden beredning för notarier 

verkar dock varierar en hel del mellan och inom de besökta underrätterna. Vid 

en stor tingsrätt har domarna sagt att notarierna nog ägnar en alltför stor del av 

tjänstgöringen åt beredning av dispositiva tvistemål. 

En del domare har berättat att notarierna föredrar post och lämnar muntliga 

förslag till handläggningsåtgärder eller att notarierna lämnar skriftliga förslag till 

handläggningsåtgärder. En del andra domare har berättat att notarierna bereder 

mål och ärenden under eget ansvar. Domare som låter notarierna föredra post, 

har uppgett att dessa notarier ofta får en bättre utbildning än andra notarier. 

Detta eftersom de muntliga föredragningarna skapar utrymme för domare och 

notarier att lära känna varandra på ett bra sätt och diskutera olika lösningar på 

problem. De skapar också utrymme för domare att ge konstruktiv feedback 

samt tips och råd avseende beredningen av mål. 

Förvaltningsrättsnotariernas föredragningar 

Domarna vid de besökta förvaltningsrätterna har uppgett att notarierna får 

föredra olika typer av mål under tjänstgöringen. Vid en av de mindre stora 

förvaltningsrätterna finns det en checklista som notarierna fyller i allt eftersom 

de har handlagt en måltyp och domarna där har uppgett att innehållet i checklistan 

följs upp under uppföljnings- och utvecklingssamtalen. En del domare vid 

förvaltningsrätterna har också uppgett att notarier får föredra många biståndsmål 

och körkortsmål, men relativt få skattemål och socialförsäkringsmål samt att 

notarierna aldrig får föredra vissa typer av mål, bl.a. mål om betalningssäkring. 

41


Notariernas protokollföring vid förhandlingar och sammanträden 

Domarna vid de besökta förvaltningsrätterna har uppgett att notarierna relativt 

sällan är protokollförare vid förhandlingar. Domarna vid de besökta tingsrätterna 

har däremot uppgett att notarierna ofta är protokollförare vid förhandlingar och 

sammanträden. Några tingsrättsdomare har också berättat att notarierna nog är 

protokollförare i alltför stor utsträckning, att notarierna ibland får vara protokollförare 

i fel typer av mål samt att mycket protokollföring ofta leder till ”beredningshögar” 

på notariernas skrivbord. Det senare leder, enligt domarna, till 

ångest och stress hos notarierna. Tingsrättsdomarna har framhållit att man på 

domstolarna måste arbeta aktivt för att notarier efter en tids tjänstgöring är 

protokollförare vid förhandlingar som har utbildningsvärde för dem. Som exempel 

har nämnts förhandlingar i mindre omfattande brottmål. Sådana förhandlingar 

har, enligt domarna, ett utbildningsvärde för notarier under förutsättningen 

att notarierna också får ”votera” och skriva förslag till dom efter förhandlingarna. 

Notariernas ”voteringar” och domsförslag, m.m. 

Domarna vid de besökta förvaltningsrätterna har berättat att notarierna nästan 

alltid får ”votera” och skriva förslag till dom efter förhandlingar. Domarna vid 

de besökta tingsrätterna har berättat att notarierna får ”votera” med jämna 

mellanrum, men att de sällan skriver förslag till dom efter förhandling. Vid en 

stor tingsrätt är målsättningen att varje notarie ska skriva ett bestämt antal domar 

per enhetsplacering. Denna målsättning blir dock, enligt domarna, inte alltid 

uppfylld i praktiken. Många domare vid tingsrätterna har uppgett att notarierna, 

bl.a. på grund av hög arbetsbelastning, sällan har tid att skriva domsförslag. En 

del av dem har tillagt att även domarna har en hög arbetsbelastning och att 

domarna ofta saknar tid för feedback på notariernas domsförslag. Det senare 

leder till att domarna sällan låter notarierna skriva domsförslag. En del domare 

vid tingsrätterna har framhållit att notarier före förhandlingarna bör få veta om 

de ska ”votera” och skriva domsförslag i något av målen. Notarierna kan på så 

sätt fokusera på ett mål, förbereda en bra ”votering” och skriva ett bra domsförslag 

efter förhandlingarna. 

Notariernas rättsutredningar och tryck inför tresits 

Domarna vid de besökta förvaltningsrätterna har uppgett att notarierna ofta 

gör rättsutredningar. Domarna vid de besökta tingsrätterna har berättat att det 

ofta inte finns något behov av rättsutredningar i målen och att notarierna därför 

sällan gör sådana utredningar. En del tingsrättsdomare har uppgett att 

notarierna i stället kan få göra rättsutredningar inför remissföredragningar samt 

inför presentationer av nya rättsfall och ny lagstiftning. 

Domarna vid tingsrätterna har vidare uppgett att flertalet notarier får skriva 

tryck inför tresitsar och även delta som tredjeman vid tresits. En del av dem 

har sagt att tingsnotarier ofta lägger ned mycket tid på författandet av tryck och 

även på kopiering av handlingar som ska bifogas trycken. Vid en mindre stor 

tingsrätt förekommer det, enligt domarna, endast ca en tresits per termin. 

Notarierna där får därför sällan skriva tryck och delta som tredjeman vid tresits. 

Notariernas handläggning av egna mål och ärenden 

Domarna vid de besökta förvaltningsrätterna har berättat att notarierna har få 

egna förhandlingar och att notarierna avgör få mål utan förhandling. Anledningen 

till detta är, enligt domarna, att antalet mål som kan avgöras av förvalt- 

42


ningsrättsnotarier är relativt begränsat. Domarna vid de besökta tingsrätterna 

har berättat att de flesta notarier har många egna förhandlingar i notariebrottmål. 

Flertalet tingsnotarier har också, enligt domarna, egna sammanträden i 

notarietvistemål samt egna sammanträden och förhandlingar i konkursärenden. 

De får också avgöra ett stort antal mål och ärenden utan förhandling. Antalet 

egna förhandlingar och avgöranden verkar dock variera en hel del från tingsrätt 

till tingsrätt och från arbetsenhet till arbetsenhet. Enligt många domare varierar 

det även från notarie till notarie. 

Resultaten av våra intervjuer med tingsrättsdomarna visar att alla notarier får ha 

muntlig förberedelse i sådana tvistemål där värdet av vad som yrkas uppenbart 

inte överstiger en tiondel av prisbasbeloppet. En hel del tingsnotarier får ha 

muntlig förberedelse också i andra förenklade tvistemål och en del av dessa 

notarier får ha muntlig förberedelse även i ordinära dispositiva tvistemål. 

Några domare har framfört önskemål om att beloppsgränsen, en tiondel av 

prisbasbeloppet, tas bort eller i vart fall höjs. Detta för att öka antalet mål 

som kan avgöras av notarier och för att ytterligare renodla domarrollen. 

Domarna vid de besökta tingsrätterna har uppgett att flertalet notarier, trots 

det minskade antalet förhandlingar i notariebrottmål, har relativt många sådana 

förhandlingar under notarietjänstgöringen. Antalet brottsmålsförhandlingar 

verkar dock variera mycket från tingsrätt till tingsrätt och från notarie till notarie. 

Av domarnas uppgifter framgår exempelvis att notarierna vid en tingsrätt har 

förhandlingar i notariebrottmål ca en gång per vecka och att notarierna vid en 

annan tingsrätt har sådana förhandlingar ca en gång per månad. Några domare 

har framhållit att notarier borde ges möjlighet att avgöra fler typer av brottmål. 

Notarierna borde, enligt domarna, kunna avgöra exempelvis mål avseende 

brott med fängelse högst ett år i straffskalan. 

Förekomsten av mer eller mindre okvalificerade arbetsuppgifter 

Domarna vid de besökta tingsrätterna och förvaltningsrätterna har berättat att 

notarier till viss del utför arbetsuppgifter som borde kunna utföras av annan 

personal, bl.a. domstolssekreterare. Som exempel på arbetsuppgifter har nämnts 

kopiering av skriftligt material inför förhandlingar och scanning av inkomna 

handlingar, t.ex. stämningsansökningar. Några domare har framhållit att man 

med jämna mellanrum måste se över domstolsekreterarnas förordnanden och 

se till att de domstolssekreterare som kan ha full delegation också har sådan 

delegation. En del av dem har också uppgett att det vid underrätterna bör utarbetas 

klara och tydliga arbetsbeskrivningar för notarier och domstolssekreterare. 

Domare som arbetar vid underrätter med arbetsbeskrivningar, har berättat att 

notarierna är mycket positiva till arbetsbeskrivningarna. 

En del domare har uppgett att notarier ofta blir lidande av att domstolssekreterare 

inte kan utföra sådana arbetsuppgifter som de borde kunna utföra avseende 

beredningen av mål och ärenden. Problemet skulle, enligt domarna, troligen 

kunna åtgärdas genom mer utbildning för domstolssekreterarna. Mer utbildning 

skulle leda till ökad kompetens och ökad kompetens skulle leda till att 

domstolssekreterarna kunde avlasta notarierna med bl.a. beredning av mål och 

ärenden. Notarier skulle då kunna utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter. 

43


Notariernas synpunkter på arbetsuppgifterna 

Notariernas behörighet 

Många tingsnotarier har berättat att man vid tingsrätterna inte alltid följer de 

interna bestämmelserna om viss tids tjänstgöringstid för förordnanden och att 

flertalet notarier får sina förordnanden när det finns behov av behöriga notarier 

på domstolarna. Några tingsnotarier har uppgett att det finns en del problem 

när det gäller tidpunkterna för förordnanden. 

Det första problemet, som påtalats av notarier vid 2 av de besökta tingsrätterna, 

avser tingsnotarier med rätt till avräkning. Notarier med rätt till avräkning 

behöver ofta inte ha arbetat lika länge som andra notarier för att få sina förordnanden 

och många av dem hinner inte bli tillräckligt ”varma i kläderna” 

innan de får behörighet att utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter. Det senare 

kan ge upphov till mycket stress och ångest. Tingsnotarierna har därför 

framfört önskemål om att alla notarier vid underrätten, således även notarier 

med rätt till avräkning, får sina förordnanden vid ungefär samma tidpunkter. 

Ett annat problem, som påtalats av notarier vid 2 av de mindre stora tingsrätter 

som besökts, består i att en del tingsnotarier får nästan all sin behörighet efter 

ca ett års tjänstgöring. Detta medför, enligt notarierna, bl.a. att notarier under 

slutet av det första året vid tingsrätt får utföra en hel del mindre kvalificerade 

arbetsuppgifter och att notarier under det andra året vid tingsrätt får en alltför 

hög arbetsbelastning. Den höga arbetsbelastningen beror på att det vid tingsrätterna 

endast finns ett fåtal behöriga notarier som ska utföra många nya och 

kvalificerade arbetsuppgifter på en och samma gång. Notarierna vid de 2 tingsrätterna 

har framfört önskemål om fler tidpunkter för förordnanden och mer 

behörighet efter ca 6 månaders tjänstgöring. 

Notarier som fullgör kombinerad notarietjänstgöring har berättat att de efter 

byte från förvaltningsrätt till tingsrätt normalt får full behörighet redan efter ca 

3 månader och tillagt att detta är för tidigt. Enligt notarierna finns det en del 

notarier som inte har varit protokollförare vid muntlig förberedelse i tvistemål 

innan de har varit ordförande vid en sådan förberedelse. Notarierna har vidare 

berättat att det finns problem när det gäller utnyttjandet av notariernas behörighet 

vid förvaltningsrätten. Problemet består i att notarier som inleder sin 

notarietjänstgöring med ett års tjänstgöring vid förvaltningsrätten inte hinner få 

sin behörighet att utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter där och att notarierna 

efter byte till tingsrätt sällan ges möjlighet att utnyttja sin behörighet vid förvaltningsrätten. 

Ett sätt att åtgärda problemet är, enligt notarierna, att i förvaltningsrättsinstruktionen 

ta bort kraven på viss tjänstgöringstid för att notarier 

ska kunna få behörighet. Ett annat sätt är att låta notarier med kombinationstjänst 

ha minst 2 placeringar vid tingsrätt respektive förvaltningsrätt. 

Notariernas beredning av mål och ärenden 

Resultaten av våra intervjuer med notarierna visar att många notarier får bereda 

mål och ärenden under notarietjänstgöringen, men också att det finns stora 

skillnader mellan och inom de besökta underrätterna när det gäller omfattningen 

av notariernas beredning. Som exempel kan nämnas en stor tingsrätt där 

notarierna på en avdelning bereder nästan samtliga mål och ärenden, medan 

notarierna på en annan avdelning inte har någon beredning över huvud taget. 

44


Resultaten visar också att det finns skillnader mellan och inom underrätterna 

när det gäller vilka mål och ärenden som bereds av notarier samt vilket ansvar 

notarierna har för beredningen. Många tingsnotarier bereder nästan enbart 

dispositiva tvistemål, domstolsärenden och notariebrottmål. Några av dem 

bereder även indispositiva tvistemål och brottmål. Vid några av de besökta 

tings- och förvaltningsrätterna lämnar notarierna muntliga eller skriftliga förslag 

på handläggningsåtgärder och vid övriga besökta underrätter bereder 

notarierna majoriteten av mål och ärenden under eget ansvar. Notarier som 

lämnar muntliga förslag till handläggningsåtgärder, har bekräftat domarnas 

uppgifter om fördelarna med nämnda ordning. 

Vid 3 av de besökta tingsrätterna har notarierna berättat att 20-50 procent av 

arbetstiden går åt till beredning och vid en besökt förvaltningsrätt har notarierna 

berättat att ca 30 procent av arbetstiden går åt till beredning. Även notarierna 

vid en del andra besökta underrätter verkar lägga ned mycket tid på beredning 

av mål och ärenden. Många tingsnotarier har uppgett att beredningen ofta blir 

särskilt betungande i samband med mycket protokollföring. Flera dagars protokollföring 

leder nämligen inte enbart till mycket efterarbete utan också till 

”beredningshögar” på notariernas skrivbord. Till detta kommer, enligt tingsnotarierna, 

att många domare nog inte inser hur lång tid det tar för notarier att 

skriva protokoll efter förhandlingar och att bereda mål och ärenden. Många 

tingsnotarier har framfört önskemål om mindre beredning. En del förvaltningsrättsnotarier 

har i stället framfört önskemål om mer beredning. 

Tingsnotarierna har, i likhet med en del domare, framhållit att det på domstolarna 

borde utarbetas tydliga arbetsbeskrivningar. Förekomsten av arbetsbeskrivningar 

skulle, enligt notarierna, sannolikt leda till färre konflikter mellan 

notarier och domstolssekreterare samt till mer välfungerande beredningsorganisationer. 

En del tingsnotarier har också framhållit att det vid tingsrätterna 

borde anställas fler domstolssekreterare. Detta för att ge domstolssekreterarna 

en praktisk möjlighet att avlasta notarierna med bl.a. beredning av mål och 

ärenden. 

Förvaltningsrättsnotariernas föredragningar 

Förvaltningsrättsnotarierna har bekräftat domarnas uppgifter om att de får 

föredra olika typer av mål och att de får arbeta mycket med bistånds- och körkortsmål, 

men relativt lite med skatte- och socialförsäkringsmål. Några av dem 

har framfört önskemål om att notarier, i vart fall under slutet av tjänstgöringen, 

får arbeta mer med skatte- och socialförsäkringsmål. Förvaltningsrättsnotarierna 

har också uppgett att de flesta föredragningar genomförs på bestämda dagar 

och att de ofta god tid i förväg får veta vilken dag de ska föredra mål inför en 

domare och nämnd. Notarierna vid en av de mindre stora förvaltningsrätterna 

har berättat att de ofta föredrar ett eller flera mål varannan vecka. Notarierna 

vid den stora förvaltningsrätten har berättat att de på allmänna avdelningar ofta 

föredrar ett antal mål ca en gång per månad och att de på migrationsavdelningarna 

föredrar ca 2-3 mål per vecka. Många förvaltningsrättsnotarier har också 

uppgett att en föredragning sällan tar mer än ca 5-10 minuter. 

Notariernas protokollföring vid förhandlingar och sammanträden 

Förvaltningsrättsnotarierna vid de mindre stora förvaltningsrätterna har bekräftat 

domarnas uppgift om att notarier sällan är protokollförare vid förhandlingar. 

Vid en av dem har notarierna berättat att de är protokollförare ca en gång per 

45


månad eller varannan månad. Förvaltningsrättsnotarierna vid den stora förvaltningsrätten 

har uppgett att de på allmänna avdelningar är protokollförare ca en 

gång per månad eller varannan månad, men att de på migrationsavdelningarna 

relativt ofta är protokollförare vid förhandlingar. Många förvaltningsrättsnotarier 

har uppgett att de emellanåt får vara protokollförare vid förhandlingar 

i psykiatrimål och att protokollföring vid sådana förhandlingar ofta leder till 

mycket för- och efterarbete. De har också uppgett att det förekommer mycket 

mallar i psykiatrimålen och att efterarbetet i målen därför ofta får betraktas 

som relativt okvalificerat. Många av dem har framfört önskemål om mindre 

protokollföring vid förhandlingar i psykiatrimål, men mer protokollföring vid 

förhandlingar i andra mål. 

Tingsnotarierna har bekräftat domarnas uppgift om att de ofta tjänstgör som 

protokollförare vid förhandlingar. Resultaten av våra intervjuer med tingsnotarierna 

visar att flertalet av dem är protokollförare ca 2-3 heldagar per vecka 

i genomsnitt och att notarierna vid de mindre stora tingsrätterna är protokollförare 

i något högre utsträckning än notarierna vid de stora tingsrätterna. Resultaten 

visar också att tingsnotarier ofta lägger ned mycket tid på för- och 

efterarbete i anslutning till förhandlingar. Några av dem har berättat att det ofta 

tar några timmar att förbereda sig inför ett brottmålsting och att det tar ca en 

halv dag per vecka att kopiera dokument inför förhandlingarna. Många tingsnotarier 

har framfört önskemål om mindre protokollföring efter en viss tids 

tjänstgöring, särskilt vid förhandlingar i omfattande brottmål och indispositiva 

mål samt vid häktningsförhandlingar. 

Notariernas ”voteringar”, m.m. 

Notarierna vid en av de mindre stora förvaltningsrätterna har uppgett att de 

sällan får ”votera” efter förhandlingar och notarierna vid övriga besökta förvaltningsrätter 

har uppgett att de ibland får ”votera” efter förhandlingar. 

Tingsnotarierna har berättat att de, i vart fall för en del domare, får föredra 

personalia under huvudförhandlingar i brottmål och ”votera” efter förhandlingar. 

Notarierna vid de mindre stora tingsrätter som besökts, har sagt att de 

ofta ska ”votera” i minst ett mål per brottmålsting. Notarierna vid de stora 

tingsrätter som besökts, har uppgett att det nog ofta är upp till varje notarie att 

bestämma i vilken utsträckning han eller hon vill ”votera” efter förhandlingar. 

Vid en stor tingsrätt får notarierna emellanåt, i stället för att ”votera” efter en 

förhandling, göra en preliminär ”votering” inför domaren före eller under förhandlingen. 

En del tingsnotarier har uppgett att det borde utarbetas riktlinjer för hur ofta 

notarierna bör ”votera” efter förhandlingar och hur många mål varje notarie 

bör ha ”voterat” i under notarietjänstgöringen. Utan sådana riktlinjer finns det, 

enligt notarierna, nämligen en risk för att en del notarier aldrig får ”votera” och 

att en del andra notarier får ”votera” i alldeles för stor utsträckning. Många av 

dem har också uppgett att deras arbetsbelastning sällan tillåter ”votering” i 

samtliga mål under ett brottmålsting. Enligt notarierna bör det i riktlinjerna 

därför också anges att domarna inför varje brottmålsting bör välja ut ett mål 

som notarien ska få ”votera” i efter förhandlingen. En sådan ordning skulle, 

enligt notarierna, leda till att alla notarier fick ”votera” efter förhandlingar med 

jämna mellanrum, att notarier efter brottmålsting kunde genomföra en bra 

”votering” i stället för många svaga ”voteringar” och att notarier hann med att 

förbereda sina ”voteringar” under normal arbetstid. 

46


Notariernas domsförslag 

Förvaltningsrättsnotarierna har berättat att de skriver förslag till dom i alla 

föredragningsmål och i nästan alla mål som avgörs efter förhandling. Många 

tingsnotarier har berättat att de skriver få domsförslag i andra domares mål. 

Antalet domsförslag per tingsnotarie varierar dock mycket mellan och inom de 

besökta tingsrätterna. Resultaten av våra intervjuer med tingsnotarierna visar 

nämligen att en del notarier ofta får skriva förslag till dom, medan flertalet 

notarier sällan får skriva förslag till dom. Vid en stor tingsrätt har notarierna 

bekräftat domarnas uppgift om att varje notarie ska skriva ett visst antal domsförslag 

per enhetsplacering. De har uppgett att många notarier, i vart fall på en 

del avdelningar, även i praktiken skriver ett flertal domsförslag. Vid en mindre 

stor tingsrätt finns det, som ovan nämnts, en målsättning om att notarierna ska 

skriva minst ett domsförslag efter varje brottmålsting. Notarierna vid tingsrätten 

är positiva till målsättningen, men har bekräftat domarnas uppgift om att den 

inte alltid uppfylls i praktiken. 

Vid 4 av de besökta tingsrätterna, 2 stora och 2 mindre stora, har notarierna 

fått ange hur många domsförslag de skrivit för andra domare under det senaste 

året. Resultaten visar att 3 notarier inte har skrivit något domsförslag, att 3 

notarier har skrivit 1-2 domsförslag, att 4 notarier har skrivit 3-5 domsförslag, 

att 3 notarier har skrivit ca 10 domsförslag och att 2 notarier har skrivit mer än 

20 domsförslag. Några tydliga skillnader mellan de stora och mindre stora 

tingsrätterna har inte gått att uppmärksamma. 

En stor del av tingsnotarierna har uppgett att deras arbetsbelastning sällan 

tillåter författande av domsförslag och att de, om de erbjuder sig att skriva 

domförslag, ofta blir tvungna att skriva domsförslag utanför normal arbetstid. 

Vid en mindre stor tingsrätt har notarierna tillagt att de sällan får feedback på 

upprättade domsförslag, att det känns meningslöst att lägga ned mycket arbete 

utanför normal arbetstid när de inte får uppskattning för det och att de därför 

sällan erbjuder sig att skriva domsförslag. Flertalet tingsnotarier har förklarat 

att de skulle vilja skriva fler domsförslag under förutsättningarna att tid avsattes 

för utförandet av arbetsuppgiften. 

Notariernas rättsutredningar och tryck inför tresits 

Resultaten av våra intervjuer med notarierna visar att förvaltningsrättsnotarierna 

ofta gör rättsutredningar, medan tingsnotarierna sällan gör rättsutredningar. De 

visar också att det finns stora skillnader mellan de besökta tingsrätterna när det 

gäller författandet av tryck inför tresitsar. Vid en del tingsrätter skriver notarierna 

omfattande tryck och vid en del andra tingsrätter skriver notarierna förenklade 

tryck. De förenklade trycken innehåller normalt endast en kort redogörelse för 

saken, parternas yrkanden och grunder samt bilagor med skriftliga inlagor och 

bevisning. Tingsnotarier som skriver omfattande tryck har berättat att det tar 

lång tid att skriva trycken och att de ofta inte hinner skriva trycken under normal 

arbetstid. En del av dem har tillagt att det tar ca 20 timmar att skriva ett fullständigt 

tryck. Många tingsnotarier har också uppgett att det känns meningslöst 

att lägga ner mycket tid och relativt okvalificerat arbete i mål som ofta blir förlikta 

när trycken väl är skrivna. Flertalet notarier som i dag skriver fullständiga 

tryck, har framfört önskemål om förenklade tryck och även önskemål om tydligare 

riktlinjer för hur trycken bör vara utformade. Vid en stor tingsrätt skriver 

notarierna tryck även inför tresitsar som de själva inte ska delta vid. Notarierna 

där har framhållit att utbildningsvärdet av sådan tryckskrivning är ytterst begränsat. 

47


Majoriteten av de intervjuade tingsnotarierna har berättat att de deltagit, eller 

inom kort ska delta, som tredjeman i tresits. Vid en stor tingsrätt har notarierna 

berättat att de regelbundet deltar i rätten vid tresitsar. De har också berättat att 

de är referenter i en del tresitsar och att de då även skriver dom i målen. De 

senare notarierna har uppgett att de ibland känner sig som ren utfyllnad i tresitsarna, 

att de nog inte borde vara tredjeman i en del tresitsar och att de nog inte 

heller borde vara referenter i tresitsar. Notarierna vid 3 mindre stora tingsrätter 

har uppgett att notarier där mycket sällan deltar som tredjeman i tresitsar. 

Förvaltningsrättsnotariernas handläggning av egna mål 

Resultaten av våra intervjuer med förvaltningsrättsnotarierna visar att många 

av dem hittills har haft få egna förhandlingar och avgjort relativt få mål utan 

förhandling. Vid den stora förvaltningsrätten har notarierna berättat att varje 

notarie har ca 1-3 egna förhandlingar under notarietjänstgöringen och vid en 

av de mindre förvaltningsrätterna har notarierna sagt att varje notarie ska vara 

glad om han eller hon får ha en egen förhandling under tjänstgöringen. De 

senare notarierna har tillagt att domarna ibland nog glömmer bort att notarierna 

vill ha egna förhandlingar. Notarierna vid den stora förvaltningsrätten har uppgett 

att placeringarna under slutet av tjänstgöringen har stor betydelse för antalet 

egna förhandlingar och avgöranden. På en del avdelningar finns det, enligt 

notarierna, få mål som kan avgöras av notarier och notarier som avslutar sina 

tjänstgöringar på sådana avdelningar får därför ofta avgöra färre mål än andra 

notarier. Samtliga intervjuade förvaltningsrättsnotarier har framfört önskemål 

om fler egna förhandlingar. Många av dem har också framfört önskemål om 

att få avgöra fler mål utan förhandling. 

Tingsnotariernas handläggning av egna mål och ärenden 

Flertalet av de intervjuade tingsnotarierna har uppgett att de haft relativt många 

egna förhandlingar och sammanträden under notarietjänstgöringen. En stor del 

av dem har också uppgett att de avgjort många mål och ärenden på handlingarna. 

Antalet egna förhandlingar, sammanträden och avgöranden varierar dock mellan 

tingsnotarierna. Mer än hälften av dem har berättat att de har egna brottmålsförhandlingar 

ca en gång per månad. Övriga tingsnotarier har uppgett att antalet 

brottmålsförhandlingar varierar från några förhandlingar per vecka till någon 

förhandling var tredje månad. 

En stor del av tingsnotarierna har också berättat att de regelbundet har egna 

muntliga förberedelser i s.k. förenklade tvistemål. Vid 2 stora tingsrätter har 

notarierna tillagt att de har muntliga förberedelser även i andra dispositiva tvistemål. 

Notarierna vid 4 tingsrätter har uppgett att de ofta har var sin muntlig 

förberedelse per vecka eller varannan vecka och notarierna vid en annan tingsrätt 

har uppgett att de har ca en muntlig förberedelse per månad. Vid övriga 

besökta tingsrätter varierar antalet muntliga förberedelser från notarie till notarie. 

Resultaten av våra intervjuer med tingsnotarierna visar också att notarier som 

får arbeta med domstolsärenden och konkursärenden avgör relativt många 

sådana ärenden under tjänstgöringen. Vid en del besökta tingsrätter får notarierna 

ha förhandlingar i alla typer av konkursärenden och vid en del andra besökta 

tingsrätter får de ha förhandlingar endast i konkursärenden där staten är 

sökande och i konkursärenden som har inletts med en egen ansökan. Tingsnotarier 

som arbetar på särskilda konkursenheter, har uppskattat att de sitter i 

förhandlingar och sammanträden ca 2-3 heldagar per vecka. 

48


De flesta tingsnotarier har framfört önskemål om fler egna förhandlingar samt 

om mer tid för handläggning av egna mål och ärenden. Några av dem har också 

framför önskemål om att domare och andra jurister inte avgör mål och ärenden 

som kan avgöras av notarier. 

Förekomsten av mer eller mindre okvalificerade arbetsuppgifter 

Tingsnotarier som får nästan all behörighet efter ca ett år har uppgett att de 

utför en hel del mindre kvalificerade arbetsuppgifter under slutet av det första 

året. Under övriga perioder anser de sig dock ha i huvudsak kvalificerade arbetsuppgifter. 

Övriga intervjuade notarier har uppgett att de har i huvudsak 

kvalificerade arbetsuppgifter. 

En del notarier har uppgett att det på domstolen råder oklarhet beträffande 

vilken personalkategori som ska utföra vissa arbetsuppgifter och att denna 

oklarhet emellanåt resulterar i konflikter, särskilt mellan notarier och domstolssekreterare. 

De har vidare uppgett att problemet skulle kunna åtgärdas genom 

tydliga arbetsbeskrivningar på arbetsenheterna samt att det i arbetsbeskrivningarna 

bör anges bl.a. att domstolssekreterarna ska sortera handlingar i akter, 

söka efter akter som har kommit bort, scanna inkomna handlingar i målen, 

kopiera skriftligt material inför förhandlingar, hantera ersättningar i KIM och 

kontrollera delgivningar. 

Uppmärksammade problem och brister avseende arbetsuppgifterna 

• Många förvaltningsrättsnotarier arbetar för mycket med en del måltyper, 

exempelvis biståndsmål, och för lite med andra vanligen förekommande 

måltyper, exempelvis skattemål. 

• Många förvaltningsrättsnotarier har få egna förhandlingar och avgör få mål 

utan förhandling. 

• En del notarier med rätt till avräkning och notarier med kombinerad notarietjänstgöring 

anser att de får sin utökade behörighet för tidigt. En del 

andra tingsnotarier anser att de får full behörighet för sent. 

• Många tingsnotarier ägnar en alltför stor del av notarietjänstgöringen åt 

beredning av mål och ärenden, särskilt dispositiva tvistemål, samt åt protokollföring 

vid förhandlingar, särskilt vid förhandlingar efter vilka de varken 

kan ”votera” eller skriva domsförslag. 

• En stor del av tingsnotarierna skriver få domsförslag under notarietjänstgöringen. 

• En hel del tingsnotarier lägger ner alltför mycket arbete och tid på författandet 

av tryck inför tresitsar. 

• Det verkar på några domstolar råda oklarhet beträffande vilken personalkategori 

som ska utföra en del arbetsuppgifter. Denna oklarhet verkar emellanåt 

leda till konflikter mellan särskilt notarier och domstolssekreterare. 

49


7.2.7 Arbetstid och arbetsbelastning 


De besökta underrätternas styrdokument innehåller endast enstaka bestämmelser 

om notariernas arbetsbelastning. Vid 4 tingsrätter föreskrivs att arbetsbelastningen 

inte får utgöra hinder mot att notarien deltar i intern och extern utbildning 

och vid en annan tingsrätt föreskrivs att arbetsbelastningen mellan 

notarierna ska vara så jämn som möjligt. Vid en av förvaltningsrätterna föreskrivs 

att tid ska avsättas för notariernas handläggning av egna mål. 

Notariernas arbetstid regleras huvudsakligen i underrätternas lokala arbetstidsavtal. 

I många av dem anges att notarier ska ha flexibel arbetstid mellan 

kl. 07.00 och kl. 19.00 och att avstämning av notariernas flexsaldo ska göras 

1-2 gånger per år. Vid avstämningarna får det normalt finnas mellan plus 30 

och minus 30 timmar på notariens flexsaldo. I en tingsrätts arbetstidsavtal anges 

att avstämningar ska göras månadsvis och att det vid avstämningarna får 

finnas mellan plus 30 och minus 10 timmar på notariens flexsaldo. Vid tingsrätten 

finns också ett flextak om 30 timmar. Kompensationsledighet får, enligt 

flertalet arbetstidsavtal, beviljas för en hel eller halv arbetsdag, dock endast för 

ett visst antal dagar i sträck, per månad och år. Arbetstidsavtalen innehåller 

också bestämmelser om beordrad övertid. För att övertid ska betraktas som 

beordrad övertid, krävs att notarien har fullgjort normalarbetstiden och att 

övertiden är beordrad av domare eller annan person på domstolen. 

Domarnas synpunkter på notariernas arbetstid m.m. 

Arbetsbelastning och arbetstid m.m. 

Domarna vid de besökta förvaltningsrätterna har uppgett att notarierna ofta har 

en rimlig arbetsbelastning och normala arbetstider. De har också uppgett att 

beordrad övertid är en sällsynt företeelse vid förvaltningsrätterna. Några av dem 

har sagt att sådan övertid kan förekomma i samband med att man genomför 

punktinsatser av olika slag. Resultaten av våra intervjuer med tingsrättsdomarna 

visar att arbetsbelastningen hos tingsnotarier ofta verkar vara en annan än den 

hos förvaltningsrättsnotarierna. Vid 6 av 9 besökta tingsrätter har domarna 

uppgett att notarierna ofta har en hög arbetsbelastning och att notarierna regelbundet 

arbetar mer än normal arbetstid. Vid 3 av dem har domarna också uppgett 

att notarierna arbetar på helger i relativt stor utsträckning. Många domare 

vid tingsrätterna har även uppgett att de har relativt dålig kontroll över hur 

mycket notarierna arbetar. De vill dock inte tro att notarierna fortsätter arbeta 

efter att ha ”stämplat ut” för dagen. 

Undersökningarna visar att arbete inom flexramen normalt kompenseras med 

ledighet. Vid några av de besökta tingsrätterna har notarierna, enligt domarna, 

problem att kompensera för mertidsarbete genom uttag av ledighet. Problemet 

beror till stor del på att notariernas arbetsbelastning nästan alltid är hög och att 

den ofta riskerar att bli ännu högre om de tar ledigt. Efter ledigheten kan det 

nämligen finnas en hel del för- och efterarbete med anledning av förhandlingar 

samt högar med akter för beredning på notariernas skrivbord. Många notarier 

väljer därför att ta ut kompensation för inarbetad mertid först under slutet av 

notarietjänstgöringen. Detta är, enligt domarna, mycket negativt för övrig personal, 

särskilt kvarvarande notarier. Beordrad övertid verkar vara en sällsynt 

företeelse även vid tingsrätterna. Enligt domarna där förekommer sådan över- 

50


tid främst i samband med att förhandlingar pågår utöver normal arbetstid och 

vid genomförandet av punktinsatser av olika slag. En del av dem har sagt att 

övertid nog inte beordras i tillräcklig utsträckning och att många notarier således 

går miste om ekonomisk ersättning. 

Det finns, enligt tingsrättsdomarna, olika förklaringar till varför notarier ofta 

har en hög arbetsbelastning och arbetar mer än normal arbetstid. En viktig 

förklaring är att måltillströmningen har ökat under senare år och att arbetsbelastningen 

blivit högre för all personal. För att åtgärda problemet krävs, enligt 

domarna, att man anställer mer personal vid tingsrätterna. Andra förklaringar 

till hög arbetsbelastning hos notarierna är, enligt domarna, att många notarier 

utför arbetsuppgifter som borde kunna utföras av annan personal, framför allt 

av kanslipersonal, och att många domstolssekreterare sätter ut mål till förhandling 

utan att kontrollera hur många notarier som är i tjänst. 

Några tingsrättsdomare har vidare uppgett att det under senare år har blivit allt 

vanligare med notarier med erfarenhet från advokatbyråer. Dessa notarier tar 

ofta med sig kulturen från advokatbyråerna till domstolarna och kulturen från 

advokatbyråerna ”smittar av sig” på notarier utan erfarenhet från sådana byråer. 

Det innebär att det på domstolarna uppstår en kultur att arbeta långa dagar 

även om arbetsbelastningen inte motiverar arbete utanför normal arbetstid. 

Några andra domare har sagt att notariernas arbete utanför normal arbetstid 

emellanåt föranleds av långa lunch- och fikapauser. 

En del tingsrättsdomare har berättat att det emellanåt vidtas åtgärder för att 

minska notariernas arbetsbelastning. Som exempel har nämnts att domarna 

avlastar notarierna med beredning av mål, att domarna säger till notarierna att 

inte arbeta för mycket och att domarna genomför enskilda samtal med de 

notarier som arbetar för mycket. Många domare anser dock att det borde vidtas 

fler åtgärder för att minska notariernas arbetsbelastning. Några av dem har 

uppgett att man borde minska notariernas arbetsbelastning genom att ta bort 

mindre kvalificerade arbetsuppgifter när notarierna ges behörighet att utföra 

mer kvalificerade arbetsuppgifter och genom att låta andra personalkategorier, 

framför allt domstolssekreterare, avlasta notarierna med en del tidskrävande 

arbetsuppgifter. Som exempel på sådana arbetsuppgifter har nämnts protokollföring 

vid förhandlingar samt okvalificerade arbetsuppgifter såsom kopiering 

av handlingar och scanning av inkomna handlingar. När det gäller notariernas 

arbete utöver normal arbetstid är det, enligt domarna, dock viktigt att ta hänsyn 

även till notariernas personliga egenskaper. En del notarier behöver längre tid 

på sig att utföra en arbetsuppgift och det är viktigt att alla notarier får lägga ned 

den tid de behöver för att känna sig nöjda med sina arbetsinsatser. 

Stress och ångest 

Samtliga intervjuade domare har uppgett att det förekommer stress och ångest 

bland notarierna samt att stressen och ångesten varierar från tid till annan och 

från notarie till notarie. Några av dem har vidare uppgett att notarier nog ständigt 

undrar om de utför arbetsinsatserna tillräckligt väl och om de duger som notarier. 

En del tingsrättsdomare har berättat att de aldrig har hört så mycket missnöje 

bland notarierna som nu och några av dem har uppskattat att ca 33-50 procent 

av tingsrättens notarier mår dåligt på grund av arbetsbelastningen. De flesta 

domare är dock av uppfattningen att notarierna nog vågar säga ifrån om arbetsbelastningen 

skulle bli för hög. 

51


Notariernas synpunkter på arbetstiden m.m. 

Arbetsbelastning 

Förvaltningsrättsnotarierna har bekräftat domarnas uppgifter om deras arbetsbelastning. 

Några av dem har tillagt att de emellanåt kan ha en hög arbetsbelastning 

och att de då ofta får för lite tid till handläggningen av egna mål. 

Tingsnotarierna har till stor del bekräftat domarnas uppgifter om deras arbetsbelastning. 

En del av dem har tillagt att de ofta hinner utföra sina ”måsten”, 

men att de sällan har tid att utföra arbetsuppgifterna så väl som de skulle vilja. 

Några av dem har också tillagt att de på grund av den höga arbetsbelastningen 

ofta måste prioritera bort mer kvalificerade arbetsuppgifter såsom handläggning 

av egna mål och ärenden samt författande av domsförslag. 

Resultaten av våra intervjuer med tingsnotarierna visar också att arbetsbelastningen 

varierar mycket från tingsrätt till tingsrätt, från arbetsenhet till arbetsenhet 

och från tid till annan. De visar också att tingsnotariernas arbetsbelastning till 

stor del styrs av antalet notarier i tjänst. Det senare gäller särskilt vid de mindre 

stora tingsrätter som vi har besökt. Vid en sådan tingsrätt är det, enligt notarierna, 

tillräckligt att en notarie är frånvarande för att övriga notarier ska få en 

alldeles för hög arbetsbelastning. 

Tingsnotarierna har, i likhet med domarna, uppgett att det finns olika förklaringar 

till varför notarier ofta har en hög, och ibland en alltför för hög, arbetsbelastning. 

En viktig förklaring är, enligt notarierna, att domarna sällan inser hur 

lång tid det tar för notarier att utföra olika arbetsuppgifter, t.ex. att skriva protokoll 

efter muntliga förberedelser i tvistemål, och att flera dagars protokollföring 

vid förhandlingar inte leder till enbart mycket efterarbete utan också till 

högar med akter för beredning på notariernas skrivbord. En annan förklaring 

till hög arbetsbelastning, som påtalats av notarier som arbetar i beredningsorganisationer, 

är att ingen domare har kontroll över notariernas arbetsbörda och 

arbetsbelastning. Notarierna har nämnt även andra förklaringar till hög arbetsbelastning, 

t.ex. att en del tingsrätter inte har återbesatt lediga utbildningsplatser, 

att många domstolssekreterare inte kontrollerar antalet notarier i tjänst vid 

utsättning av mål till förhandling samt att mindre kvalificerade och tidskrävande 

arbetsuppgifter sällan tas bort när notarierna får behörighet att utföra mer 

kvalificerade arbetsuppgifter. 

Endast ca hälften av de intervjuade notarierna har uppgett att de säger ifrån vid 

hög arbetsbelastning. Många notarier som uppgett att de säger ifrån, verkar inte 

tänka så mycket på betygen. Notarier som uppgett att de inte säger ifrån, verkar 

däremot tänka en hel del på betygen. Några av de senare notarierna har exempelvis 

sagt att ”den som inte klagar, får säkert bättre betyg”. 

Arbetstid 

Resultaten av våra intervjuer med notarierna visar också att tingsnotarierna ofta 

verkar ha längre arbetsdagar än förvaltningsrättsnotarierna. Av 8 förvaltningsrättsnotarier 

har 5 uppgett att de arbetar ca 40 timmar per vecka i genomsnitt 

och 3 uppgett att de arbetar ca 41-45 timmar per vecka i genomsnitt. Andelen 

förvaltningsrättsnotarier som arbetar mer än 40 timmar per vecka uppgår således 

till drygt 37 procent. Förvaltningsrättsnotarierna har också uppgett att de sällan 

arbetar på helger. Av tingsnotarierna har 23 kunnat uppskatta sin genomsnittliga 

veckoarbetstid. Av dessa 23 notarier har 9 uppgett att de arbetar ca 40 timmar 

52


per vecka, 9 uppgett att de arbetar ca 41-45 timmar per vecka och 5 uppgett att 

de arbetar ca 46-50 timmar per vecka. Andelen tingsnotarier som arbetar mer 

än 40 timmar per vecka uppgår således till nästan 61 procent. Notarierna med 

kombinerad notarietjänstgöringen har uppgett att de under tjänstgöringen vid 

förvaltningsrätt arbetar ca 40 timmar per vecka i genomsnitt och att de under 

tjänstgöringen vid tingsrätt arbetar ca 45 timmar per vecka i genomsnitt. Vid 

6 av 9 besökta tingsrätter har notarierna uppgett att de arbetar även på helger i 

viss utsträckning. 

En del tingsnotarier har berättat att det numera verkar vara helt normalt att 

arbeta mer än normal arbetstid och att många domare nog också förväntar sig 

att notarier ska göra det. Vid en av de besökta tingsrätterna verkar kvällsarbete 

emellertid inte vara ett resultat av enbart hög arbetsbelastning. Notarierna där 

har nämligen uppgett att det blir lugnare när domstolssekreterarna gått hem 

och att de ofta kompenserar arbete på kvällarna med långa raster på dagarna. 

Enligt tingsnotarierna måste det vidtas åtgärder för att komma till rätta med 

deras höga arbetsbelastning och långa arbetsdagar. De har uppgett att domarna 

måste bli medvetna om notariernas arbetsbelastning och även om hur notarierna 

uppfattar arbetsbelastningen. Domarna måste därefter arbeta aktivt för att 

minska notariernas arbetsbelastning. De har vidare uppgett att mindre kvalificerade 

och tidskrävande arbetsuppgifter måste tas bort när de får behörighet 

att utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter samt att domstolssekreterare måste 

ges utrymme att avlasta behöriga notarier med tidskrävande arbetsuppgifter. 

Som exempel har nämnts beredning av mål och ärenden samt protokollföring 

vid bl.a. sammanträden i indispositiva tvistemål, flerdagarsförhandlingar och 

häktningsförhandlingar. 

Kompensation för mertidsarbete 

Förvaltningsrättsnotarierna har sagt att de oftast kan ta ut kompensation för 

mertidsarbete i form av ledighet. En del tingsnotarier har däremot sagt att de har 

svårt att ta ut sådan kompensation. De senare notarierna har uppgett att andra 

notarier får en alltför hög arbetsbelastning om de tar ledigt och att de därför 

sällan tar ut kompensation för inarbetad mertid. De har vidare uppgett att de 

ofta kan ta ut sådan kompensation endast vid storhelger och under somrarna. 

Vid 2 besökta tingsrätter, en stor och en mindre stor, har notarierna uppgett att 

bestämmelserna i de lokala arbetstidsavtalen försvårar deras möjligheter att ta 

ut kompensation för mertidsarbete. Vid den ena tingsrätten består problemet i 

att det finns ett flextak om 30 timmar och att avstämningar görs varje månad. 

Notarierna där har berättat att de sällan har möjlighet att ta ut kompensation 

för inarbetad mertid samma eller nästföljande månad och att en stor del av den 

inarbetade mertiden därför aldrig blir kompenserad. Vid den andra tingsrätten 

består problemet i att notarierna får ta med sig endast 20 timmar av den inarbetade 

mertiden vid byte av arbetsenhet. Detta medför, enligt notarierna, att en 

del notarier inte får kompensation för all inarbetad mertid. 

Notarierna har, i likhet med domarna, uppgett att beordrad övertid är en sällsynt 

företeelse vid de besökta underrätterna. Undersökningarna visar också att många 

notarier har en relativt vag uppfattning om vad som avses med beordrad övertid 

och hur sådan övertid kompenseras. 

53



Flertalet notarier har uppgett att de är stressade och har ångest emellanåt. En 

del tingsnotarier har också uppgett att det finns notarier som mått psykiskt 

dåligt på grund av bl.a. arbetsbelastningen och notarier som även fått uppsöka 

läkare på grund av stress orsakad av arbetssituationen. Antalet notarier som 

”gått in i väggen” eller blivit sjukskrivna på grund av arbetssituationen, verkar 

dock vara ytterst begränsat. Notarierna har berättat att de ofta hanterar stress 

och ångest genom prata med andra notarier och även med annan personal på 

domstolarna. 

Uppmärksammade problem och brister avseende arbetstid m.m. 

• Många tingsnotarier har en alltför hög arbetsbelastning och arbetar mer än 

normal arbetstid. Det senare gäller även för en del förvaltningsrättsnotarier. 

• Övertid verkar inte beordras i den utsträckning som det nog borde göras 

vid tingsrätterna, vilket medför att många tingsnotarier går miste om ekonomisk 

ersättning. 

• En hel del tingsnotarier har svårt att ta ut kompensation för inarbetad mertid 

i form av ledighet. 

7.2.8 Återkoppling på utförda arbetsinsatser, m.m. 

Interna styrdokument och domarnas synpunkter på återkoppling m.m. 

Kontinuerlig återkoppling (feedback) 

Samtliga besökta underrätter har interna bestämmelser om vilka domare som 

ansvarar för att notarierna ges kontinuerlig återkoppling på utförda arbetsinsatser. 

Ansvaret åvilar rotelinnehavarna vid 5 mindre stora underrätter, notariehandledarna 

vid 3 underrätter och alla domare vid 4 stora tingsrätter. 

Flertalet domare har berättat att de försöker ge såväl muntlig som skriftlig 

feedback till notarierna, men att de nog skulle kunna ge ännu mer, särskilt konstruktiv 

sådan. Många av dem har tillagt att mängden och typen av feedback 

varierar från domare till domare och från notarie till notarie, att arbetsbelastningen 

sällan tillåter domare att ge tillräckligt med konstruktiv feedback, att det 

ofta är lättare att ge positiv feedback än feedback som är kritisk men ändå konstruktiv 

samt att notarierna nog önskar att de fick mer feedback. 

Resultaten av våra intervjuer med domarna visar att det vid endast ca hälften av 

de besökta underrätterna förekommer feedback från domare till notarier när 

det gäller notariernas egna förhandlingar och avgöranden. Vid en del underrätter 

förekommer sådan feedback dessutom på endast någon eller några arbetsenheter. 

En del domare har sagt att de framöver naturligtvis kommer att sitta 

med vid notariernas egna förhandlingar om notarierna så önskar. 

Uppföljnings- och utvecklingssamtal 

I de besökta underrätternas styrdokument anges att uppföljnings- och utvecklingssamtal 

ska genomföras med notarien vid olika tidpunkter under notarietjänstgöringen. 

Antalet samtal varierar från underrätt till underrätt och från 

arbetsenhet till arbetsenhet. Vid 2 underrätter ska samtal genomföras med 

notarien var fjärde respektive var sjätte månad och vid 4 stora underrätter ska 

halvtidssamtal genomföras med notarien efter ca halva tjänstgöringen på en 

54


arbetsenhet. Samtal ska på samtliga besökta underrätter vidare genomföras i 

samband med att notarien lämnar en arbetsenhet eller underrätten. I underrätternas 

styrdokument anges också att notarierna under samtalen ska få respons 

på utförda prestationer, kännedom om hur de ligger till i olika avseenden och 

besked om vad de kan förbättra under den fortsatta tjänstgöringen. 

Uppföljnings- och utvecklingssamtal med notarier ska vid 9 besökta underrätter 

genomföras av rotelinnehavare, notariehandledare, enhetschefer eller chefsrådmän. 

Vid 2 stora tingsrätter ska uppföljnings- och utvecklingssamtal genomföras 

av notariehandledare eller samordnande domare och avslutningssamtal 

genomföras av chefsrådmän. Flertalet notarier ska också ha ett avslutande samtal 

med lagmannen i samband med att de slutar tjänstgöringen vid underrätt. 

Några domare har uppgett att samtal inte alltid genomförs enligt föreskrifterna 

i de interna styrdokumenten. Övriga domare har däremot uppgett att samtal 

genomförs vid de tidpunkter och i den utsträckning som anges i de interna 

styrdokumenten. 

Vitsord 

Vid 6 av 11 besökta underrätter ska notarierna få delbetyg efter fullgjord 

tjänstgöring på en arbetsenhet. Delbetygen ska vid 4 underrätter utfärdas av 

chefsrådmän eller enhetschefer. Vid en femte underrätt ska de i stället utfärdas 

av rotelinnehavare och vid en sjätte underrätt ska de utfärdas av notariehandledare. 

Domarna har berättat att nu nämnda befattningshavare ofta har ett samtal 

med övriga domare, och ibland även med annan personal, innan de bestämmer 

innehållet i delbetygen. 

Notariernas slutbetyg ska vid samtliga besökta underrätter bestämmas av lagmannen. 

Några lagmän har berättat att delbetygen ofta har stor betydelse vid 

utfärdandet av slutbetygen. De har också berättat att det även inför bestämmandet 

av innehållet i slutbetygen förekommer samtal med andra domare och 

annan personal. 

Notariernas synpunkter på återkoppling m.m. 


Resultaten av våra intervjuer med notarierna visar att många notarier får feedback 

med jämna mellanrum, men att mängden och typen av feedback varierar 

mycket från domare till domare. De visar också att många notarier ofta får 

feedback på skriftliga arbetsinsatser, men sällan på muntliga arbetsinsatser, och 

att många notarier får positiv feedback, men sällan konstruktiv feedback. 

Notarierna har framfört önskemål om mer konstruktiv feedback och tillagt att 

domarna måste ta sig tid att ge sådan feedback. Enligt notarierna är det nämligen 

viktigt att notarien får veta exempelvis varför en skrivning bör ändras och 

inte bara att den bör ändras. Många notarier har uppgett att domarnas tystnad 

nog ofta ska anses innebära väl utfört arbete. För notarien betyder domarnas 

tystnad emellertid inte alltid detsamma som positiv kritik eller beröm och det är 

därför, enligt notarierna, viktigt att domarna berättar för notarierna när de har 

utfört goda arbetsinsatser. En del notarier har uppgett att yngre domare och 

fiskaler ofta är bättre än andra domare på att ge feedback, att domarna aldrig 

får ändra saker ”i smyg” och att många domare nog skulle behöva utbildning i 

konsten att ge konstruktiv feedback. 

55


Många notarier har vidare uppgett att de aldrig eller mycket sällan får feedback 

på sådana arbetsinsatser som de utför under eget ansvar. Som exempel har 

nämnts feedback på egna förhandlingar och egna avgöranden. Vid två tredjedelar 

av de besökta underrätterna har notarierna uppgett att domarna varken 

närvarar på någon av deras förhandlingar eller, såvitt de vet, läser något av 

deras avgöranden och vid 2 andra besökta underrätter har notarierna uppgett 

att endast en del notarier får feedback på egna förhandlingar och avgöranden. 

Vid en mindre stor tingsrätt har notarierna däremot berättat att notariehandledaren 

närvarar vid minst en av notariens egna brottmålsförhandlingar och 

minst en av notariens egna tvistemålsförhandlingar, att deras handledare läser 

något av notariens egna avgöranden samt att handledaren ger feedback på nu 

nämnda arbetsinsatser. Notarierna där har uppgett att de är mycket positiva till 

att handledaren utför dessa uppgifter. 

Tingsnotarierna har framfört önskemål om att handledarna, eller andra domare, 

närvarar vid notariernas egna förhandlingar, läser notariernas egna avgöranden 

och ger feedback på dessa arbetsinsatser. Även förvaltningsrättsnotarierna har 

framfört önskemål om att domare läser notariernas egna avgöranden och ger 

feedback på arbetsinsatserna. Förvaltningsrättsnotarierna har framfört olika 

åsikter angående domarnas närvaro under notariernas egna förhandlingar. Några 

av dem har uppgett att feedback beträffande egna förhandlingar är en förutsättning 

för att utvecklas som notarie och därför också framfört önskemål om 

sådan feedback. Några andra förvaltningsrättsnotarier har menat att en domares 

närvaro under förhandlingar nog skulle kännas som en ”tentamen”. 

Det förhållandet att handledarna och domarna vid många underrätter varken 

närvarar vid notariernas egna förhandlingar eller läser notariernas egna avgöranden 

innebär, enligt många tingsnotarier, inte enbart avsaknad av feedback 

på sådana arbetsinsatser utan också att utförandet av de mest kvalificerade 

arbetsuppgifterna inte kan beaktas vid betygsättningen. Tingsnotarierna har 

framhållit att innehållen i betygen bör baseras på alla arbetsprestationer och 

inte enbart på sådana arbetsuppgifter som notarierna utfört åt domare. Behovet 

av fullgott underlag vid betygsättningen utgör därmed, enligt tingsnotarierna, 

ytterligare ett argument för att domare bör närvara vid notariernas egna 

förhandlingar och läsa notariernas egna avgöranden. 


Resultaten av våra intervjuer med notarierna visar att flertalet notarier har haft i 

vart fall ett uppföljnings- och utvecklingssamtal, men att mängden samtal varierar 

mycket från notarie till notarie. Vid 3 underrätter har notarierna uppgett att 

uppföljnings- och utvecklingssamtal genomförs enligt föreskrifterna i de interna 

styrdokumenten och vid en av dessa underrätter är notarierna nöjda med såväl 

mängden samtal som innehållet i samtalen. Vid en annan underrätt har notarierna 

uppgett att det sällan genomförs samtal och vid övriga besökta underrätter 

har notarierna uppgett att domarna ibland glömmer bort att genomföra samtal. 

De senare notarierna har tillagt att det ofta är halvtidssamtalen som glöms bort. 

Vid en stor underrätt är det, enligt notarierna, mer regel än undantag att sådana 

samtal glöms bort. Många notarier har framhållit att halvtidssamtalen är de 

viktigaste samtalen under notarietjänstgöringen och att dessa samtal inte får 

glömmas bort. 

56


Resultaten visar också att innehållen i samtalen verkar variera mycket från notarie 

till notarie. Många notarier har sagt att de under samtalen varken får veta 

hur de ligger till i olika avseenden eller vad de kan förbättra under den fortsatta 

tjänstgöringen. Avsaknaden av sådan information leder, enligt notarierna, till 

osäkerhet och rädsla för ”kallduschar” i betygen. 

Många notarier har poängterat vikten av att uppföljnings- och utvecklingssamtal 

genomförs enligt föreskrifterna i styrdokumenten, att notarier inte ska behöva 

be om samtal, att det vid samtalen måste finnas fullgott underlag avseende 

notariernas arbetsprestationer samt att det under samtalen måste lämnas tydlig 

information till notarier. 

Uppmärksammade problem och brister avseende återkoppling m.m. 

• En del domare har inte, eller avsätter inte, tillräckligt med tid för att ge 

feedback, särskilt konstruktiv sådan, till notarier. 

• Många notarier får ingen feedback på de mest kvalificerade arbetsuppgifterna, 

exempelvis egna förhandlingar och avgöranden. 

• Uppföljnings- och utvecklingssamtal genomförs inte alltid i enlighet med 

vad som anges i domstolarnas styrdokument. 

• Informationen som förmedlas till notarierna under samtalen verkar inte vara 

tillräckligt tydlig för att notarierna efter samtalen ska veta hur de ligger till i 

olika avseenden och vad de kan förbättra under den fortsatta tjänstgöringen. 

7.2.9 Intern och extern utbildning 

Interna styrdokument och domarnas synpunkter på notariernas utbildning 

Nästan samtliga besökta underrätter har bestämmelser om att notarierna ska 

få internutbildning på domstolen. Resultaten av våra intervjuer med domarna 

visar att det vid flertalet underrätter också förekommer i vart fall någon intern 

utbildningsinsats för notarier. Mängden internutbildningar för notarier och 

innehållet i dem verkar dock variera mycket mellan och inom underrätterna. 

Förvaltningsrättsnotarier tycks ofta få mer internutbildning än tingsnotarier. 

Vid en av de mindre stora förvaltningsrätterna genomförs det interna utbildningsinsatser 

ca en gång varannan månad och domarna där har som exempel 

på utbildningsinsatser nämnt utbildning i tvångsmål, mål om offentlig upphandling 

och förvaltningsprocess. En del av utbildningsinsatserna riktar sig 

enbart till notarier, medan andra riktar sig till alla jurister på domstolen. Även 

vid den stora förvaltningsrätten genomförs det utbildningsinsatser för notarier 

och andra jurister med jämna mellanrum. Notarierna där får dock, enligt domarna, 

endast delta i utbildningar som genomförs på den avdelning som de för 

tillfället är placerade på. Domarna vid förvaltningsrätten har som exempel på 

utbildningsinsatser nämnt utbildning i psykiatrilagstiftningen, mål om offentlig 

upphandling och plan- och bygglagstiftningen. 

Vid 6 av 8 besökta tingsrätter genomförs det, enligt domarna, i vart fall någon 

intern utbildningsinsats för notarier. Domarna har som exempel på utbildningsinsatser 

nämnt utbildning i tvistemålshantering och ärendehantering, förlikningsverksamhet, 

voteringsteknik, domskrivning samt utbildning i påföljdssystemet, 

bl.a. tillämpningen av 34 kap. brottsbalken. Vid en mindre stor tingsrätt har 

lagmannen utbildat notarierna i hur de bör hantera rollen som ordförande vid 

muntliga förhandlingar och vid en stor tingsrätt genomför domarna på en ar- 

57


betsenhet föredragningsövningar med sina notarier ca en gång per månad. 

Syftet med föredragningsövningarna är, enligt domarna, att notarierna ska lära 

sig att muntligen redogöra för komplicerade juridiska problem och argumentera 

för lösningar på sådana problem. Några tingsrättsdomare har uppgett att 

notarierna framfört önskemål om fler internutbildningar och särskilt utbildning 

i utförandet av olika typer av arbetsuppgifter. 

Nio besökta underrätter har även bestämmelser om att notarierna ska få göra 

studiebesök. Många domare har berättat att notarierna får genomföra ett flertal 

studiebesök under notarietjänstgöringen. 

Notariernas synpunkter på utbildning 

Nästan alla intervjuade notarier är nöjda med innehållet i de centrala och regionala 

notariekurserna. En del förvaltningsrättsnotarier har dock framfört önskemål 

om att kurserna framöver innehåller mer utbildning i tvångsmål och mål 

om offentlig upphandling och en del tingsnotarier har framfört önskemål om 

att kurserna framöver innehåller mer utbildning i bl.a. materiell konkursrätt. 

Några tingsnotarier har också framfört önskemål om att avsnittet om straffmätning 

och påföljder flyttas till den första kursen samt att de övriga 2 kurserna 

för tingsnotarier förlängs med i vart fall en dag. Det senare skulle, enligt 

notarierna, skapa utrymme för behövliga seminarieövningar och diskussioner. 

Våra intervjuer med notarierna visar att flertalet notarier får genomföra minst 

ett studiebesök under notarietjänstgöringen, men att många av dem får relativt 

lite internutbildning vid underrätterna. Vid ca hälften av de besökta underrätterna 

har notarierna uppgett att det aldrig eller mycket sällan förekommer internutbildningar 

och vid en annan sådan underrätt har notarierna uppgett att 

det aldrig förekommer sådana utbildningar för enbart notarier. Vid 3 besökta 

underrätter genomförs det däremot regelbundet internutbildningar för notarier 

och vid en av dessa underrätter, en stor tingsrätt, genomförs det dessutom 

relativt många sådana utbildningar. Notarierna vid sistnämnda tingsrätt har 

berättat att de hittills fått internutbildning i bl.a. delgivningsverksamhet, tvistemålshantering, 

förlikningsverksamhet, voteringsteknik och påföljdssystemet. 

En av de senare 3 underrätterna är en förvaltningsrätt och notarierna där har 

som exempel på internutbildningar nämnt utbildningar i tvångsmål, föredragningsteknik 

och domskrivning. 

Många notarier, särskilt många tingsnotarier, har framfört önskemål om internutbildningar 

eller fler sådana utbildningar. Tingsnotarierna har efterfrågat utbildning 

av domare i hur man som notarie bör bereda mål och ärenden, förbereda 

sig inför förhandlingar och ”voteringar”, föredra personalia och ”votera” samt 

skriva protokoll, beslut och domar. En stor del av notarierna har också framfört 

önskemål om att internutbildningar för notarier genomförs enligt scheman 

på domstolarna och att notarierna får delta i alla utbildningar som genomförs 

för jurister på domstolarna. Ett schema över internutbildningarna skulle, enligt 

notarierna, leda till att tid avsattes för genomförande av och deltagande i utbildningarna 

samt att alla notarier gavs möjlighet att delta i samtliga utbildningar. 

Vid en förvaltningsrätt har notarierna även efterfrågat mer utbildning i 

föredragningsteknik och vid en tingsrätt har notarierna efterfrågat praxisdiskussioner 

avseende notariemål och notarieärenden, dvs. mål och ärenden som 

får avgöras av notarier. En del notarier har även framfört önskemål om fler 

studiebesök, särskilt vid myndigheter som notarierna ofta kommer i kontakt 

med under notarietjänstgöringen. 

58


Uppmärksammade problem och brister avseende notariernas utbildning 

• Vid en del underrätter genomförs det inga internutbildningar för notarier. 

• Många notarier får inte tillräckligt mycket utbildning i den mer praktiska 

hanteringen av sina arbetsuppgifter. 

7.2.10 Samarbete m.m. 

Domarnas synpunkter på samarbete m.m. 

Resultaten av våra intervjuer med domarna visar att det vid de besökta underrätterna 

finnas ett bra samarbete mellan notarierna. De visar vidare att det vid 

många underrätter finnas ett bra samarbete även mellan notarierna och övriga 

personalkategorier. Många domare har också berättat att det råder en trivsam 

stämning på domstolen, att det alltid är öppna dörrar och högt i tak, att notarierna 

är väl integrerade på domstolen och i verksamheten samt att notariernas 

närvaro har stor betydelse för arbetet på domstolarna. Många av dem menar att 

notarierna utgör en ”frisk fläkt” vid underrätterna. 

Nästan alla domare har berättat att det på domstolarna genomförs möten och 

sociala aktiviteter med jämna mellanrum. Vid några underrätter har lagmannen, 

notariehandledaren eller notariernas mentor möten med notarierna ca en gång 

per månad. Enligt domarna förekommer det också andra möten med notarierna 

och även möten med all personal på domstolen eller arbetsenheten. 

Det verkar dock även finnas problem på en del domstolar. Några domare har 

uppgett att de i dagens beredningsorganisationer inte har så mycket kontakt 

och samarbete med notarierna, att notarierna ofta talar med fiskalerna i stället 

för med domarna och att det emellanåt uppstår konflikter mellan notarier och 

domstolssekreterare. En del av dem har också uppgett att det finns ”elaka” 

domare och andra domare som av någon anledning har svårt att arbeta med 

notarier samt att det på lunch- och fikaraster är relativt uppdelat mellan olika 

personalkategorier. 

Notariernas synpunkter på samarbete m.m. 

Notarierna har berättat att det råder ett bra samarbetsklimat inom notariekollektivet, 

att notarierna ofta frågar varandra om olika saker, att de ofta ställer 

upp för varandra och att de emellanåt genomför sociala aktiviteter tillsammans. 

Ca två tredjedelar av de intervjuade notarierna har också berättat att det finns 

ett bra samarbetsklimat och en bra stämning på domstolen. Många av de senare 

notarierna har tillagt att det är högt i tak och att de blir bemötta på ett bra sätt. 

Majoriteten av notarierna har vidare berättat att de har ett väl fungerande samarbete 

även med domstolssekreterarna, föredragandena och fiskalerna. Några 

av dem har emellertid bekräftat domarnas uppgift om att det vid underrätten 

förekommer konflikter mellan notarier och domstolssekreterare. Enligt notarierna 

beror konflikterna ofta på oklarheter beträffande vilken personalkategori 

som bör utföra en viss arbetsuppgift. En del av dem har tillagt att många domare 

verkar vara rädda för att stöta sig med den fasta personalen, att dessa 

domare ofta tar domstolssekreterarnas parti vid konflikter och att notarierna 

ibland därför blir tvungna att utföra många mindre kvalificerade arbetsuppgifter. 

Enligt notarierna är det viktigt att det på domstolarna utarbetas tydliga 

arbetsbeskrivningar och att domarna börjar beakta även notariernas intressen 

vid konflikter. 

59


Vid ca hälften av underrätterna anser notarierna att de har ett bra samarbete 

även med domarna. Notarierna vid övriga besökta underrätter har uppgett att 

de inte har så mycket kontakt med och samarbete med domarna. Många notarier 

har vidare uppgett att de inte kan fråga domarna om vad som helst och att de 

ofta inte frågar domarna förrän de har frågat först andra notarier och sedan 

fiskalerna. Ca hälften av notarierna har också uppgett att det finns lynniga och 

mer eller mindre ”elaka” domare på domstolen. En del sådana domare blir, 

enligt notarierna, ännu mer ”elaka” vid hög arbetsbelastning och då ”elaka” 

även i förhållande till bl.a. andra domare. Notarierna har som exempel på ”elaka” 

domare nämnt domare som skriker åt medarbetare inför andra medarbetare. 

Av intervjuerna med notarierna framgår också att det på ca hälften av domstolarna 

är uppdelat mellan olika personalkategorier på lunch- och fikaraster, att 

det på många domstolar inte finns ett tillräckligt väl fungerande samarbete över 

avdelnings- och enhetsgränserna samt att en del notarier inte anser sig bli betraktade 

som enskilda individer. Det senare gäller särskilt för notarier som 

tjänstgör på arbetsenheter med beredningsorganisationer och som emellanåt 

tituleras med ”notarien” i stället för med namn. 

Uppmärksammade problem och brister avseende samarbete m.m. 

• Notarierna har inte alltid en lika positiv uppfattning som domarna när det 

gäller bl.a. samarbetsklimat, bemötande och attityder. 

• Det finns på en hel del domstolar minst en domare som av notarierna uppfattas 

som mer eller mindre ”elak”. 

7.3 Överrättsfiskalernas arbetssituation 


Vi har alltså besökt 4 hovrätter och en kammarrätt. Våra undersökningar avseende 

överrättsfiskalernas arbetssituation baseras, som tidigare nämnts, till stor 

del på innehållet i dessa överrätters arbetsordningar och andra interna styrdokument 

samt på intervjuer med domstolschefer, lagmän, andra domare och 

fiskaler på dessa domstolar. De baseras också på enkätundersökningar riktade 

till fiskaler. 

I fortsättningen behandlar vi överrätternas interna bestämmelser om fiskaler, 

varefter redovisningen har strukturerats utifrån områdena introduktion, handledarskap, 

organisatoriska frågor, arbetsuppgifter, arbetstid och arbetsbelastning, 

återkoppling på utförda arbetsinsatser, intern och extern utbildning samt 

samarbete m.m. 

7.3.2 Besökta överrätters interna bestämmelser om fiskaler 

De besökta överrätternas arbetsordningar innehåller bestämmelser om fiskalernas 

utbildning och tjänstgöring. I 4 arbetsordningar finns bestämmelser om 

handledarskap och 3 av dem innehåller också bestämmelser om fiskalernas 

utbildning och arbetsuppgifter, återkoppling till och samtal med fiskalerna samt 

muntliga omdömen om eller vitsord till fiskalerna. Som exempel på andra bestämmelser 

om fiskalernas utbildning och tjänstgöring i överrätternas arbetsordningar 

kan nämnas bestämmelser om organisatoriska frågor, introduktion 

av nya fiskaler, måltyper samt intern och extern utbildning. I den besökta 

kammarrättens arbetsordning finns även bestämmelser om fadderskap för fiskaler. 

60


Bestämmelserna i arbetsordningarna kompletteras på många besökta överrätter 

av mer detaljerade bestämmelser i promemorior, riktlinjer och andra dokument 

avseende fiskalstjänstgöringen. På 2 hovrätter finns också särskilt upprättade 

utbildningsplaner för fiskaler. Utbildningsplanerna har sin grund i den utbildningsplan 

som utarbetats av Domstolsverket i samråd med överrätterna (se 

avsnitt 5.3), men har ändrats och kompletterats för att bättre motsvara respektive 

överrätts verksamhet. Utbildningsplanerna innehåller bestämmelser om 

syften och målsättningar med fiskalernas utbildning och tjänstgöring, introduktion 

av nya fiskaler, handledarskap och handledarnas uppgifter, fiskalernas 

arbetsuppgifter, kontinuerlig återkoppling, uppföljnings- och utvecklingssamtal, 

avslutningssamtal samt utbildning och vitsord. De innehåller också bilagor 

med bl.a. individuella utbildningsplaner för fiskaler. 

På en del av de besökta överrätterna finns det promemorior innehållande beskrivningar 

av överrättsfiskalernas arbetsuppgifter och av hur fiskalerna bör 

utföra sina arbetsuppgifter i praktiken. Det finns vid överrätterna även andra 

dokument som behandlar fiskalernas utbildning och tjänstgöring. Som exempel 

på dokument kan nämnas skriftliga riktlinjer för fiskalernas deltagande vid 

huvudförhandlingar, promemorior avseende internutbildningar för fiskaler, 

skriftliga riktlinjer avseende vitsord till fiskaler och vitsordens utformning samt 

promemorior avseende fiskalernas placering vid underrätt. På en hovrätt har det 

under hösten 2009 tillsatts en arbetsgrupp som, i samråd med yngreföreningen 

i hovrätten, ska utarbeta policydokument avseende handledarskapet för överrättsfiskaler 

och en arbetsgrupp som ska se över internutbildningarna för fiskaler. 



På många av de besökta överrätterna skickas det ut information till nya fiskaler 

innan de påbörjar sin tjänstgöring i överrätten. Informationen består ofta av ett 

välkomstbrev, ett introduktionsschema eller en introduktionsplan samt en del 

allmän och praktisk information. På 3 överrätter skickar man också ut exempelvis 

introduktionspromemorior, domstolsinstruktionen eller information om 

yngreföreningen i överrätten. 

Samtliga besökta överrätter har mer eller mindre detaljerade bestämmelser om 

introduktionen av nya fiskaler. Bestämmelserna finns i överrätternas arbetsordningar, 

utbildningsplaner eller andra styrdokument. I bestämmelserna anges 

att fiskaler ska få en introduktion enligt ett introduktionsschema, att introduktionen 

ska pågå under 1-2 veckor och att den ska inledas på en administrativ 

enhet. Fiskalen ska där få bl.a. allmän och praktisk information. På en del överrätter 

ska fiskalerna i detta skede av introduktionen också få en fiskalspärm 

innehållande bl.a. allmän och praktisk information samt information om utförandet 

av arbetsuppgifterna. Som exempel på den senare typen av information 

kan nämnas information om hur man föredrar mål och ärenden. Det är vanligt 

att fiskalen under introduktionen på den administrativa enheten ska ha ett samtal 

med den administrativa direktören, chefsadministratören eller den administrativa 

fiskalen samt att fiskalen ska träffa presidenten. Fiskalerna ska därefter 

ofta genomföra en hälsningsrunda på domstolen eller del av domstolen. På en 

hovrätt ska fiskalen i detta skede av introduktionen också träffa en representant 

för Yngreföringen. 

61


Alla fiskaler ska under introduktionen tilldelas en handledare. I flera överrätters 

styrdokument anges att handledarna, vid sidan av lagmännen, ska ha ett ansvar 

för att fiskalerna får en bra introduktion på avdelningsnivå. Många fiskaler ska, 

som ovan nämnts, få introduktion enligt ett introduktionsschema. På en av de 

besökta hovrätterna får fiskalerna, förutom ett introduktionsschema, även en 

checklista innehållande de moment som ska ingå i introduktionen. När ett 

moment är genomgånget, ska personen som har haft hand om momentet sätta 

sin signatur i checklistan och när introduktionen är avslutad, ska checklistan 

lämnas till den administrativa enheten på domstolen. 

Fiskalerna i den besökta kammarrätten tilldelas också en äldre fiskal eller föredragande 

som fadder. Domarna där har berättat att faddrarna har en mer social 

roll än handledarna. Faddrarna ska bl.a. se till att den nya fiskalen blir ”en i 

gänget” och tanken är att fiskalens fadder ska finnas till hands så länge fiskalen 

känner att han eller hon behöver en fadder. 

Introduktionen ska på samtliga besökta överrätter innehålla samtal med lagman, 

handledare och äldre fiskaler. På 3 hovrätter ska den också innehålla samtal 

med beredningschef eller rotelinnehavare och på kammarrätten ska den innehålla 

samtal med biträdande avdelningschef och föredragande. Samtliga besökta 

överrätter har bestämmelser om vilka moment som bör ingå i introduktionen av 

nya fiskaler. Som exempel kan nämnas att fiskalen ska få information om beredning 

av mål och ärenden, överrättsprocessen, specifika institut i överrätten 

samt information om vad som förväntas av honom eller henne i olika avseenden. 

På en del av de överrätterna finns det också bestämmelser om vilka befattningshavare 

som ska ha hand om olika moment under introduktionen. I 3 hovrätters 

styrdokument anges att lagmannen ska informera den nya fiskalen om avdelningens 

arbetsformer och arbetsrutiner, fiskalens arbetsuppgifter samt när och 

utifrån vilka kriterier fiskalen kommer att bli bedömd. Det anges vidare att ett 

hovrättsråd ska informera den nya fiskalen om föredragningar och föredragningsteknik. 

Vid en av hovrätterna anges att ett hovrättsråd ska informera fiskalen 

även om rättsutredningsteknik samt om vad som förväntas av fiskalen 

före, under och efter förhandlingar. I 2 hovrätters styrdokument anges också 

att äldre fiskaler ska informera den nya fiskalen om hans eller hennes arbetsuppgifter. 

Fiskalerna ska under introduktionen inte enbart få information om utbildningen 

och tjänstgöringen. De ska, enligt de interna styrdokumenten, också få sitta 

med vid föredragningar och förhandlingar. Många fiskaler ska dessutom börja 

arbeta med enklare mål och ärenden. Vid en besökt hovrätt föreskrivs att fiskalens 

handledare bör sitta med vid fiskalens första föredragning och ge konstruktiv 

feedback till fiskalen efter föredragningen. 

Domarna har till stor del bekräftat det som anges i styrdokumenten avseende 

introduktionen av nya fiskaler och tillagt att de är nöjda med innehållet i introduktionen. 

Några av dem har sagt att många fiskaler nog vet vad som förväntas 

av dem efter genomgången introduktion. De har också sagt att fiskaler, i den 

mån de är osäkra i något avseende, ofta kan få vägledning genom att studera 

innehållet i skriftliga dokument samt genom att tala med andra fiskaler och 

domare. Många domare har upplyst att erfarna fiskaler och föredragande i 

praktiken ofta tar ett stort ansvar för de nya fiskalerna. 

62


Intervjuade överrättsfiskalers synpunkter på introduktionen 

Många överrättsfiskaler har bekräftat att de, innan överrättstjänstgöringen påbörjades, 

fick ta del av allmän och praktisk information. Några av dem har 

också sagt att de fick ta del av en introduktionspromemoria. De senare fiskalerna 

har tillagt att promemorian är såväl gammal som ålderdomlig, att ordet 

”krav” är vanligt förekommande i den och att innehållet i den nog kan uppfattas 

som skrämmande för nya fiskaler. 

Flertalet fiskaler har vidare bekräftat uppgifterna om förekomsten av introduktionsscheman, 

hur lång tid introduktionerna pågår, vilka personer som deltar i 

introduktionerna och vilka moment som ingår i introduktionerna. Många av 

dem har tillagt att äldre fiskaler ofta får ta ett stort ansvar för introduktionen av 

nya fiskaler och särskilt för introduktionen i hur man som fiskal bör utföra sina 

arbetsuppgifter i praktiken. I en del överrätters styrdokument anges, som ovan 

nämnts, att handledarna ska ta ett ansvar för introduktionen av nya fiskaler. 

Enligt fiskalerna varierar det dock från handledare till handledare vilket ansvar 

han eller hon tar för den nya fiskalens introduktion. 

Fiskalerna i en av de besökta hovrätterna har berättat att introduktionen var 

välstrukturerad, att de kände sig välkomna till domstolen och att de är mycket 

nöjda med hovrättens introduktion av nya fiskaler. Övriga intervjuade fiskaler 

har sagt att de är relativt nöjda med överrättens introduktion av nya fiskaler, 

men tillagt att introduktionen nog skulle kunna förbättras i vissa avseenden. 

Många av dem har uppgett att introduktionen bör innehålla, eller innehålla 

mer, utbildning i hur man som fiskal ska utföra sina arbetsuppgifter samt framfört 

önskemål om att domare, exempelvis handledarna, har hand om nämnda 

utbildning. Detta eftersom domarna vet hur arbetsuppgifterna bör utföras på 

mest effektivt sätt och vilka krav som ställs på fiskaler i olika avseenden. Domare 

bör, enligt fiskalerna, introducera nya fiskaler i bl.a. hur man bereder mål, 

förbereder sig inför föredragningar och ”voteringar”, föredrar mål och ”voterar” 

efter förhandlingar samt skriver förslag till beslut och domar. Ett ökat 

deltagande av domare under introduktionerna skulle, enligt fiskalerna, leda till 

att fiskaler fick bättre kunskap om vad som förväntas av dem i olika avseenden, 

att fiskaler blev mer trygga i rollen som överrättsfiskal och att fiskaler snabbare 

kunde utföra goda arbetsinsatser. Många fiskaler har framfört önskemål om 

domares delaktighet även under introduktionen på nya arbetsenheter. 

En del fiskaler har framfört även andra önskemål avseende introduktionen. 

Som exempel kan nämnas önskemålet om att få sitta med under andra fiskalers 

föredragningar och ”voteringar”. En del fiskaler har uppgett att domare nog 

inte har så höga förväntningar på fiskaler under deras första tid på domstolarna 

och framfört önskemål om att domarna, om så är fallet, också berättar det för 

nya fiskaler. Kammarrättsfiskalerna har framfört önskemål om att endast fiskaler 

utses till faddrar för nya fiskaler samt att det redan under introduktionen genomförs 

en inventering av fiskalernas erfarenheter och behov av kompetensutveckling. 

Vid inventeringen bör man, enligt fiskalerna, undersöka bl.a. vilka måltyper 

fiskalen har respektive inte har handlagt under notarietjänstgöringen. 

Fiskalerna har berättat att nya fiskaler, efter genomgången introduktion, ofta 

får lära sig arbetsuppgifterna genom att tala med och fråga andra personer, 

särskilt erfarna fiskaler och föredragande, samt genom att studera innehållet i 

skriftliga dokument avseende fiskalstjänstgöringen. Innehållet i dessa dokument 

överensstämmer dock inte alltid med vad som gäller i praktiken. Som 

63


exempel har nämnts att anvisningarna när det gäller föredragningar ofta är 

avsedda för främst omfattande mål och föredragningar. Fiskalerna har poängterat 

vikten av att innehållet i dokumenten är tydligt, att det uppdateras med 

jämna mellanrum och att det överensstämmer med vad som gäller i praktiken. 

En del fiskaler har föreslagit att fiskalspärmar och andra skriftliga dokument 

ersätts med gemensamma forum för fiskaler på intranätet och digitala mappar 

för fiskaler. De digitala mapparna skulle, enligt fiskalerna, kunna innehålla en 

stor mängd dokument och annan information avseende fiskalernas utbildning 

och tjänstgöring. Som exempel på dokument har nämnts interna styrdokument 

avseende fiskalstjänstgöringen och som exempel på annan information har 

nämnts rättsutredningar i mål samt bra formuleringar i beslut och domar. Fördelarna 

med gemensamma forum och digitala mappar är, enligt fiskalerna, att 

informationen blir lättillgänglig för nya fiskaler, att informationen blir lätt att 

uppdatera och att samma information blir tillgänglig för alla fiskaler. 

Resultaten av våra enkätundersökningar 

Överrättsfiskalerna har i enkäterna fått ange om de fick en introduktion på 

domstolen och hur många dagar introduktionen i så fall pågick. Resultaten 

redovisas i diagram 7.1. Av diagrammet framgår bl.a. att över 90 procent av 

överrättsfiskalerna har fått en introduktion i överrätten. 

Diagram 7.1 Överrättsfiskalernas svar på frågan om de fick en introduktion på domstolen 

och hur många dagar introduktionen i så fall pågick. 

Resultaten visar också att de flesta fiskaler har fått en introduktion i hur man 

arbetar som fiskal, exempelvis hur man föredrar mål. Endast ca 5 procent av 

hovrättsfiskalerna och ca 9 procent av kammarrättsfiskalerna har angett att de 

inte har fått någon sådan introduktion. Fiskaler som angett att de har fått en 

introduktion i hur man arbetar som fiskal, har i enkäterna även fått ange vilken 

eller vilka befattningshavare som har haft hand om nämnda introduktion. Fiskalerna 

har beträffande denna fråga kunnat markera ett eller flera svarsalternativ. 

Ca 78 procent av fiskalerna har angett att äldre fiskaler, föredragande eller beredningsjurister 

var delaktiga i nämnda introduktion. Av hovrättsfiskalerna har 

ca 39 procent angett att beredningschefer eller motsvarande befattningshavare 

var delaktiga, ca 30 procent angett att handledare var delaktiga, ca 26 procent 

angett att andra domare var delaktiga och ca 11 procent angett att lagmän var 

delaktiga. Av kammarrättsfiskalerna har ca 35 procent angett att handledarna 

64 

% 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Ja, ca 1-4 dagar Ja, ca 5-9 dagar Ja, ca 10 dagar 

eller mer 

Hovrättsfiskaler Kammarrättsfiskaler 

Nej


var delaktiga, ca 13 procent angett att beredningschefer eller motsvarande befattningshavare 

var delaktiga, ca 13 procent angett att andra domare var delaktiga 

och ca 4 procent angett att lagmän var delaktiga. 

En del fiskaler har lämnat egna kommentarer till svaren och innehållet i kommentarerna 

bekräftar till stor del det som framkommit under våra intervjuer 

med fiskalerna. Några fiskaler har tillagt att de endast fick ca en halv dags introduktion 

i överrätten. Några andra fiskaler har angett att de påbörjade fiskalstjänstgöringen 

i början av januari eller under sommaren och att de fick en 

mycket bristfällig introduktion. 


• En del överrätter har ingen intern utbildningsplan för fiskaler. 

• En del fiskaler får ingen introduktion när de påbörjar domarutbildningen. 

• Domarna verkar inte vara tillräckligt delaktiga under introduktionen av nya 

fiskaler. 

• Många fiskaler vet inte vad som förväntas av dem efter genomgången introduktion. 

• Innehållet i de besökta överrätternas dokument avseende fiskalstjänstgöringen 

verkar inte alltid överensstämma med det som gäller i praktiken. 



I de besökta överrätternas styrdokument anges att fiskalerna ska ha en ordinarie 

domare som handledare, att fiskalerna ska byta handledare i samband med byte 

av avdelning eller arbetsenhet, att handledarna ska utses av presidenten eller 

lagmännen, på någon överrätt efter hörande av yngreföreningen, att personer 

som utses till handledare ska ha intresse för och vara lämpliga för uppdraget 

som handledare samt att de flesta handledare ska delta vid betygsättningen av 

fiskaler i samma utsträckning som övriga domare. Det anges också att flertalet 

handledare ska ha ett relativt stort ansvar för fiskalernas utbildning och tjänstgöring 

i överrätten. Som exempel kan nämnas en hovrätt där handledarna ska 

ansvara för att samtliga moment i en checklista blir genomgångna under introduktionen. 

Som ytterligare exempel kan nämnas en annan hovrätt där handledarna 

ska informera nya fiskaler om hur de sätter upp mål för föredragning, 

om rutiner i samband med muntliga förhandlingar samt om rättsutredningsteknik, 

”votering” och domskrivning. Handledarena där ska också arbeta för 

att utveckla fiskalernas förmåga att bedöma hur mycket arbete som behöver 

läggas ned på målen och tillsammans med fiskalerna gå igenom vilka förväntningar 

fiskalerna respektive handledarna har på arbetet. De handledare som är 

rotelinnehavare ska även se till att fiskalerna blir förtrogna med tekniken vid 

mottagande av nya mål, förfarandet vid beredning av mål, principerna för 

kommunicering och samarbetet med kanslierna samt informera fiskalerna om 

bl.a. förtursbedömningar. 

På många av de besökta överrätterna föreskrivs vidare att handledarna ska 

utgöra ett personligt stöd för fiskalerna, att handledningen ska ske med utgångspunkt 

i fiskalernas önskemål, att fiskalernas frågor ska stå i centrum, att 

handledarna kan bidra med råd, stöd och uppmuntran samt att syftet med 

handledarskapet ska vara att utveckla och stärka fiskalen i hans eller hennes 

65


yrkesroll. På 3 överrätter föreskrivs också att handledarna ska ha möten och 

samtal med fiskalerna med jämna mellanrum, exempelvis en gång per vecka 

under den inledande tiden och ett par gånger per termin under den fortsatta 

tjänstgöringen, samt att handledarna ska se till att fiskalerna får kontinuerlig 

återkoppling på utförda arbetsinsatser. I en hovrätts styrdokument föreskrivs 

att handledaren dessutom ska ha ett ansvar för fiskalernas arbetsbörda och för 

att fiskalerna trivs och mår bra samt att handledarna ska vara en länk mellan 

fiskalerna och övriga ledamöter. Handledarna där ska även bevaka att fiskalerna 

mot slutet av året i överrätt har fått delta vid huvudförhandlingar i sådan omfattning 

att de är väl förberedda inför underrättstjänstgöringen. I den besökta 

kammarrättens styrdokument föreskrivs att handledarna ska ha ett särskilt ansvar 

för att fiskalerna får arbeta med olika typer av mål och att handledarna, i 

möjligaste mån, ska sitta med vid sina fiskalers föredragningar. 

Många domare har uppgett att flertalet fiskaler nog är nöjda med handledningen 

i överrätten. En del domare har tillagt att handledarna äter lunch med fiskalerna 

emellanåt och att fiskalerna nog talar med handledarna om såväl arbetsrelaterade 

som privata saker. Enligt domarna finns det dock en del problem när det gäller 

handledarskapet. Som exempel har nämnts att innehållet i handledarskapet varierar 

mycket mellan olika arbetsenheter och handledare i överrätten. Problemet 

skulle, enligt domarna, troligen kunna åtgärdas genom nya riktlinjer avseende 

innehållet i handledarskapet och handledarnas uppgifter. Som ytterligare exempel 

har nämnts att många handledare inte har, eller avsätter, tillräckligt med tid 

för handledning och att den aktiva handledningen ofta blir beroende av personkemin 

mellan handledaren och fiskalen. Det senare problemet är, enligt 

domarna, ofta dolt och därmed också svårt att åtgärda. 

Intervjuade överrättsfiskalers synpunkter på handledarskapet 

Samtliga intervjuade fiskaler har uppgett att de har en ordinarie domare som 

handledare. En del av dem har dock tillagt att det i överrätten finns fiskaler 

som inte vet vilka som är deras handledare. Fiskalerna i en hovrätt har berättat 

att de har 2 handledare, en handledare på avdelningarna och en handledare på 

föredragningsenheten, samt att såväl handledarna som de övriga ledamöterna 

tar ett stort ansvar för fiskalernas utbildning och tjänstgöring. Fiskalerna där 

har vidare berättat att handledarna har en nästan daglig kontakt med fiskalerna, 

att handledarna och fiskalerna diskuterar bl.a. vilka mål fiskalen har handlagt 

respektive inte har handlagt, att handledarna och fiskalerna emellanåt diskuterar 

även fiskalernas arbetsbelastning och arbetssituation. De har tillagt att de är 

mycket nöjda med såväl handledarna som handledningen. 

Fiskalerna i övriga besökta överrätter har uppgett att handledarskapet varierar 

mycket från arbetsenhet till arbetsenhet och från handledare till handledare samt 

att de har en relativt vag uppfattning om såväl handledarskapets funktion som 

handledarnas uppgifter. En del av dem har också uppgett att de inte arbetar så 

mycket med sina handledare, att handledarna sällan tar initiativ till kontakt med 

sina fiskaler och att fiskalerna ofta talar mer med andra domare, företrädesvis 

rotelinnehavarna eller beredningscheferna, än med handledarna. De har vidare 

uppgett att en del handledare inte verkar vara intresserade av uppdraget som 

handledare, att en del handledare inte tar det ansvar för fiskalernas introduktion 

som föreskrivs i styrdokumenten, att en del handledares aktiva handledning är 

näst intill obefintlig samt att många handledare nog fortfarande betraktar handledarskapet 

som ett mentorskap och inte som ett handledarskap. 

66


Undersökningarna visar att en del handledare verkar ha regelbundna samtal 

med sina fiskaler efter introduktionssamtalet, att en del handledare endast har 

informella samtal med sina fiskaler efter nämnda samtal och att en del handledare 

inte har några samtal med fiskalerna efter introduktionssamtalet. Fiskaler 

som är nöjda med samtalen har berättat att de har haft introduktions-, uppföljnings- 

och utvecklingssamtal med handledaren samt att de har fått mycket 

feedback av handledaren under samtalen. Fiskaler som är missnöjda har uppgett 

att de inte har haft några regelbundna handledarsamtal eller att de har haft 

endast informella samtal med handledaren. 

Många av de intervjuade fiskalerna har, i likhet med domarna, uppgett att 

handledarskapet och den aktiva handledningen varierar alltför mycket mellan 

olika arbetsenheter och handledare. Fiskalerna har sagt att problemet till stor 

del borde kunna åtgärdas genom nya och tydliga riktlinjer avseende innehållet i 

handledarskapet samt bättre kontroll från ledningens sida av handledarskapet 

och handledarnas uppgifter. Många fiskaler har framfört synpunkter på vad 

som bör anges i de ”nya” riktlinjerna. De har till en början uppgett att det bör 

ställas höga krav på en domare för att kunna utses till handledare för fiskaler. 

Domaren bör vara intresserad av handledning och lämplig för uppdraget som 

handledare samt ha viljan att ta ett ansvar för fiskalernas utbildning och tjänstgöring. 

Domaren bör vidare ta ett stort ansvar för introduktionen av nya fiskaler 

samt under introduktionen utbilda fiskalerna i hur man bereder mål och 

ärenden, sätter upp mål för föredragning, föredrar mål, förbereder sig inför 

förhandlingar och voteringar. Han eller hon bör också utbilda fiskalerna i hur 

man voterar och skriver exempelvis domsförslag samt ge fiskalen tips och råd 

av olika slag. Många fiskaler har vidare framhållit vikten av att domare, för att 

kunna utses till handledare, måste ha tid att vara handledare och möjlighet att 

arbeta mycket tillsammans med sina fiskaler. Handledaren bör exempelvis sitta 

med vid fiskalens första föredragning och ”votering” samt ge feedback på nämnda 

arbetsinsatser. Han eller hon bör också, med jämna mellanrum, ta initiativ till 

samtal med fiskalerna, ta ett ansvar för att fiskalerna får tillräckligt med feedback 

på utförda arbetsinsatser, vara fiskalernas språkrör i förhållande till andra 

personalkategorier samt även i övrigt ta ett stort ansvar för fiskalernas arbetssituation, 

bl.a. deras arbetsbörda och arbetsbelastning. 


Enkätundersökningarna visar att 94 av 95 fiskaler har en ordinarie domare som 

handledare och att en stor del av fiskalerna har haft särskilda möten eller samtal 

med sina handledare. Av hovrättsfiskalerna har ca 27 procent angett att de haft 

särskilda möten eller samtal med handledaren ca en gång per månad eller mer, 

ca 35 procent angett att de haft det ca en gång per kvartal och ca 10 procent 

angett att de haft det ca en gång per halvår. Andelarna kammarrättsfiskaler som 

markerat nämnda svarsalternativ uppgår till ca 39, 22 respektive 4 procent. Ca 

28 procent av hovrättsfiskalerna och ca 35 procent av kammarrättsfiskalerna 

har angett att de inte har haft några särskilda möten eller samtal med sina handledare. 

I sammanhanget bör framhållas att en del överrättsfiskaler hade tjänstgjort 

endast kort tid i överrätt då de besvarade enkäten. 

Fiskalerna har i enkäterna även fått ange hur nöjda de är med den handledning 

de får av sina handledare. Av hovrättsfiskalerna har ca 48 procent angett att de 

är nöjda med handledningen, ca 34 procent angett att de är delvis nöjda med 

handledningen och drygt 18 procent angett att de inte är nöjda med handled- 

67


ningen. Andelarna kammarrättsfiskaler som markerat nämnda svarsalternativ 

uppgår till ca 52, 30 respektive 17 procent. 



med överrättsfiskalerna. Några av dem har tillagt att de inte har någon handledare 

i praktiken och att de vid handledarsamtalen varken får veta hur de ligger 

till olika avseenden eller vad de kan förbättra under den fortsatta tjänstgöringen. 

Några andra fiskaler har tillagt att beredningscheferna ofta är fiskalernas 

handledare i praktiken och att många handledare nog inte arbetar tillräckligt 

mycket med sina fiskaler för att kunna bedriva en aktiv handledning. 


• En del fiskaler vet inte vilka domare som är deras handledare. 

• På en del överrätter saknas det tydliga bestämmelser om innehållet i handledarskapet 

samt handledarnas ansvar och uppgifter. 

• Många fiskaler har en vag uppfattning om handledarskapet och kan därför 

inte ställa några krav på sina handledare. 

• En del handledare har inte, eller avsätter inte, tillräckligt med tid för handledning 

av fiskaler. 

• Många av de besökta överrätterna verkar sakna rutiner för kontroll av att 

handledarna utför de uppgifter som anges i överrätternas styrdokument. 

• En del handledare är, enligt fiskalerna, inte intresserade av handledarskapet 

och därför inte heller lämpliga som handledare. 

• Ca 80 procent av de intervjuade fiskalerna och ca 50 procent av de fiskaler 

som har besvarat våra enkäter är missnöjda eller endast delvis nöjda med 

handledningen. 


Interna styrdokument och domarnas synpunkter på organisationen, m.m. 

På de besökta överrätterna finns det 2-9 avdelningar med minst 2 arbetsenheter 

eller rotlar på varje avdelning. På en hovrätt finns det dels allmänna avdelningar, 

dels specialavdelningar och på en annan hovrätt finns det, förutom allmänna 

avdelningar, en särskild föredragningsenhet. Den senare enheten har hand om 

nästan alla hovrättens föredragningsmål. På de andra 2 hovrätterna handläggs 

flertalet mål- och ärendetyper på samtliga, eller nästan samtliga, avdelningar. 

Den besökta kammarrätten är uppdelad i 7 dömande avdelningar, varav 6 allmänna 

avdelningar och en prejudikatavdelning. 

Undersökningarna visar också att hovrättsfiskalerna ska tjänstgöra på minst 2 

arbetsenheter under året i överrätt och att hovrättsfiskalerna vid 3 hovrätter ska 

byta arbetsenhet efter ca 6 månaders tjänstgöring. På den fjärde besökta hovrätten 

ska hovrättsfiskalerna i stället tjänstgöra en månad på allmän avdelning, 

en månad på föredragningsenheten, en månad på allmän avdelning osv. Kammarrättsfiskalerna 

ska, till skillnad från hovrättsfiskalerna, tjänstgöra på endast 

en avdelning under året i överrätt. 

På 3 av de besökta överrätterna finns det beredningsorganisationer på arbetsenheterna 

och på en besökt hovrätt finns det rotelsystem på en del arbetsenheter 

och beredningsorganisationer på andra arbetsenheter. Vid den femte besökta 

68


överrätten, en hovrätt, tillämpar man enbart det traditionella rotelsystemet. På 

arbetsenheter med beredningsorganisationer finns det biträdande avdelningschefer, 

beredningschefer, ämnesansvariga domare, målområdesansvariga domare 

eller beredningsjurister med ansvar för beredningen av mål och ärenden. 

Nämnda personer bereder själva en stor del av målen, men överlämnar också 

en viss mängd eller typ av mål till fiskaler och domstolssekreterare för beredning. 

En del av dem fördelar också föredragningsmål mellan fiskalerna. På 

arbetsenheter med rotelsystem är det vanligt att fiskalerna arbetar huvudsakligen 

med 1-2 rotelinnehavare, att målen bereds av rotelinnehavare, fiskaler och 

domstolssekreterare samt att fiskaler föredrar mål på 1-2 rotlar. 

Många domare har uppgett att inrättandet av beredningsorganisationer på 

domstolarna nog varit såväl positivt som negativt för fiskalerna. Det borde, 

enligt domarna, vara positivt för fiskalerna att de ständigt får arbeta med olika 

domare och inte bara med en domare som de kanske inte kommer så bra överens 

med. Det förhållandet att fiskalerna får arbeta med olika domare borde 

också innebära att fiskalerna får en mer allsidig utbildning och bredare kompetens. 

Det är, enligt domarna, däremot negativt för fiskalerna att de inte har lika 

mycket kontakt med domarna som i rotelsystemet. Varje fiskal har visserligen 

en relativt regelbunden kontakt med den beredningsansvariga domaren och med 

sin handledare. Dessa kontakter kan dock, enligt domarna, sällan helt ersätta 

den dagliga kontakt som tidigare fanns mellan rotelinnehavare och fiskal. 

Det varierar mellan och inom de besökta överrätterna i vilken utsträckning 

fiskalerna har bestämda dagar för föredragningar. Många domare har uppgett 

att det finns såväl fördelar som nackdelar med bestämda dagar för föredragningar. 

Som fördelar har nämnts att fiskalerna ges möjlighet till god framförhållning 

och därmed också god möjlighet till planering av arbetet. En annan 

fördel är att fiskalerna får arbeta ostört under de dagar då de inte ska föredra 

mål. Som nackdelar har nämnts att fiskalerna, om föredragningar på grund av 

tidsbrist inte kan genomförs på bestämda dagar, kan samla på sig högar med 

föredragningsmål. Fiskalerna kan i dessa fall bli tvungna att läsa in målen på 

nytt inför nästa föredragningsdag. 

På en av de besökta hovrätterna finns det, som ovan nämnts, en särskild föredragningsenhet. 

Försöksverksamheten med en särskild föredragningsenhet 

inleddes under hösten 2009. Föredragningsenheten består av 2 hovrättsråd och 

ytterligare en domarresurs samt 4 ”inlånade” domare från hovrättens allmänna 

avdelningar. De sistnämnda domarna tjänstgör på föredragningsenheten under 

4 veckor och byts sedan ut mot 4 andra domare från avdelningarna. Samtliga 

domare ska således tjänstgöra på föredragningsenheten med jämna mellanrum. 

Fiskalerna alternerar, som ovan nämnts, en månad på avdelning, en månad på 

föredragningsenheten, en månad på avdelning osv. Domarna i hovrätten har 

berättat att fiskalerna är nöjda med inrättandet av föredragningsenheten. Fiskalerna 

är särskilt nöjda med att de på föredragningsenheten får arbeta ostört 

med föredragningsmålen och att de där har bestämda dagar för föredragningar. 

Fiskalerna är också nöjda med att de under tjänstgöringen på allmän avdelning 

kan fokusera på andra kvalificerade arbetsuppgifter såsom deltagande vid och 

”votering” efter förhandlingar samt författande av domsförslag. Det bör i 

sammanhanget framhållas att ordningen med en särskild föredragningsenhet 

nyligen hade börjat tillämpas då vi genomförde våra intervjuer på domstolen. 

69


Intervjuade överrättsfiskalers synpunkter på organisationen, m.m. 

Hovrättsfiskalerna har bekräftat uppgiften att de tjänstgör på minst 2 olika 

arbetsenheter samt att de under tjänstgöringen i överrätt får arbeta med många 

olika mål- och ärendetyper. På en av de besökta hovrätterna finns det, enligt 

fiskalerna, en checklista som fiskalerna fyller i allt eftersom de har arbetat med 

en viss typ av mål. Syftet med checklistan är att fiskalerna ska få arbeta med 

olika måltyper samt på så sätt få en bred erfarenhet och kompetens inför 

tjänstgöringen vid underrätt. 

Kammarrättsfiskalerna har sagt att flertalet måltyper handläggs på alla avdelningar 

samt att de därmed kan få bred erfarenhet och kompetens även utan byte 

av avdelning. De har också sagt att det under introduktionen ofta görs en inventering 

av fiskalens erfarenheter och behov av ytterligare erfarenheter samt 

att fiskalen efter denna inventering har goda möjligheter att påverka sina placeringar 

inom avdelningen. Fiskaler med tingsrättsbakgrund behöver, enligt 

kammarrättsfiskalerna, ofta få erfarenheter inom alla ämnesområden och många 

av dem hinner nog inte med detta under ett år i kammarrätten. 

Fiskaler som tjänstgör på arbetsenheter med beredningsorganisationer har 

bekräftat domarnas uppgift om att de inte har så mycket kontakt med andra 

domare än beredningscheferna i den dagliga verksamheten. Några av dem har 

tillagt att de har kontakt med övriga domare endast vid föredragningar, förhandlingar 

och gemensamma samlingar samt framfört önskemål om mer kontakt 

med domarna. Fiskaler som tjänstgör på arbetsenheter med traditionella rotlar 

har däremot uppgett att de har en daglig kontakt med bl.a. rotelinnehavarna. 

Resultaten av våra intervjuer med fiskalerna bekräftar att det varierar mellan 

och inom överrätterna i vilken utsträckning fiskalerna har bestämda dagar för 

föredragningar. Fiskaler som har bestämda dagar för föredragningar har uppgett 

att de är nöjda med detta och fiskaler som inte har bestämda dagar för 

föredragningar har, i likhet med domarna, uppgett att det finns både för- och 

nackdelar med bestämda dagar. De senare fiskalernas argument för respektive 

mot bestämda dagar överensstämmer med det domarna angett. Flertalet fiskaler, 

som i dag inte har bestämda dagar för föredragningar, har dock uppgett att 

de nog skulle vilja ha bestämda dagar under förutsättningen att det varje vecka 

finns mer än en bestämd dag för föredragningar. 

Fiskalerna som tjänstgör i den hovrätt där det finns en särskild föredragningsenhet, 

har utöver de fördelar som nämnts av domarna, framhållit att de får 

arbeta med många olika domare och att de också blir bedömda av många olika 

domare. De har vidare framhållit att de har fått ökad möjlighet att själva kunna 

påverka arbetssituationen. De kan på avdelningarna påverka vilka förhandlingar 

de ska delta vid och på föredragningsenheten påverka vilka mål de ska föredra. 

Det senare innebär att de kan få en bred kompetens och att de kan känna 

sig väl förberedda inför underrättstjänstgöringen. Fiskalerna har uppgett att de 

sammantaget är mycket nöjda med inrättandet av föredragningsenheten. Det 

bör, som ovan nämnts, framhållas att ordningen med en särskild föredragningsenhet 

nyligen hade börjat tillämpas då vi genomförde våra intervjuer på 

domstolen. 

En stor del av fiskalerna har uppgett att det på domstolen finns mallar av olika 

slag. Några av dem har tillagt att en del ledamöter är mer benägna än andra att 

acceptera innehållet i mallarna och att det ofta ändras i förslag till beslut trots 

70


att de utformats enligt mallarna. En del fiskaler har också tillagt att det på överrätterna 

borde utarbetas beredningspromemorior eller nya sådana promemorior. 

Innehållet i vissa sådana promemorior överensstämmer nämligen inte med 

det som gäller i praktiken på arbetsenheterna. 


Undersökningarna visar att ca 4 procent av hovrättsfiskalerna och ca 17 procent 

av kammarrättsfiskalerna arbetar med huvudsakligen en domare. Övriga 

fiskaler har angett att de arbetar med flera domare på arbetsenheten. Undersökningarna 

visar också att ca hälften av hovrättsfiskalerna och samtliga kammarrättsfiskaler 

normalt föredrar mål, med undantag för förtursmål, på 

bestämda dagar. Övriga hovrättsfiskaler har angett att de föredrar mål vid 

tidpunkter då ledamöterna har tid att lyssna på föredragningar. 

Uppmärksammade problem och brister avseende organisationen, m.m. 

• En del fiskaler som tjänstgör på arbetsenheter med beredningsorganisationer 

har för lite kontakt och samarbete med domarna. 

• Det verkar på en del överrätter finnas behov av beredningspromemorior 

eller nya sådana promemorior. 


Interna styrdokument och domarnas synpunkter på fiskalers arbetsuppgifter 

Överrätternas interna bestämmelser om fiskalernas arbetsuppgifter 

De besökta överrätternas arbetsordningar innehåller en del bestämmelser om 

fiskalernas arbetsuppgifter. Bestämmelserna i arbetsordningarna kompletteras 

på några överrätter av mer detaljerade bestämmelser i utbildningsplaner för 

fiskaler, fiskalspärmar och fiskalsmappar samt i olika promemorior avseende 

fiskalernas tjänstgöring och utbildning. Som exempel på mer detaljerade bestämmelser 

kan nämnas bestämmelser om hur fiskalerna bör utföra sina arbetsuppgifter 

och bestämmelser om i vilken omfattning fiskalerna ska eller bör 

utföra olika typer av arbetsuppgifter. I en hovrätts utbildningsplan för fiskaler 

föreskrivs bl.a. i vilken utsträckning fiskalerna bör föredra olika typer av mål 

och ärenden, vilka förhandlingar fiskalerna bör delta vid samt hur ofta fiskalerna 

bör delta vid olika typer av förhandlingar. På nämnda hovrätt finns också en 

detaljerad individuell utbildningsplan för fiskaler. I utbildningsplanen ska antecknas 

bl.a. i vilken utsträckning fiskalen har föredragit brottmål, dispositiva 

tvistemål, familjemål, överklagade häktningsbeslut, andra mål av förturskaraktär 

och preliminärfrågor. Det ska vidare antecknas bl.a. i vilken utsträckning 

fiskalen har varit protokollförare vid huvudförhandlingar i brottmål, dispositiva 

tvistemål och familjemål samt vid sammanträden för muntliga förhör. 

Fiskalernas beredning av mål och ärenden 

Undersökningarna visar att det varierar mellan och inom överrätterna i vilken 

utsträckning fiskalerna bereder mål och ärenden. På den besökta kammarrätten 

föreskrivs att fiskaler ska ges tillfälle att bereda mål. Domarna där har emellertid 

uppgett att föreskriften inte alltid följs i praktiken och att många fiskaler 

inte bereder några mål. På en hovrätt föreskrivs att fiskalerna ska bereda en del 

mål av förturskaraktär och dispositiva tvistemål i vilka det har meddelats prövningstillstånd. 

På en annan hovrätt har fiskalerna, enligt domarna, i stort sett 

71


ingen beredning över huvud taget och på de 2 andra besökta hovrätterna varierar 

det från arbetsenhet till arbetsenhet i vilken utsträckning fiskalerna bereder 

mål och ärenden. Domarna där har berättat att en del beredningsansvariga 

domare själva bereder många mål och ärenden samt att de delegerar en stor del 

av övrig beredning till domstolssekreterarna. Fiskaler som arbetar på avdelningar 

med sådana beredningsansvariga domare får inte bereda så många mål 

och ärenden. På en del andra avdelningar finns det beredningsansvariga domare 

som inte hinner med att bereda så många mål och som inte heller kan delegera 

så mycket beredning till domstolssekreterarna. Fiskaler som arbetar på 

sistnämnda avdelningar får, enligt domarna, ofta ägna en stor del av arbetstiden 

åt beredning. 

Fiskalernas föredragningar 

På en av de besökta hovrätterna föreskrivs i utbildningsplanen för fiskaler att 

fiskalerna ska få föredra bl.a. preliminärfrågor i målen, några mål i vilka det 

krävs prövningstillstånd och olika mål av förturskaraktär. Det föreskrivs också 

att antalet föredragningar av förtursmål bör anpassas så att hanteringen inte i 

alltför stor omfattning inkräktar på övriga arbetsuppgifter. Domarna vid 

nämnda hovrätt har sagt att föreskrifterna följs i praktiken samt tillagt att fiskalerna 

under året i hovrätten får föredra många olika typer av mål och ärenden. 

Även fiskalerna vid de andra 4 överrätter som besökts, får, enligt domarna, 

föredra många olika typer av mål och ärenden under året i överrätt. Vid en del 

av dessa överrätter har man utarbetat särskilda rutiner för hanteringen av mål 

och ärenden av förturskaraktär. Som exempel kan nämnas en hovrätt där varje 

fiskal har ansvar för sådana mål och ärenden antingen några dagar per vecka 

eller en vecka i taget. 

Införandet av de nya bestämmelserna om prövningstillstånd i hovrätt har, enligt 

många hovrättsdomare, medfört en rejäl ökning av antalet föredragningsmål. 

Några av dem har framhållit att det ofta tar lång tid för hovrättsfiskaler att 

sätta sig in i och föredra tvistemål, särskilt dispositiva tvistemål, för ställningstagande 

till frågan om prövningstillstånd ska meddelas eller inte samt tillagt att 

fiskalernas arbetsbelastning kan bli alldeles för hög om man på hovrätterna inte 

utarbetar nya rutiner för hanteringen av sådana mål. På en av de besökta hovrätterna 

har man infört nya rutiner och de innebär, enligt domarna, att ledamöterna 

själva föredrar dispositiva tvistemål för ställningstagande till frågan om 

prövningstillstånd ska meddelas eller inte. Fiskalerna där får föredra något sådant 

mål i utbildningssyfte, men ska i övrigt fokusera på andra typer av föredragningsmål. 

På en annan hovrätt pågår det, enligt domarna, för närvarande 

ett arbete med att utarbeta nya rutiner för hanteringen av dispositiva tvistemål. 

Fiskalernas deltagande vid förhandlingar, m.m. 

Endast 2 av de besökta hovrätterna har bestämmelser om hur ofta fiskaler bör 

delta som protokollförare vid förhandlingar. På den ena hovrätten föreskrivs 

att fiskaler ska vara protokollförare vid minst 6 huvudförhandlingar under de 

första 3 månaderna och därefter vid ca 3 huvudförhandlingar per månad. Det 

föreskrivs också att fiskalerna, under de sista 3 månaderna i hovrätten, bör 

delta vid minst så många förhandlingar som motsvarar en halv förhandlingsdag 

per vecka. Domarna på hovrätten har berättat att fiskalerna själva får bestämma 

när de ska delta som protokollförare vid förhandlingar och vilka förhandlingar 

de ska delta vid samt tillagt att fiskalerna sällan är protokollförare i den 

72


utsträckning som föreskrivs i de interna styrdokumenten. På den andra hovrätten 

föreskrivs att fiskalerna ska vara protokollförare vid förhandlingar ca 1-2 

dagar per vecka under början och slutet av året i överrätt samt ca 1-2 dagar 

varannan vecka under övrig del av året. Domarna där har sagt att det varierar 

mellan fiskalerna i vilken utsträckning de tjänstgör som protokollförare vid 


De nyssnämnda 2 hovrätternas styrdokument innehåller också andra bestämmelser 

avseende fiskalernas deltagande vid förhandlingar. I den ena hovrättens 

styrdokument anges att fiskalerna ska vara protokollförare främst i sådana mål 

som de själva kommer att handlägga vid tingsrätt, att fiskalerna normalt ska få 

”votera” efter huvudförhandlingar och att fiskalerna regelmässigt ska delta i 

hovrättens brottmålsting på annan ort än hovrättsorten. I den andra hovrättens 

styrdokument anges att fiskalerna, när så är lämpligt, ska föredra personalia 

under huvudförhandlingar i brottmål och ”votera” efter huvudförhandlingar, 

att fiskalerna bör delta vid förhandlingar i såväl brottmål som tvistemål, att 

fiskalerna bör delta vid häktningsförhandlingar och muntliga förhör samt att 

fiskalerna, mot slutet av året, bör delta vid förhandlingar i mål av mängdbrottskaraktär. 

Enligt den senare hovrättens styrdokument ankommer det på fiskalshandledarna 

att bevaka att fiskalerna får delta vid förhandlingar i sådan 

omfattning att de är väl förberedda inför underrättstjänstgöringen. 

Våra intervjuer med domarna på övriga besökta överrätter visar att det finns 

stora skillnader mellan och inom överrätterna när det gäller fiskalernas deltagande 

vid förhandlingar och fiskalernas uppgifter under förhandlingarna. Domarna 

i den besökta kammarrätten har berättat att många fiskaler deltar som 

protokollförare vid förhandling ca 1-2 gånger per månad och att fiskalerna 

alltid ”voterar” först efter förhandlingarna. Domarna på en av hovrätterna har 

berättat att fiskalerna är protokollförare vid förhandling drygt en dag per vecka 

i genomsnitt och att fiskaler, i vart fall under det andra halvåret, nog borde vara 

protokollförare vid förhandling ca 2 dagar per vecka. På den andra hovrätten 

har domarna berättat att fiskalerna på en avdelning är protokollförare vid 

förhandling ca en dag per vecka och att fiskalerna på en annan avdelning är 

protokollförare vid förhandling varannan eller var tredje vecka. Många hovrättsdomare 

har vidare uppgett att fiskalerna alltid får ”votera” först efter förhandlingarna, 

att fiskalerna sällan deltar vid flerdagarsförhandlingar och att 

många fiskaler har uttryckt önskemål om att få delta vid fler förhandlingar. 

Några av dem har också poängterat vikten av att tillgodose nämnda önskemål, 

men också av att tillgodose fiskalernas behov av deltagande vid förhandlingar i 

mål som fiskalerna själva kommer att handlägga vid tingsrätt. Som exempel på 

sådana förhandlingar har nämnts förhandlingar i mindre omfattande brottmål 

och i mål av mängdbrottskaraktär. 

Fiskalernas domsförslag 

Domarna på den besökta kammarrätten har berättat att fiskalerna alltid får 

skriva förslag till dom efter förhandling. Domarna på de besökta hovrätterna 

har däremot berättat att fiskalerna sällan får skriva domsförslag efter förhandling. 

Många domare menar att domskrivning i hovrätt kan ha ett betydande 

utbildningsvärde för fiskaler och att man på hovrätterna måste arbeta aktivt för 

att fiskaler, i vart fall under slutet av tjänstgöringsåret, får skriva en del domsförslag 

efter förhandling. 

73


Speciella arbetsuppgifter 

Fiskalernas huvudsakliga arbetsuppgifter består i att bereda mål och ärenden, 

sätta upp mål för föredragning och föredra mål samt vara protokollförare vid 

och ”votera” efter förhandlingar. På några av de besökta överrätterna föreskrivs 

att fiskalerna ska utföra även mer speciella arbetsuppgifter. Som exempel 

på sådana arbetsuppgifter kan nämnas att fiskalen ska upprätta huvudförhandlingstryck 

i tvistemål och omfattande brottmål samt bereda och föredra ärenden 

i Rättshjälpsnämnden. Vid en hovrätt föreskrivs också att varje fiskal, 

under andra halvan av överrättstjänstgöringen, ska delta som protokollförare 

vid förhandling med presidenten eller föredra mål vid tillfälle då presidenten 

deltar i sitsen. 

Intervjuade överrättsfiskalers synpunkter på arbetsuppgifterna 

Beredning av mål och ärenden 

Många fiskaler har bekräftat domarnas uppgifter avseende fiskalernas beredning 

av mål, bl.a. att det varierar i vilken utsträckning fiskaler bereder mål. En 

del fiskaler har framhållit att fiskaler i överrätt inte bör ägna en stor del av arbetstiden 

åt beredning av mål och att domstolssekreterarna nog borde kunna 

avlasta fiskalerna när det gäller beredning. Domstolssekreterarna borde, enligt 

fiskalerna, kunna upprätta kallelselistor, huvudförhandlingsplaner och tryck 

inför förhandlingar. Sådana arbetsuppgifter har, enligt fiskalerna, nämligen ett 

mycket begränsat utbildningsvärde för fiskaler. 

Föredragningar 

Fiskalerna har till stor del bekräftat domarnas uppgift att fiskaler under året i 

överrätt får föredra olika typer av mål och ärenden. På 3 av de besökta överrätterna 

har fiskalerna berättat att det, i vart fall på någon avdelning, finns uttalade 

eller outtalade riktlinjer om att fiskalerna bör föredra 3-5 mål per vecka. Några 

av dem har tillagt att varken fiskaler eller ledamöter bryr sig om riktlinjerna. 

En del fiskaler har vidare bekräftat uppgiften att det på överrätten finns särskilda 

rutiner för hanteringen av förtursmål. Undersökningarna visar att förtursmål på 

en del arbetsenheter fördelas mellan fiskalerna enligt en lista och att förtursmål 

på en del andra arbetsenheter delas ut till de fiskaler som vid respektive tidpunkt 

har ansvaret, eller jouren, för hanteringen av sådana mål. Fiskaler som tjänstgör 

på arbetsenheter med jour för hanteringen av förtursmål, har berättat att de har 

sådan jour ca en dag per vecka, en vecka per månad eller en vecka varannan månad. 

Flertalet av dem har framhållit att det är positivt med jour för hanteringen av 

förtursmål. De har dock framfört olika åsikter om huruvida fiskaler bör ha jour 

ca en dag per vecka eller jour en hel vecka i taget. Fiskaler som förespråkar jour 

ca en dag per vecka, har sagt att det ofta blir väldigt betungande med jour under 

en hel vecka och att de under jourveckorna sällan kan delta vid förhandlingar. 

Fiskaler som förespråkar jour en vecka i taget, har sagt att de under jourveckorna 

kan fokusera på förtursmålen samt att de under övriga veckor kan arbeta 

ostört med andra föredragningsmål och även delta vid förhandlingar. 

Många hovrättsfiskaler har, i likhet med domarna på hovrätterna, uppgett att 

antalet föredragningsmål ökat efter införandet av de nya bestämmelserna om 

prövningstillstånd i hovrätt. På en av de besökta hovrätterna är det, enligt fiskalerna, 

nästan enbart fiskaler som föredrar mål och ärenden i vilka det krävs 

prövningstillstånd. På en annan besökt hovrätt är det ledamöter som föredrar 

74


dispositiva tvistemål för ställningstagande till frågan om prövningstillstånd ska 

meddelas eller inte och fiskaler som föredrar övriga mål och ärenden i vilka det 

krävs prövningstillstånd. De senare fiskalerna har tillagt att de får föredra en 

del enkla dispositiva tvistemål och även något mer komplicerat sådant mål i 

utbildningssyfte. De har också instämt i domarnas uppfattning att fiskalernas 

arbetsbelastning nog inte skulle tillåta föredragning av alla dispositiva tvistemål. 

På de andra besökta hovrätterna varierar det från arbetsenhet till arbetsenhet 

vilken eller vilka personalkategorier som föredrar dispositiva tvistemål för ställningstagande 

till frågan om prövningstillstånd ska meddelas eller inte. 

Några fiskaler har lämnat även andra synpunkter på föredragningarna. En del 

av dem har uppgett att ledamöternas ageranden under föredragningarna har 

stor betydelse för fiskalens känsla av trygghet i rollen som föredragande. En del 

ageranden kan, enligt fiskalerna, leda till stress och ångest hos fiskalen. Som 

exempel har nämnts att ledamöter ser frånvarande ut under föredragningar och 

att ledamöter ofta avbryter fiskalerna under föredragningen. Några fiskaler har 

vidare sagt att de kan bli stressade när ledamöterna ger dem dubbla budskap 

under föredragningar. Som exempel på dubbla budskap har nämnts att ledamöter, 

utan att säga något, genom sina fysiska ageranden visar att de inte vill lyssna på 

det som fiskalen har att säga. En del fiskaler har också uppgett att det ofta inte 

avsätts tillräckligt med tid för föredragningar. Tidsbrist vid föredragningar kan, 

enligt fiskalerna, leda till stress och ångest hos fiskalen. Avsaknad av tid för 

föredragningar kan resultera i högar med mål, vilka skapar stress och ångest 

hos fiskalen. 

Deltagande vid förhandlingar, m.m. 

Fiskalerna har till stor del bekräftat det som framkommit under våra intervjuer 

med domarna avseende fiskalers deltagande vid förhandlingar. Intervjuerna 

med fiskalerna visar dock att det på en del överrätter finns större skillnader 

mellan arbetsenheterna än vad domarna uppgett. På en hovrätt har fiskalerna 

berättat att de på en arbetsenhet deltar vid förhandling ca 3 dagar per vecka 

och att de på en annan arbetsenhet deltar vid ca en förhandling varannan månad. 

På en annan hovrätt har fiskalerna berättat att de på en arbetsenhet deltar 

vid förhandling ca en dag per vecka och att de på en annan arbetsenhet deltar 

vid förhandling ca en dag per månad. Många fiskaler har menat att skillnaderna 

är för stora och tillagt att man i vart fall inom en överrätt bör försöka åstadkomma 

mer enhetlighet beträffande fiskalernas deltagande vid förhandlingar. 

En del hovrättsfiskaler har bekräftat domarnas uppgift om att de själva får välja 

när de ska delta vid förhandlingar och vilka förhandlingar de ska delta vid samt 

tillagt att det finns såväl för- som nackdelar med valfriheten. De har som exempel 

på fördelar nämnt att de kan delta vid förhandlingar i olika typer av mål samt 

på så sätt få en bred erfarenhet och kompetens inför underrättstjänstgöringen. 

De har som exempel på nackdelar nämnt att många fiskaler uppfattar tvistemål 

som mer komplicerade än brottmål och att fiskaler därför sällan deltar vid förhandlingar 

i tvistemål samt att fiskaler, under perioder av hög arbetsbelastning, 

ofta prioriterar andra arbetsuppgifter framför deltagande vid förhandlingar. 

Det senare medför att det ibland går lång tid mellan förhandlingarna. 

Fiskalerna i den hovrätt som har en föredragningsenhet, har bekräftat domarnas 

uppgift att deras deltagande vid förhandlingar har ökat efter inrättandet av 

nämnda enhet. De har tillagt att de numera är ganska nöjda med omfattningen 

75


av deras deltagande vid förhandlingar. Även kammarrättsfiskalerna har sagt att 

de är nöjda i nämnda avseende. Fiskalerna vid de andra 3 hovrätter som besökts, 

har däremot framfört önskemål om ökat deltagande vid förhandlingar, 

särskilt vid förhandlingar i mindre omfattande brottmål och i mål av mängdbrottskaraktär, 

eller, i vart fall, ökat deltagande vid förhandlingar under slutet 

av året i hovrätt. 

Domsförslag 

Kammarrättsfiskalerna har, till skillnad från domarna i kammarrätten, uppgett 

att de endast ibland får skriva förslag till dom efter förhandling. De har vidare 

uppgett att de relativt ofta skriver domsförslag i föredragningsmålen och att de 

därför inte önskar skriva fler domsförslag efter förhandling. Hovrättsfiskalerna 

har däremot bekräftat domarnas uppgift om att de sällan skriver förslag till dom 

efter förhandling. På en hovrätt har ingen av fiskalerna skrivit domsförslag och 

på de övriga besökta hovrätterna har fiskalerna skrivit 1-2 domsförslag. Några 

av de senare fiskalerna har berättat att de, när de väl deltar vid förhandlingar, 

ofta deltar vid förhandlingar i mindre omfattande brottmål och att de efter 

förhandlingarna ofta får skriva domsförslag i något av målen. 

Många hovrättsfiskaler har framhållit att fiskaler måste få skriva domsförslag, 

eller fler domsförslag, efter förhandling och tillagt att tid måste avsättas för 

nämnda uppgift. Några av dem har uppgett att de tidigare fick skriva utförliga 

beslut och domar i föredragningsmålen samt att de på så sätt fick träning i 

konsten att skriva olika typer av avgöranden. Situationen har förändrats i och 

med införandet av de nya reglerna om prövningstillstånd. Fiskalerna har berättat 

att de i föredragningsmålen numera sällan skriver mer än att prövningstillstånd 

meddelas eller inte meddelas och att fiskaler, om de inte får skriva domsförslag 

efter förhandlingar, riskerar att få en mycket bristfällig erfarenhet av och utbildning 

i domskrivning under året i hovrätt. En del fiskaler har framfört önskemål 

om att det på hovrätterna utarbetas riktlinjer i vilka det anges dels hur 

många domsförslag fiskalerna ska skriva under året i hovrätt, dels vilka som ska 

kontrollera efterlevnaden av riktlinjerna. Den senare uppgiften borde, enligt 

fiskalerna, kunna utföras av fiskalshandledarna. 

Speciella arbetsuppgifter 

En del fiskaler har bekräftat att de utför även mer speciella arbetsuppgifter. 

Fiskaler som med jämna mellanrum föredrar mål inför Rättshjälpsnämnden, 

har tillagt att föredragningarna genomförs ca en gång per månad eller varannan 

månad och att det kan ta upp till en vecka att förbereda dessa ärenden för föredragning. 

Fiskalerna har framfört önskemål om att andra personer, exempelvis 

anställda på nämnden, övertar arbetet med att föredra nämnda ärenden. 



Enkätundersökningarna visar att flertalet fiskaler har lagom mycket beredning i 

överrätt. Ca 21 procent av hovrättsfiskalerna och ca 4 procent av kammarrättsfiskalerna 

har däremot angett att de har för mycket beredning och ca 16 procent 

av hovrättsfiskalerna och ca 13 procent av kammarrättsfiskalerna har angett att 

de har för lite beredning. 

76


Deltagande vid förhandlingar, m.m. 

Undersökningarna visar också att nästan hälften av hovrättsfiskalerna är protokollförare 

vid och ”voterar” efter förhandling ca en gång per vecka, att ingen av 

kammarrättsfiskalerna utför dessa arbetsuppgifter ca en gång per vecka samt att 

drygt en tredjedel av hovrättsfiskalerna och drygt två tredjedelar av kammarrättsfiskalerna 

utför nämnda arbetsuppgifter högst ca en gång per månad (se tabell 7.5). 

En del fiskaler har lämnat egna kommentarer till svaren. Innehållet i kammarrättsfiskalernas 

kommentarer visar att en del av dem vill delta vid fler förhandlingar 

och att en del av dem inte vill delta vid fler förhandlingar. Hovrättsfiskalerna 

har till stor del bekräftat de uppgifter som framkommit under våra intervjuer 

med hovrättsfiskalerna. En del av dem har tillagt att de nästan enbart deltar vid 

hovrättens förhandlingar på andra orter än hovrättsorten. Några andra hovrättsfiskaler 

har angett att det på en del specialavdelningar sällan förekommer 

förhandlingar och att fiskaler som tjänstgör på sådana avdelningar därför 

mycket sällan deltar vid förhandlingar. 

Tabell 7.5 Överrättsfiskalernas svar på frågan hur ofta de är protokollförare vid och 

”voterar” efter förhandlingar (i genomsnitt). Siffrorna visar hur många procent av 

fiskalerna som har markerat respektive svarsalternativ. 


Minst en gång per vecka 48,6 0 

Ca en gång varannan vecka 12,5 4,3 

Ca en gång var tredje vecka 4,2 17,4 

Ca en gång per månad 23,6 34,8 

Ca en gång varannan månad 6,9 8,7 

Mer sällan än ovanstående 4,2 34,8 

Domsförslag 

Överrättsfiskalerna har i enkäterna fått ange om de har skrivit förslag till dom 

efter förhandling och, i så fall, hur många domsförslag de har skrivit. Resultaten 

redovisas i diagram 7.2. I sammanhanget bör framhållas att en del fiskaler hade 

tjänstgjort endast kort tid i överrätt då de besvarade enkäten. 

Diagram 7.2 Överrättsfiskalernas svar på frågan om de har skrivit förslag till dom efter 

förhandling i överrätt och, i så fall, hur många sådana domsförslag de har skrivit. 

% 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Alltid Minst 20 

domar 

10-19 

domar 

5-9 domar 2-4 domar En dom Ingen dom 


77


Fiskalerna har i enkäterna också fått ange om de anser att de i tillräcklig utsträckning 

får ”votera” och skriva domsförslag efter förhandlingar. Av kammarrättsfiskaler 

har ca 77 procent svarat jakande på frågan och ca 13 procent 

svarat nekande på frågan. Övriga kammarrättsfiskaler har däremot angett att de 

i tillräcklig utsträckning får antingen ”votera” eller skriva förslag till dom. Av 

hovrättsfiskalerna har ca 14 procent svarat jakande på frågan och ca 14 procent 

svarat nekande på frågan. Ca 72 procent av hovrättsfiskalerna har i stället angett 

att de får ”votera” i tillräcklig utsträckning. Ingen av hovrättsfiskalerna har 

angett att han eller hon får skriva förslag till dom i tillräcklig utsträckning. 


• Många av de besökta överrätterna tycks sakna rutiner för kontroll av att 

fiskalerna får utföra olika typer av arbetsuppgifter och arbeta med olika 

typer av mål. 

• En del hovrättsfiskaler ägnar en alltför stor del av arbetstiden åt beredning 

av mål och ärenden samt åt arbetsuppgifter som borde kunna utföras av 

annan personal, företrädesvis kanslipersonal. 

• En hel del fiskaler får sällan delta vid och ”votera” efter förhandlingar. 

• Många hovrättsfiskaler får inte skriva domsförslag efter förhandling. 


Interna styrdokument och domarnas synpunkter på fiskalers arbetstid m.m. 

De besökta överrätterna har inga särskilda bestämmelser om fiskalernas arbetstid. 

Detta beror sannolikt på att fiskalerna, i likhet med andra domare, har oreglerad 

arbetstid. Den oreglerade arbetstiden innebär, enligt de interna styrdokumenten, 

att fiskalerna, i den utsträckning det behövs för arbetets behöriga gång, är skyldiga 

att uppehålla sig på arbetsplatsen under arbetstid och där utföra sina arbetsuppgifter. 

Två av överrätterna har inte heller några särskilda bestämmelser 

om fiskalernas arbetsbelastning. I de andra 3 överrätternas styrdokument finns 

bestämmelser om att arbetet på arbetsenheterna ska planeras på ett sådant sätt 

att fiskalen kan delta i utbildning och ges tid att förkovra sig, att handledarna 

ska ha ett visst ansvar för fiskalernas arbetsbörda och arbetsbelastning samt att 

handledarna ska ha ett ansvar för fiskalernas trivsel på arbetsenheten. 

Våra intervjuer med domarna visar att de flesta överrättsfiskaler verkar ha en 

rimlig arbetsbelastning. En del hovrättsdomare har dock sagt att fiskalernas 

arbetsbelastning, i likhet med domarnas arbetsbelastning, varierar en hel del 

från tid till annan. De senare domarna har också tillagt att fiskalernas arbetsbelastning 

på avdelningsnivå ofta styrs av möjligheten att delegera arbetsuppgifter 

till domstolssekreterarna och av huruvida ledamöter själva föredrar mål eller 

inte. Fiskaler som tjänstgör på avdelningar där domstolssekreterarna har full 

delegation och där ledamöter själva föredrar exempelvis mål i vilka det krävs 

prövningstillstånd har, enligt domarna, ofta en rimlig arbetsbelastning. Fiskaler 

som i stället tjänstgör på avdelningar där få arbetsuppgifter delegeras till domstolssekreterarna 

och där ledamöterna själva inte föredrar mål, kan, enligt domarna, 

emellanåt ha en alltför hög arbetsbelastning. Domarna på en av de 

besökta hovrätterna har tillagt att fiskalernas arbetsbelastning till stor del också 

styrs av domstolens målbalanser och domarna på den besökta kammarrätten 

har uppgett att den påverkas även av mängden frist- och förtursmål. De senare 

domarna har också uppgett att kammarrätterna har färre sådana mål än hovrät- 

78


terna och att kammarrättsfiskaler därför ofta har en bättre, och framför allt mer 

jämn, arbetsbelastning än hovrättsfiskalerna. De intervjuade domarna är överens 

om att fiskaler bör säga ifrån om de har för hög arbetsbelastning. Många av 

dem tror dock att fiskaler inte säger ifrån i den utsträckning som är motiverad. 

På 2 överrätter har domarna sagt att fiskalerna sällan arbetar mer än normal 

arbetstid. På 3 andra besökta överrätter har domarna däremot uppgett att en 

del fiskaler arbetar mycket och även på helger. Några av dem har också sagt att 

det är svårt att kontrollera fiskalernas arbetstider, att många fiskaler nog arbetar 

mer än vad domarna tror och att en del fiskaler inte vill medge att de arbetar 

mer än normal arbetstid. De senare domarna har nämnt olika förklaringar till 

varför en del fiskaler, trots rimlig arbetsbelastning, arbetar mer än normal arbetstid. 

En del har framhållit att arbete utöver normal arbetstid nog ibland 

föranleds av även annat än hög arbetsbelastning. Enligt domarna har det på en 

del överrätter nämligen utvecklats en kultur som innebär att fiskaler i anslutning 

till helgarbete på domstolen genomför olika sociala aktiviteter tillsammans. Det 

finns, enligt domarna, också fiskaler som behöver lägga ned mer tid än andra 

fiskaler för att känna sig nöjda med arbetsprestationerna samt fiskaler som 

under fritiden vill ägna mycket tid åt att fördjupa sina juridiska kunskaper, lära 

sig yrket och utvecklas i rollen som blivande domare. 

Många domare har uppgett att fiskaler, i likhet med andra anställda, kan bli 

stressade och få ångest emellanåt samt tillagt att förmågan att hantera stress 

nog varierar från fiskal till fiskal. Antalet fiskaler som har mått dåligt och blivit 

sjuka på grund av arbetssituationen verkar dock vara ytterst begränsad. På en 

av de besökta hovrätterna har det, enligt domarna, förekommit en långtidssjukskrivning 

bland fiskalerna. Långtidssjukskrivningen föranleddes dock inte enbart 

av arbetssituationen utan också av andra omständigheter. En del domare har 

berättat att det ibland är svårt att få information om att fiskaler mår dåligt och 

att det ofta är adjunkterna som påtalar för ledamöterna att en fiskal mår dåligt. 

Intervjuade överrättsfiskalers synpunkter på arbetstid m.m. 

På 3 besökta överrätter har fiskalerna bekräftat domarnas uppgift om att fiskalerna 

oftast har en rimlig arbetsbelastning. Fiskalerna på dessa överrätter har 

tillagt att en eller flera personer har kontroll över deras arbetsbörda och arbetsbelastning 

samt att fiskalerna säger ifrån om de har för mycket att göra. 

På den fjärde överrätten har fiskalerna uppgett att deras arbetsbelastning varierar 

mycket mellan olika avdelningar och på den femte överrätten har fiskalerna 

uppgett att flertalet fiskaler ofta har en hög, och ibland alltför hög, arbetsbelastning. 

Fiskalerna vid dessa överrätter har tillagt att det finns många förklaringar 

till varför fiskaler har en hög arbetsbelastning. Den viktigaste förklaringen 

är att antalet mål, särskilt antalet föredragningsmål, har ökat under senare år. 

En annan viktig förklaring är, enligt fiskalerna, att många fiskaler saknar vetskap 

om vad som förväntas av dem i olika avseenden. Det senare medför att många 

fiskaler sätter upp egna, ofta alldeles för höga, krav på hur väl de ska utföra 

sina arbetsuppgifter. Fiskalernas egna krav och uppfattningar om omgivningens 

krav kan nog, enligt fiskalerna, ofta leda till att fiskalerna överarbetar mål 

och ärenden i stor utsträckning. En annan förklaring till fiskalernas höga arbetsbelastning 

är, enligt fiskalerna, att många fiskaler, bl.a. på grund av vitsorden, 

inte vågar säga ifrån i tillräcklig utsträckning. 

79


Fiskaler som har en hög arbetsbelastning har framhållit att fiskaler redan under 

introduktionen bör få tydlig information om vad som förväntas av dem i olika 

avseenden, att det på domstolarna bör utarbetas rutiner för kontroll av fiskalens 

arbetsbörda och arbetsbelastning samt att många fiskaler måste bli bättre på att 

säga ifrån. En del av dem har också framfört önskemål om att beredningschefer 

emellanåt ger fiskalerna instruktioner vid tilldelningen av föredragningsmål och 

att övriga ledamöter, särskilt referenter i målen, emellanåt ger fiskalerna instruktioner 

inför förberedandet av föredragningar och ”voteringar”. En referent 

skulle exempelvis kunna ge fiskalen instruktioner om vilka frågor fiskalen bör 

fokusera på i målet, förslag på doktrin och avgöranden som behandlar aktuella 

frågor samt andra tips och råd. 

Fiskaler som har en rimlig arbetsbelastning, arbetar sällan mer än 40 timmar 

per vecka. De arbetar inte heller på helger i någon stor utsträckning. Fiskaler 

som har en hög arbetsbelastning, arbetar ofta ca 40-45 timmar per vecka och 

även på helger i viss utsträckning. Kammarrättsfiskalerna har uppgett att fiskaler 

som varit notarier vid allmän domstol ofta har längre arbetsdagar än fiskaler 

som fullgjort notarietjänstgöring vid förvaltningsdomstol. Det senare beror, 

enligt fiskalerna, på att fiskaler med tingsrättsbakgrund saknar erfarenhet av 

målen vid förvaltningsdomstol och att nämnda fiskaler nog är vana vid långa 

arbetsdagar. Undersökningarna visar också att fiskaler som har en rimlig arbetsbelastning 

ofta har möjlighet att ta ut kompensation för mertidsarbete 

inom ramen för den oreglerade arbetstiden, medan fiskaler som har en hög 

arbetsbelastning sällan har möjlighet att ta ut sådan kompensation. 

Resultaten av våra intervjuer med fiskalerna visar också att det finns ett samband 

mellan fiskalernas uppfattningar om arbetsbelastningen och hur fiskalerna 

mår. Fiskaler som har en rimlig arbetsbelastning, har berättat att de mycket 

sällan känner stress och ångest. Fiskaler som har en hög arbetsbelastning, har 

däremot uppgett att de emellanåt mår dåligt på grund av arbetssituationen. 

Några av dem har tillagt att de sällan kan arbeta 8 timmar och gå hem med gott 

samvete, att de ofta känner sig otillräckliga i olika avseenden samt att de ibland 

har svårt att släppa tankarna på arbetet under fritiden. En del av dem har också 

sagt att det på gemensamma möten ofta förekommer diskussioner om målbalanser 

och antalet inneliggande föredragningsmål samt att sådana diskussioner 

ofta leder till stress och ångest hos fiskalerna. Många fiskaler uppfattar 

nämligen diskussionerna på så sätt att fiskalerna bör sätta upp och föredra fler 

mål samt även i övrigt arbete mer än vad de redan gör. 


Fiskalerna har i enkäterna fått ange hur de upplever avdelningens eller arbetsenhetens 

krav på vad de förväntas utföra under normal arbetstid. Resultaten 

visar att majoriteten av fiskaler upplever kraven som rimliga, men också att 

nästan 40 procent av fiskalerna upplever kraven som höga eller för höga. Ingen 

av fiskalerna har angett att han eller hon tycker att kraven är för låga. 

Fiskalerna har i enkäterna också fått ange hur många timmar de arbetar på 

domstolen varje vecka, i genomsnitt. Resultaten redovisas i diagram 7.3. De har 

också fått ange om de arbetar även utanför domstolen och, i så fall, hur många 

timmar de arbetar utanför domstolen per vecka, i genomsnitt. Resultaten visar 

att en hel del fiskaler arbetar även utanför domstolarna. Av hovrättsfiskalerna 

har ca 40 procent angett att de arbetar ca 1-5 timmar utanför domstolen per 

vecka och ca 5 procent angett att de arbetar ca 6-10 timmar utanför domstolen 

80


per vecka. Av kammarrättsfiskalerna har ca 50 respektive 4 procent markerat 

nu nämnda svarsalternativ. Övriga fiskaler, dvs. ca 54 procent av hovrättsfiskalerna 

och ca 45 procent av kammarrättsfiskalerna, har däremot angett att de 

inte arbetar utanför domstolen. 

En del fiskaler har lämnat egna kommentarer till svaren och angett bl.a. att 

fiskaler med barn ofta arbetar utanför domstolen i större utsträckning än andra 

fiskaler, att relativt många fiskaler arbetar under resorna till och från arbetet 

samt att fiskalernas arbete utanför domstolen ofta består i förberedelser inför 

föredragningar och förhandlingar. 

Diagram 7.3 Överrättsfiskalernas svar på frågan hur många timmar de arbetar på 

domstolen varje vecka (i genomsnitt). 

% 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Högst 40 timmar Ca 41-45 timmar Ca 46-50 timmar Mer än 50 timmar 


Våra enkätundersökningar visar också att kammarrättsfiskalerna har bättre 

möjligheter än hovrättsfiskalerna att kunna kompensera för inarbetad mertid 

inom ramen för den oreglerade arbetstiden. Av hovrättsfiskalerna har endast ca 

7 procent angett att de alltid kan ta ut sådan kompensation och ca 23 procent 

angett att de oftast kan ta ut sådan kompensation. Av kammarrättsfiskalerna 

har ca 30 respektive 26 procent markerat nu nämnda svarsalternativ. Ca 47 

procent av hovrättsfiskalerna och ca 22 procent av kammarrättsfiskalerna har 

angett att de endast ibland kan ta ut kompensation för inarbetade övertid och 

ca 20 procent av fiskalerna har angett att de aldrig kan ta ut sådan kompensation. 

Några fiskaler har lämnat egna kommentarer till svaren. De har angett bl.a. att 

fiskaler ibland kan kompensera för inarbetad mertid genom långa lunchraster, 

att den oreglerade arbetstiden emellanåt känns mer reglerad än oreglerad och 

att det på domstolen inte uppskattas om fiskaler tar ut kompensation för inarbetad 

mertid. 

Fiskalerna har i enkäterna också fått svara på frågan om de säger ifrån när de 

har för mycket att göra. Fiskaler som svarat jakande på denna fråga, har även 

fått svara på frågan om det i enskilda fall får någon effekt att de säger ifrån. 

Endast ca 53 procent av hovrättsfiskalerna och ca 61 procent av kammarrättsfiskalerna 

har svarat jakande på den första frågan. Av nu nämnda fiskaler har ca 

70 procent av hovrättsfiskalerna och ca 76 procent av kammarrättsfiskalerna 

angett att deras påtalanden alltid eller oftast får en effekt. Drygt 12 procent av 

hovrättsfiskalerna och ca 6 procent av kammarrättsfiskalerna har däremot an- 

81


gett att deras påtalanden aldrig får någon effekt. Övriga fiskaler har angett att 

deras påtalanden endast ibland får en effekt. 

Flertalet kammarrättsfiskaler har i sina kommentarer till svaren angett att de 

nästan aldrig har haft någon anledning att säga ifrån, men tillagt att de nog 

skulle göra det om så behövdes. En del hovrättsfiskaler har angett att de inte 

säger ifrån eftersom deras påtalanden nog skulle kunna få negativa konsekvenser 

för andra arbetstyngda fiskaler. En del andra hovrättsfiskaler har angett att 

många fiskaler inte säger ifrån på grund av vitsorden. 

Enkätundersökningarna visar att endast 2 av 95 fiskaler har varit borta från 

arbetet på grund av att de har mått dåligt av arbetssituationen. Dessa 2 fiskaler, 

som båda arbetar i hovrätt, har tillagt att de endast vid något tillfälle varit borta 

från arbetet av nämnda anledning. 

Uppmärksammade problem och brister avseende arbetstid m.m. 

• En del hovrättsfiskaler har en alltför hög arbetsbelastning och nästan en 

fjärdedel av hovrättsfiskalerna arbetar mer än 45 timmar per vecka i genomsnitt. 

• En del hovrätter kan behöva utarbeta nya rutiner för fiskalernas medverkan 

i överklagade tvistemål. 

• Många av de besökta överrätterna tycks sakna rutiner för kontroll av fiskalernas 

arbetsbörda, arbetsbelastning och arbetstid. 

• En hel del fiskaler säger inte ifrån när de har en för hög arbetsbelastning. 

• Många fiskaler har inte möjlighet att ta ut kompensation för inarbetad mertid 

inom ramen för den oreglerade arbetstiden. 


Interna styrdokument och domarnas synpunkter på återkoppling m.m. 


I de besökta hovrätternas styrdokument anges vilka befattningshavare som har 

ansvaret för att fiskalerna får tillräckligt med feedback på utförda arbetsinsatser. 

På 2 hovrätter har lagmännen nämnda ansvar och på 2 andra hovrätter har 

beredningscheferna eller handledarna detta ansvar. På den besökta kammarrätten 

är det, enligt domarna, rotelinnehavarna och fiskalshandledarna som ansvarar 

för att fiskalerna får tillräckligt med feedback. Några domare har vid 

intervjuerna tillagt att även andra domare på arbetsenheterna, särskilt de domare 

som är ordförande vid föredragningar och förhandlingar, har ett ansvar för 

att fiskalerna ges feedback. 

Många domare har påtalat vikten av att fiskaler, särskilt under den inledande 

tiden i överrätt, får mycket feedback på arbetsinsatserna och uppgett att domarna 

också försöker ge mycket feedback till fiskalerna. Våra undersökningar 

visar att positiv och konstruktiv feedback ofta verkar lämnas i direkt anslutning 

till föredragningar och voteringar, medan negativ kritik ofta tycks lämnas på 

fiskalens rum. Undersökningarna visar också att fiskalerna, enligt domarna, nog 

önskar mer konstruktiv feedback, att många domare anser sig kunna ge mer 

sådan feedback, att några domare anser det vara svårt att ge feedback till fiskaler 

och att en del domare önskar utbildning i konsten att ge konstruktiv feedback. 

82


På en av de besökta hovrätterna har man upprättat ett dokument innehållande 

sådant som fiskalerna kan behöva upplysas om efter en föredragning. Dokumentet 

syftar till att underlätta för ledamöterna att ge konstruktiv feedback och domarna 

på hovrätten är mycket nöjda med dokumentet. Som exempel på frågor 

i dokumentet kan nämnas ”var det rättsliga problemet korrekt identifierat och 

formulerat?”, ”var rättsutredningen tillräckligt omfattande/för omfattande?”, 

”varför ändrades formuleringarna i mitt beslutsförslag?” och ”var föredragningen 

lätt att följa?”. 


Tre av de besökta hovrätterna har interna bestämmelser om uppföljnings- och 

utvecklingssamtal samt om andra samtal med fiskaler. På en av hovrätterna 

föreskrivs att handledarna bör ta initiativ till samtal med fiskalerna ett par 

gånger per termin och på de andra 2 hovrätterna föreskrivs att handledarna 

regelbundet bör ha samtal med sina fiskaler samt att lagmännen ska ha ett inledande 

samtal med fiskalerna, ett uppföljningssamtal efter ca 3 månaders tjänstgöring 

och ett utvecklingssamtal inför fiskalernas byte av avdelning eller byte 

från hovrätt till tingsrätt. De senare 2 hovrätternas styrdokument innehåller 

också bestämmelser om att fiskalerna under samtalen ska få veta bl.a. vad som 

förväntas av dem när det gäller arbetsinsatserna, hur hittillsvarande arbetsinsatser 

har bedömts och i vilka avseenden de kan behöva förkovra sig. På en av 

hovrätterna föreskrivs vidare att lagmännen och fiskalerna, under samtalen, ska 

diskutera utförda och inte utförda arbetsmoment samt att de ska göra en översiktlig 

planering av återstoden av tiden på avdelningen. Det föreskrivs också att 

administrativa direktören ska ha regelbundna samtal med fiskalerna under domarutbildningen 

samt att lagmännen ska redovisa tidpunkterna för inledande 

samtal, uppföljningssamtal och utvecklingssamtal i fiskalernas individuella utbildningsplan. 

Lagmännen ska även överlämna utbildningsplanerna till administrativa 

kansliet som kontrollerar att samtal har genomförts på avdelningarna. 

Domarna på dessa hovrätter har sagt att samtal nog genomförs enligt föreskrifterna 

i de interna styrdokumenten. 

Resultaten av våra intervjuer med domarna visar att det även på de andra 2 

överrätter som har besökts, genomförs samtal med fiskalerna. Domarna där 

har berättat att fiskalerna, utöver regelbundna samtal med handledarna, har 

uppföljnings- och utvecklingssamtal med lagmän eller biträdande avdelningschefer. 

På en av överrätterna har domarna berättat att de biträdande avdelningscheferna 

har samtal med fiskalerna en gång per kvartal och ett avslutande 

samtal med fiskalerna inför byte av avdelning eller domstol. På den andra överrätten 

har domarna berättat att lagmännen har ett inledande samtal med fiskalerna, 

ett uppföljningssamtal med fiskalerna efter ca 3 månaders tjänstgöring 

och ett avslutande samtal inför byte av avdelning eller domstol. 

Några domare har framhållit att halvtidssamtalen ofta är de viktigaste samtalen 

för fiskalerna och poängterat vikten av att sådana samtal inte blir informella. 

Fiskalen måste, enligt domarna, under samtalen få tydlig information om hur 

de ligger till i olika avseenden och vad de kan förbättra under den fortsatta 

tjänstgöringen. Domarna har också poängterat vikten av att fiskalerna får negativ 

och konstruktiv kritik under samtalen. Sådan kritik får, enligt domarna, 

aldrig komma som en överraskning för fiskalerna under avslutningssamtalen 

eller i vitsorden. 

83


Vitsord 

På en hovrätt får fiskalerna skriftliga vitsord vid såväl byte av avdelning som byte 

från hovrätt till tingsrätt och på 2 andra besökta överrätter, en kammarrätt och 

en hovrätt, får fiskalerna skriftliga vitsord vid byte från överrätt till underrätt. 

På de andra besökta överrätterna får fiskalerna muntliga omdömen vid byte av 

avdelning och muntliga eller skriftliga vitsord vid byte från hovrätt till tingsrätt. 

Våra undersökningar visar att skriftliga vitsord utfärdas av lagmän samt att många 

lagmän talar, eller har möte, med andra domare innan de bestämmer innehållet 

i vitsorden. Undersökningarna visar också att en del fiskaler får sina vitsord vid 

avslutningssamtalet på avdelningen eller domstolen och att en del fiskaler får 

sina vitsord först efter byte av avdelning eller byte från överrätt till underrätt. 

Intervjuade överrättsfiskalers synpunkter på återkoppling m.m. 


Många fiskaler har, i likhet med domarna, framhållit att fiskaler bör få mycket 

feedback under den inledande tiden i överrätt samt bekräftat uppgiften att 

flertalet domare ger feedback till fiskaler med jämna mellanrum. Fiskalerna har 

dock tillagt att mängden och typen av feedback varierar mycket från domare till 

domare. Många fiskaler har också bekräftat domarnas uppgift om att fiskaler 

anser sig få för lite konstruktiv feedback och även framfört önskemål om mer 

sådan feedback. En del av dem har också särskilt efterfrågat konstruktiv feedback 

beträffande upprättade domsförslag. Fiskalerna har framhållit att konstruktiv 

feedback gör det möjligt för dem att inse varför de ska eller bör göra 

på ett visst sätt, vad som förväntas av dem i olika avseenden och vad de kan 

förbättra under den fortsatta tjänstgöringen. Insikter om förväntningar leder, 

enligt fiskalerna, ofta till ökad trivsel på arbetsplatsen. Förståelse för varför 

man bör göra på ett visst sätt och vad man kan förbättra leder ofta till att de 

kan utvecklas i rollen som blivande domare. Många fiskaler har framfört önskemål 

även om mer positiv feedback. Några av dem har, i likhet med många 

notarier, uppgett att domarnas tystnad nog ofta ska anses innebära väl utfört 

arbete. Domarnas tystnad kan, enligt fiskalerna, dock tolkas på många olika sätt 

och hos en del fiskaler leda till osäkerhet. 

Fiskalerna har nämnt olika förklaringar till varför många domare inte ger fiskaler 

tillräckligt med konstruktiv feedback samt positiv feedback och beröm. En del 

av dem har sagt att domarna nog sällan har tid att ge feedback, särskilt konstruktiv 

sådan, och en del andra fiskaler har sagt att många domare nog anser det vara svårt 

att ge konstruktiv feedback. Fiskalerna har framhållit att det på överrätterna bör 

vidtas åtgärder för att öka mängden feedback till fiskaler. Några av dem har, i likhet 

med en del domare, uppgett att många domare nog skulle behöva utbildning 

i konsten att ge konstruktiv feedback. Några andra fiskaler har uppgett att det på 

överrätterna bör utarbetas skriftliga dokument, exempelvis checklistor, i vilka det 

anges vad ledamöterna bör uttala sig om efter föredragningar och ”voteringar”. 

Enligt fiskalerna räcker det dock inte att skapa förutsättningar för domare att 

ge feedback. Det krävs också att domarna verkligen ger feedback till fiskalerna, 

att det på överrätterna finns domare med ansvar för att fiskalerna får feedback 

samt att fiskalerna själva tar ett ansvar för att domarna ger dem tillräckligt med 

feedback. Några av dem har tillagt att fiskalshandledarna bör kunna ta ett större 

ansvar när det gäller feedback till fiskaler. 

84



Undersökningarna visar att många fiskaler har i vart fall något samtal med 

handledaren, att flertalet fiskaler har åtminstone ett uppföljnings- och utvecklingssamtal 

per enhetsplacering samt att nästan alla fiskaler har ett avslutningssamtal 

inför byte av avdelning eller byte från överrätt till underrätt. Antalet 

samtal och innehållet i samtalen verkar dock variera mycket mellan och inom 

de besökta överrätterna. På en hovrätt har fiskalerna berättat att de har minst 

ett samtal på de allmänna avdelningarna, ett samtal efter varje placering på 

föredragningsenheten och ett samtal inför byte från hovrätt till tingsrätt. På 2 

andra överrätter har fiskalerna berättat att de har minst 2 samtal per enhetsplacering. 

På den fjärde överrätten har fiskalerna berättat att de har samtal inför 

byte av enhet och inför byte från överrätt till underrätt och på den femte överrätten 

har fiskalerna uppgett att många fiskaler inte har några särskilda samtal. 

Fiskalerna på de 2 överrätter där det inte verkar genomföras några särskilda 

samtal med fiskaler, har framfört önskemål om samtal efter ca halva tjänstgöringen 

på arbetsenheterna eller överrätten. De har också framfört önskemål om 

att det på överrätterna utarbetas rutiner för kontroll av att fiskalerna har sådana 

samtal. Övriga intervjuade fiskaler har sagt att de är nöjda eller relativt nöjda 

med förekomsten av samtal på överrätten. Många av dem är dock inte nöjda 

med innehållen i samtalen. Fiskalerna har uppgett att samtalen ofta är väldigt 

korta och att de under samtalen varken får veta hur de ligger till i olika avseenden 

eller vad de kan förbättra under den fortsatta tjänstgöringen. En del av 

dem har tillagt att det är meningslöst med samtal om fiskalen under samtalen 

inte får besked i nu nämnda avseenden. 

Fiskalerna har nämnt olika förklaringar till varför många samtal är bristfälliga. 

En del av dem har uppgett att de som genomför samtalen ofta verkar sakna 

underlag för att kunna uttala sig om fiskalernas arbetsprestationer och tid för 

att kunna genomföra bra samtal med fiskalerna. Några andra fiskaler har sagt 

att en del domare nog anser det vara svårt och jobbigt att genomföra samtal 

samt att de därför inte är bra på det. Fiskalerna är överens om att innehållet i 

samtalen måste förbättras och att man på överrätterna bör vidta åtgärder som 

syftar till att underlätta för domare att genomföra samtal med fiskaler. En del 

av dem har föreslagit att man på överrätterna utarbetar checklistor innehållande 

de områden som alltid bör behandlas under samtalen. Några andra fiskaler har 

framhållit att domare som genomför samtal med fiskaler alltid bör ha möten 

med andra domare inför samtalen samt även i övrigt skaffa sig fullgott underlag 

inför samtalen. De bör, enligt fiskalerna, också avsätta tillräckligt med tid för 

samtalen. 

Vitsord 

Många fiskaler har sagt att vitsorden inte påverkar deras arbetssituation på annat 

sätt att de kanske inte alltid säger ifrån i den utsträckning de skulle behöva. En 

del av dem har exempelvis uppgett att de ibland får ”välja sina strider” och låta 

bli att ”klaga i onödan”. På en av de besökta överrätterna har fiskalerna dock 

berättat att det finns ett alltför stort fokus på vitsorden och att de påverkas 

negativt av vitsorden. På en annan överrätt har fiskalerna berättat att många 

fiskaler är oroliga och rädda för innehållen i vitsorden. Det senare beror på att 

en del tidigare fiskaler har fått ”kallduschar” i vitsorden. ”Kallduschar” i vitsorden 

bör, enligt fiskalerna, kunna undvikas genom tydligare information till 

fiskalerna under uppföljnings- och utvecklingssamtalen. 

85



Enkätundersökningarna visar att drygt 70 procent av hovrättsfiskalerna och 

nästan 80 procent av kammarrättsfiskalerna får konstruktiv feedback, men 

också att ca 53 procent av dessa hovrättsfiskaler och drygt 43 procent av dessa 

kammarrättsfiskaler inte anser sig få tillräckligt mycket sådan feedback. Undersökningarna 

visar också att ca 43 procent av hovrättsfiskalerna och ca 38 procent 

av kammarrättsfiskalerna har haft uppföljnings- och utvecklingssamtal 

minst en gång per kvartal samt att nästan 28 procent av hovrättsfiskalerna och 

ca 38 procent av kammarrättsfiskalerna har haft nämnda samtal ca en gång per 

halvår. Övriga fiskaler har angett att de inte har haft några särskilda samtal. Det 

bör i sammanhanget framhållas att en del fiskaler hade tjänstgjort endast kort 

tid i överrätt vid besvarandet av enkäten. 

Fiskalerna har i enkäterna också fått svara frågan om informationen som förmedlas 

vid exempelvis samtal är tillräckligt tydlig för att de ska veta hur de 

ligger till i olika avseenden och vad de kan förbättra. Ca 26 procent av hovrättsfiskalerna 

och 25 procent av kammarrättsfiskalerna har lämnat jakande 

svar på frågan, och drygt 39 procent av hovrättsfiskalerna och 25 procent av 

kammarrättsfiskalerna har lämnat nekande svar. Övriga fiskaler har angett att 

de efter samtalen vet antingen hur de ligger till i olika avseende (ca 21 procent 

av hovrättsfiskalerna och 25 procent av kammarrättsfiskalerna) eller vad de kan 

förbättra (drygt 13 procent av hovrättsfiskalerna och 25 procent av kammarrättsfiskalerna). 

Många fiskaler har angett att vitsorden inte påverkar deras arbetssituation eller 

att vitsorden har såväl positiv som negativ inverkan på deras arbetssituation. 

Av hovrättsfiskalerna och kammarrättsfiskalerna har drygt 72 respektive ca 74 

procent markerat något av nu nämnda svarsalternativ. Drygt 24 procent av 

hovrättsfiskalerna och ca 17 procent av kammarrättsfiskalerna har i stället angett 

att vitsorden har enbart negativ inverkan på deras arbetssituation. Ca 9 

procent av hovrättsfiskalerna och ca 3 procent av kammarrättsfiskalerna har 

angett att vitsorden har endast positiv inverkan på deras arbetssituation. 

En hel del fiskaler har lämnat egna kommentarer till svaren på frågorna avseende 

feedback, samtal och vitsord. Innehållet i kommentarerna bekräftar till 

stor del det som framkommit under våra intervjuer med fiskalerna. En del 

fiskaler som angett att vitsorden påverkar dem på ett positivt sätt, har tillagt att 

vitsorden fungerar som ”en sporre” för dem och ökar deras produktivitet. De 

har också angett att de genom vitsorden får vetskap om vad de kan behöva 

förbättra under resterande del av domarutbildningen. En del fiskaler som angett 

att vitsorden påverkar dem på ett negativt sätt, har tillagt att vetskapen om 

vitsord ofta leder till stress och ångest, särskilt prestationsångest. Vetskapen 

om vitsord leder också till att de inte vågar säga ifrån vid hög arbetsbelastning 

samt till att de inte vågar säga vad de egentligen tycker och tänker. 

Uppmärksammade problem och brister avseende återkoppling m.m. 

• Nästan alla fiskaler anser att de får för lite konstruktiv feedback. 

• En del domare anser att det är svårt att ge konstruktiv feedback till fiskaler. 

• Positiv feedback verkar emellanåt ersättas med tystnad. 

86


• En del fiskaler har inget särskilt samtal efter ca halva tjänstgöringen på en 

arbetsenhet, s.k. halvtidssamtal, och ges således inte möjlighet att förbättra 

sig innan det är för sent. 

• Många fiskaler anser inte att de får tillräckligt tydlig information under 

uppföljnings- och utvecklingssamtalen. 

• Många av de besökta överrätterna tycks sakna rutiner för kontroll av att 

uppföljnings- och utvecklingssamtal genomförs med fiskaler. 


Interna styrdokument och domarnas synpunkter på fiskalernas utbildning 

Hovrättsfiskaler 

Två av de besökta hovrätterna har detaljerade bestämmelser om intern och 

extern utbildning för fiskaler. I bestämmelserna anges bl.a. vilka personer som 

är ansvariga för internutbildningarna, vilka internutbildningar som erbjuds 

fiskalerna och när olika internutbildningar ska genomföras. Det anges också i 

vilken utsträckning hovrättsfiskalerna bör få delta i regionala och andra externa 

utbildningar. På den tredje hovrätten har det relativt nyligen börjat upprättas 

scheman avseende internutbildningarna för fiskaler och på den fjärde hovrätten 

saknas det bestämmelser om internutbildning för fiskaler. 

Våra intervjuer med domarna visar att fiskaler får delta i internutbildningar som 

genomförs för all personal eller alla jurister på hovrätterna och att det på 3 av 4 

besökta hovrätter också genomförs internutbildningar för enbart fiskaler. Domarna 

vid den fjärde hovrätten, dvs. den hovrätt som saknar bestämmelser om 

internutbildning för fiskaler, har uppgett att fiskalerna får genomgå en regional 

utbildning ca en gång per år. Den regionala utbildningen består oftast i några 

dagars vistelse i Stockholm med studiebesök hos olika potentiella arbetsgivare. 

Som exempel på arbetsgivare har nämnts Justitiedepartementet, Advokatsamfundet 

och JO. 

På den tredje hovrätten, dvs. den hovrätt där det nyligen har börjat upprättas 

scheman avseende internutbildningarna för fiskaler, har domarna uppgett att 

det även tidigare har anordnats sådana utbildningar. Internutbildningarna har, 

enligt domarna, avsett bl.a. domskrivning, tvistemålshantering, offentlighet och 

sekretess samt straffmätning och påföljdsval. Domarna på hovrätten har tillagt 

att det för närvarande pågår ett arbete med att se över internutbildningarna för 

fiskaler. Utbildningsgruppens arbete har, enligt domarna, hittills resulterat i 

bl.a. ett schema avseende internutbildningar för fiskaler under våren 2010. Av 

schemat framgår att det under våren 2010 ska genomföras internutbildning för 

fiskaler ca en gång per månad och att internutbildningarna ska avse uppsåt och 

ansvarsfrihet, förlikning i dispositiva tvistemål samt hantering av enskilda anspråk 

och domstolsärenden i tingsrätt. Vårens internutbildningar avslutas med 

ett frukostmöte i maj 2010, vid vilket höstens utbildningsinsatser ska diskuteras. 

Utbildningsgruppens arbete har också resulterat i att fiskaler inför påbörjandet 

av underrättstjänstgöringen ska erbjudas samtal med en adjunkt. 

Fiskaler som tjänstgör i de 2 hovrätter som har detaljerade bestämmelser om 

utbildning för fiskaler får, enligt domarna, också i praktiken genomgå ett relativt 

stort antal internutbildningar. De får även delta i utbildningar som genomförs 

utanför hovrätterna. 

87


På en av de nyssnämnda 2 hovrätterna föreskrivs att det regelbundet ska anordnas 

internutbildningar för fiskaler och att genomgångna internutbildningar 

ska antecknas i fiskalernas individuella utbildningsplan. På hovrätten upprättas 

det, på samma sätt som på den tredje hovrätten, scheman avseende internutbildningar 

för fiskaler. Av hovrättens schema för hösten 2009 framgår att det 

då skulle genomföras internutbildning vid frukostmöten med fiskalerna ca en 

gång per månad samt en halvdagsutbildning i domskrivning och en halvdagsutbildning 

i påföljdsfrågor. Det skulle också genomföra ett studiebesök vid 

Högsta domstolen med efterföljande diskussion på hovrätten. Domarna på 

hovrätten har uppgett att det finns en målsättning om 2 utbildningsinsatser per 

månad och tillagt att denna målsättning också ofta uppfylls i praktiken. En del 

av dem har framhållit att fiskaler bör få ännu mer utbildning, bl.a. i materiell 

processledning. 

På den andra av de 2 nyssnämnda hovrätterna föreskrivs att det ska anordnas 

2 interna kurser för fiskaler under året i hovrätt. Den första kursen, som består 

av 2 halvdagsutbildningar, ska genomföras i början av året samt avse hovrättsprocessen 

och föredragningsteknik. Den andra kursen ska pågå under ca 6 dagar 

och genomföras mot slutet av året i hovrätten. Kursen ska innehålla 4 dagars 

utbildning i bl.a. påföljdssystemet och 4 halvdagsutbildningar om frivården, 

offentlighet och sekretess, förlikning i dispositiva tvistemål samt humanjuridik. 

I hovrättens styrdokument anges att fiskalerna också ska ges möjlighet att delta 

i kursen Utveckling av Grupp och Ledare (UGL) samt möjlighet att utföra 5 

dagars praktik vid Åklagarmyndigheten. De ska, mot slutet av året i hovrätten, 

även ges möjlighet till samtal med ett hovrättsråd angående bl.a. domskrivning 

och samtal med en f.d. personalkonsulent angående ledarskap. Genomgångna 

internutbildningar ska antecknas i fiskalernas individuella utbildningsplan. 

Domarna på hovrätten har berättat att fiskalerna, utöver det nu nämnda, får 

delta i externa utbildningar som erbjuds domstolens personal, exempelvis Domarakademins 

utbildningar. Fiskalerna får också genomföra en studieresa till 

Stockholm för att besöka potentiella arbetsgivare. Som exempel på arbetsgivare 

har nämnts Justitiedepartementet, Justitiekanslern och Högsta domstolen. 

Kammarrättsfiskaler 

Den besökta kammarrättens styrdokument innehåller inga särskilda bestämmelser 

om intern och extern utbildning för fiskaler. Domarna där har dock 

uppgett att det genomförs stora satsningar på lokal och regional utbildning för 

personalen, särskilt för fiskaler, samt att fiskalerna erbjuds grund- och vidareutbildningar 

i bl.a. skattemål, socialförsäkringsmål, migrationsmål och mål om 

offentlig upphandling. En stor del av utbildningarna genomförs dock inte för 

enbart fiskaler utan för alla jurister på kammarrätten. Fiskaler som fullgjort 

notarietjänstgöring vid allmän domstol får, enligt domarna, ibland delta även i 

Domstolsverkets notariekurser avseende skatterätt och socialförsäkringsrätt. 

Domarna har vidare berättat att man på kammarrätten anstränger sig för att 

försöka tillgodose varje fiskalens behov av utbildning och att många fiskaler 

nog skulle behöva mer utbildning i bl.a. skatte- och migrationsmål. 

88


Intervjuade överrättsfiskalers synpunkter på utbildning 

Fiskalerna på de 3 hovrätter där det genomförs internutbildningar för fiskaler, 

har sagt att de är mycket nöjda med såväl mängden som innehållet i internutbildningarna. 

Fiskalerna vid de andra 2 överrätter som besökts, har sagt att de 

är nöjda med förekomsten av internutbildningar för alla jurister, men också 

framfört önskemål om internutbildningar för enbart fiskaler. De har särskilt 

efterfrågat utbildning, eller mer utbildning, i hur man som fiskal bör utföra 

olika arbetsuppgifter i överrätt och underrätt. Som exempel har nämnts hur 

man på mest effektivt sätt bör bereda mål, sätta upp mål för föredragning och 

föredra mål, förbereda sig inför ”voteringar” och utföra ”voteringar”, skriva 

beslut och domar samt hur man bör agera som ordförande under förhandlingar 

vid underrätt. Kammarrättsfiskalerna har även efterfrågat mer utbildning i 

migrationsmål och i praktisk hantering av sekretessfrågor. 


Fiskalerna har i enkäterna fått ange om det genomförs interna utbildningar för 

fiskaler på överrätten och, i så fall, hur ofta. Resultaten redovisas i tabell 7.6. 

En del kammarrättsfiskaler har i sina kommentarer bekräftat det som framkommit 

under våra intervjuer med fiskalerna, bl.a. att det på kammarrätterna 

genomförs många internutbildningar för alla jurister och att flertalet kammarrättsfiskaler 

efterfrågar sådana utbildningar för enbart fiskaler. 

Kammarrättsfiskalerna har i enkäten också fått ange om de anser att de får 

tillräcklig utbildning i och erfarenhet av migrationsmål. Endast ca 30 procent 

av dem har svarat jakande på frågan. Nio procent av dem har angett att de i 

vart fall får tillräcklig erfarenhet av sådana mål och nästan 61 procent har angett 

att de varken får tillräcklig utbildning i eller erfarenhet av sådana mål. 

Tabell 7.6 Överrättsfiskalernas svar på frågan om det genomförs interna utbildningar för 

fiskaler på domstolen och, i så fall, hur ofta. Siffrorna visar hur många procent av fiskalerna 

som har markerat respektive svarsalternativ. 


Ja, minst en gång per månad 37,5 4,5 

Ja, minst en gång per kvartal 33,3 22,7 

Ja, minst en gång per halvår 11,1 9,1 

Ja, minst en gång per år 8,3 0 

Nej 9,7 63,6 

Uppmärksammade problem och brister avseende fiskalernas utbildning 

• Många fiskaler anser att de får för lite utbildning i hur de bör utföra sina 

arbetsuppgifter i överrätt och vid underrätt. 

• Kammarrättsfiskaler anser att de får för lite utbildning i och erfarenhet av 

migrationsmål. 

89



Interna styrdokument och domarnas synpunkter på samarbetet m.m. 

De besökta överrätternas styrdokument innehåller inte särskilt mycket om 

samarbete m.m. I några av dem anges dock att handledarna ska ta ett ansvar 

för att fiskalerna trivs och mår bra samt att handledarna ska fungera som en 

länk mellan fiskalerna och övriga ledamöter på avdelningarna. På några överrätter 

föreskrivs också att fiskalerna, under utvecklingssamtalen, bör ges tillfälle 

att lämna egna synpunkter beträffande bl.a. arbetsmiljön. 

Resultaten av våra intervjuer med domarna visar att det verkar finnas ett bra 

samarbete mellan fiskalerna och även mellan fiskalerna och andra personalkategorier 

på de besökta överrätterna. På en hovrätt har domarna sagt att det är 

högt i tak, att det finns ett bra samarbetsklimat, att alla talar med alla och att 

fiskalerna ofta diskuterar olika frågor med domarna. På 2 andra överrätter har 

domarna uppgett att de är nöjda med samarbetet och att många domare betraktar 

fiskaler som ett vitaliserande inslag i verksamheten. 

Våra intervjuer med domarna visar dock att det finns en del problem på överrätterna. 

Domarna på en överrätt har uppgett att en del äldre domare bemöter 

fiskaler på ett nonchalant sätt och lämnar nedlåtande uttalanden om fiskaler 

inför andra fiskaler. Domarna på 2 andra överrätter har berättat att det finns 

domare som fiskalerna nog kan uppfatta som ”elaka”. Domarna på dessa överrätter 

har tillagt att fiskaler, bl.a. på grund av vitsorden, sällan säger till när domare 

har betett sig illa mot dem. Avsaknaden av påtalanden från fiskalerna gör, 

enligt domarna, att det är svårt att upptäcka dåliga beteenden hos domarna. 

Domarna har sagt att de, i de fall då de har fått vetskap om sådana beteenden, 

har påtalat detta för lagmannen. 

Undersökningarna visar också att det på många av de besökta överrätterna 

förekommer gemensamma samlingar, ofta på enhetsnivå, någon eller några 

gånger per vecka. Som exempel på sådana samlingar kan nämnas gemensamma 

frukost- och fikaraster samt avdelningsmöten. De visar också att det på en del 

överrätter är mer eller mindre uppdelat mellan olika personalkategorier eller 

olika arbetsenheter på övriga raster. 

Intervjuade överrättsfiskalers synpunkter på samarbetet m.m. 

På 2 besökta överrätter har fiskalerna till stor del bekräftat domarnas uppgifter 

om att det är högt i tak, att alla talar med alla och att det finns ett bra samarbetsklimat. 

En del av dem har tillagt att de upplever överrättens organisation 

som väldigt icke-hierarkisk samt att det på överrätten finns ett bra samarbete 

såväl mellan fiskalerna som mellan fiskalerna och övriga personalkategorier. De 

har också tillagt att personalen arbetar tillsammans och för en gemensam sak. 

Våra intervjuer med fiskalerna på de andra 3 besökta överrätterna visar att 

många av dem inte har en lika positiv uppfattning som domarna när det gäller 

exempelvis samarbete, bemötande och klimat. De visar också att det verkar 

finnas stora skillnader mellan olika arbetsenheter inom respektive överrätt. 

Några fiskaler har uppgett att det på en del arbetsenheter finns en tydlig hierarki 

bland juristerna och att fiskalerna ofta befinner sig längst ner i hierarkin. Några 

av dem har tillagt att hierarkin blir särskilt tydlig under juristmöten. Fiskalerna 

har berättat att domarna och fiskalerna sitter för sig vid sådana möten. De har 

vidare sagt att fiskaler kan bli illa bemötta om de under mötena lägger sig i 

90


domarnas diskussioner och att fiskaler därför bör förhålla sig passiva under 

mötena såvida de inte blir särskilt ombedda att ange sina ståndpunkter. Några 

andra fiskaler har berättat att de inte har så mycket kontakt och samarbete med 

domarna, att det på arbetsenheterna inte finns någon ”teamkänsla” samt att de 

ofta känner sig ”testade” vid föredragningar och ”voteringar”. 

Fiskalerna vid de 3 sistnämnda överrätterna har framhållit att det bör vidtas 

åtgärder för att förbättra samarbetet och klimatet på överrätterna. De har påpekat 

att de gamla traditionerna och hierarkiska strukturerna måste ersättas 

med samarbete mellan bl.a. fiskaler och domare. En del av dem har tillagt att 

man på överrätterna också måste börja arbeta tillsammans för en gemensam 

sak. Domarna kan, enligt fiskalerna, exempelvis inte längre ha inställningen att 

fiskaler nog ”fiskar efter svar” när de vill diskutera en fråga med domarna. 

Några fiskaler har också sagt att det bör bli ”högre i tak” på domstolarna, särskilt 

under föredragningar och ”voteringar”. 

Våra undersökningar visar också att det finns ett tydligt samband mellan fiskalernas 

uppfattningar om samarbete m.m. och förekomsten av mer eller mindre 

”elaka” domare. Fiskaler som sagt att de är nöjda med samarbetet m.m. har 

nämligen också uppgett att det inte finns några ”elaka” domare på överrätten. 

Fiskaler som sagt att de är mindre nöjda med samarbetet m.m. har uppgett att 

det på överrätten finns i vart fall en ”elak” domare. De har som exempel på 

”elaka” domare nämnt domare som vill sätta dit fiskaler i olika avseenden, 

domare som har ett nonchalant beteende gentemot fiskaler och domare som 

behandlar fiskaler på ett respektlöst sätt. 

Fiskalerna har till stor del bekräftat domarnas uppgifter om huruvida det är 

uppdelat eller uppblandat mellan olika personalkategorier på fika- och lunchrasterna. 

På en av de besökta överrätterna har fiskaler tillagt att det är ”vattentäta 

skott” mellan olika personalkategorier på rasterna. Många fiskaler har 

också bekräftat domarnas uppgift om förekomsten av gemensamma samlingar 

på domstolarna. En del av dem har tillagt att det emellanåt också anordnas 

sociala aktiviteter på avdelningarna eller inom fiskalskollektivet. 


Överrättsfiskalerna har i enkäterna fått ange hur de trivs på domstolen genom 

att markera något av svarsalternativen ”mycket bra”, ”bra”, ”ganska bra”, 

”ganska dåligt”, ”dåligt” och ”mycket dåligt”. Resultaten redovisas i diagram 7.4. 

Diagram 7.4 Överrättsfiskalernas svar på frågan hur de trivs på arbetsplatsen. 

% 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Mycket bra Bra Ganska bra Ganska 

dåligt 


Dåligt Mycket 

dåligt 

91



• Många domare och fiskaler har för lite kontakt och samarbete med varandra 

i den dagliga verksamheten. 

• Det finns på en del överrätter minst en domare som av fiskalernas uppfattas 

som ”elak”. 

• En hel del fiskaler har inte lika positiva uppfattningar som domarna när de 

gäller exempelvis samarbete, bemötande och klimat på domstolarna. 

7.4 Fiskalernas placering vid underrätt 


Våra undersökningar avseende fiskalernas placering vid underrätt baseras på 

innehållet i de 5 besökta överrätternas styrdokument samt på intervjuer med 

domstolschefer, andra domare och fiskaler på dessa domstolar. De baseras 

också på synpunkter från chefsadministratören och några fiskaler vid ytterligare 

en kammarrätt samt på intervjuer med fiskaler vid 10 besökta underrätter. 

I fortsättningen redovisar vi först innehållet i de besökta överrätternas styrdokument 

när det gäller fiskalers placering vid underrätt och därefter framförda 

synpunkter på fiskalsplaceringarna. 

7.4.2 Besökta överrätters bestämmelser om underrättsplaceringarna 

På 3 av 5 besökta överrätter föreskrivs att utbildningsplatserna vid underrätt 

ska tillsättas enligt den s.k. börjedagsprincipen. Principen innebär att börjedagen i 

överrätt bestämmer turordningen till ledig utbildningsplats vid underrätt. Det 

föreskrivs också att en fiskal som står på tur normalt måste ta anvisad plats och 

att undantag kan medges endast under förutsättningen att en annan fiskal, som 

fullgjort året i överrätt, förklarar sig villig att ta aktuell plats eller att det finns 

starka skäl mot att fiskalen tar anvisad utbildningsplats. 

Varje fiskal ska normalt tjänstgöra 2 år på anvisad utbildningsplats. På 2 av 

överrätterna föreskrivs dock att fiskalen kan få byta utbildningsplats under 

förutsättningen att det finns starka skäl för ett sådant byte. I de nämnda 3 

överrätternas styrdokument förekommer också bestämmelser om att fiskalerna 

löpande ska hållas informerade om lediga och tillsatta utbildningsplatser vid 

underrätterna, att beslut om fiskalens placering normalt ska meddelas senast 1- 

3 månader före påbörjandet av underrättstjänstgöringen och att fiskalen varken 

har någon rättighet eller skyldighet att återvända till samma underrätt efter 

eventuell föräldraledighet eller tjänstledighet. 

På en av de besökta överrätterna har det införts en möjlighet för fiskaler att 

under året i överrätt erhålla löfte om placering vid viss tingsrätt. Ett löfte om 

placering innebär dock inte förtur till tingsrätten, utan endast att fiskalen har 

rätt att tacka nej till erbjudanden om placering vid andra tingsrätter. Möjligheten 

att få löfte om underrättsplaceringen har införts i syfte att ge fiskaler en 

bättre möjlighet att kombinera arbete och föräldraskap. 

Två besökta överrätters bestämmelser om underrättsplaceringarna avviker en 

del från ovan nämnda 3 överrätters bestämmelser. På en av de 2 överrätterna 

föreskrivs bl.a. att överrätten alltid ska försöka hitta frivilliga fiskaler till lediga 

utbildningsplatser och även försöka tillgodose fiskalernas önskemål om placeringar. 

Det föreskrivs också att en ledig utbildningsplats normalt ska tilldelas 

92


den fiskal som först har fullgjort sin tjänstgöring i överrätten, att börjedagsprincipen 

ska tillämpas om det finns mer än en fiskal som kan tilldelas en ledig 

utbildningsplats samt att avsteg från dessa bestämmelser kan göras under förutsättning 

att det finns särskilda skäl. Som exempel på särskilda skäl nämns 

bl.a. sjukdomstillstånd som förhindrar pendling. 

På den andra överrätten tillämpar man ett system som innebär att fiskaler som 

fullgjort året i överrätt får söka lediga utbildningsplatser vid underrätterna. 

Inom överrättens domsaga finns ordinarie utbildningsplatser samt extra och 

tillfälliga utbildningsplatser. Med extra utbildningsplatser avses utbildningsplatser 

som Domstolsverket har inrättat utöver de ordinarie utbildningsplatserna 

och med tillfälliga utbildningsplatserna avses sådana utbildningsplatser som har 

inrättats efter att underrätterna framfört önskemål om förstärkning. De extra 

utbildningsplatserna är ofta tidsbegränsade. En del av de ordinarie utbildningsplatserna 

finns vid underrätter som är belägna utanför ett bestämt geografiskt 

område. De senare utbildningsplatser benämns här ”pendlingsplatser”. 

I den sistnämnda överrättens styrdokument föreskrivs också att en fiskal som 

har fullgjort ett års tjänstgöring i överrätt måste söka de utbildningsplatser vid 

underrätt som utannonseras. Börjedagsprincipen tillämpas om flera fiskaler har 

fullgjort året i överrätten och söker samma utbildningsplats. Avsteg från börjedagsprincipen 

kan göras bl.a. om det finns tungt vägande skäl. Som exempel på 

sådana skäl kan nämnas starka familjeskäl. När överrätten får in en begäran om 

avsteg från principen, ska yttrande inhämtas från yngreföreningen innan ärendet 

föredras för presidenten. Om presidenten beviljar avsteg från börjedagsprincipen, 

behöver fiskalen inte ta anvisad plats. Ett beviljande av avsteg innebär dock 

inte att fiskalen får förtur till viss utbildningsplats, utan endast att fiskalen får 

stanna kvar i överrätten och söka utbildningsplats i nästa ansökningsomgång. 

På nämnda överrätt föreskrivs också att fiskaler normalt ska fullgöra hela underrättstjänstgöringen 

vid en och samma underrätt. Undantag gäller för fiskaler 

som fått extra och tillfälliga utbildningsplatser samt pendlingsplatser. De senare 

fiskalerna kan söka ny utbildningsplats under tjänstgöringen vid underrätt. 

Fiskaler som fått extra utbildningsplatser och pendlingsplatser måste dock ha 

tjänstgjort minst 6 månader vid underrätt innan de kan söka ny utbildningsplats. 

7.4.3 Domares och fiskalers synpunkter på underrättsplaceringarna 

Överrättsdomarnas synpunkter 

Många domare på de besökta överrätterna har framhållit att placeringen vid 

underrätt har stor betydelse för fiskaler. Några av dem har också uppgett att 

fiskaler sällan är intresserade av utbildningsplatser vid mer avlägset belägna 

underrätter och att det därför bör skapas incitament för fiskaler att tjänstgöra 

vid sådana underrätter. Några andra domare har uppgett att fiskaler ibland får 

besked om placeringarna först några veckor före påbörjandet av underrättstjänstgöringen 

och att man på överrätterna måste försöka öka förutsebarheten 

när det gäller underrättsplaceringarna. Många domare har också framhållit vikten 

av att alla fiskaler ges möjlighet att fullfölja domarutbildningen och att man 

vid underrättsplaceringarna måste ta hänsyn till fiskalernas personliga förhållanden. 

Enligt domarna måste man beakta bl.a. att fiskaler med små barn ofta 

varken kan flytta till andra orter eller lägga ned mycket tid på pendling till och 

från arbetet. 

93


På den kammarrätt som tillämpar en ordning med att fiskalen redan i anslutning 

till anställningen får ett preliminärt besked om placeringen vid förvaltningsrätt, 

har chefsadministratören angett bl.a. följande. Varje fiskal får ett 

preliminärt besked om underrättsplaceringen vid anställningen och ett slutligt 

besked om underrättsplaceringen senast 4 månader före påbörjandet av tjänstgöringen 

vid förvaltningsrätt. De slutliga beskeden har under de senaste 5 åren 

endast vid 2-3 tillfällen avvikit från de preliminära beskeden. Fiskalerna är, 

enligt chefsadministratören, mycket nöjda med förekomsten av preliminära 

besked och att de normalt också hålls. 

Intervjuade överrättsfiskalers synpunkter 

Många fiskaler har bekräftat domarnas uppgift om att underrättsplaceringarna 

har stor betydelse för fiskaler och att fiskaler god tid i förväg måste få veta 

vilken underrätt de ska tjänstgöra vid. Fiskalerna vid den besökta kammarrätten 

har uppgett att de efter förvaltningsrättsreformen endast kan bli placerade vid 

2 förvaltningsrätter. En av förvaltningsrätterna är belägen på samma ort som 

kammarrätten och den andra förvaltningsrätten är belägen inom pendlingsavstånd 

från kammarrättsorten. Underrättsplaceringarna har därför inte längre så 

stor betydelse för dessa fiskaler. 

På den kammarrätt som tillämpar en ordning med att fiskalen redan i anslutning 

till anställningen får ett preliminärt besked om placeringen vid förvaltningsrätt, 

har fiskalerna uppgett att de är mycket nöjda med förekomsten av 

sådana besked. De har också bekräftat chefsadministratörens uppgift om att de 

preliminära beskeden oftast överensstämmer med de slutliga beskeden. 

En del fiskaler är negativa till att överrätterna beaktar sociala skäl vid underrättsplaceringarna. 

Ett beaktande av sådana skäl leder, enligt fiskalerna, nämligen 

till att fiskaler med små barn placeras vid underrätter på eller nära 

överrättsorterna och att fiskaler utan små barn placeras vid övriga underrätter. 

Fiskalerna har framhållit att man, under alla förhållanden, måste försöka skapa 

incitament för fiskaler att tjänstgöra vid de övriga underrätterna. 

Intervjuade underrättsfiskalers synpunkter 

Våra intervjuer med underrättsfiskalerna visar att det varierar hur lång tid i 

förväg fiskalerna fick besked om underrättsplaceringen. Några fiskaler har 

uppgett att de fick sådant besked ca 3-6 månader för påbörjandet av underrättstjänstgöringen 

och några andra fiskaler har uppgett att de fick sådant besked 

först några veckor före övergången från överrätt till underrätt. Många 

fiskaler har, i likhet med domarna i överrätterna, framhållit att det bör vidtas 

åtgärder för att öka förutsebarheten när det gäller underrättsplaceringarna. 

Många fiskaler har framfört önskemål om att tjänstlediga fiskaler inte ska få ”gå 

före i kön”. Några av dem har också sagt att de är tveksamma till överrätternas 

beaktande av sociala skäl vid underrättsplaceringarna. Ett beaktande av sociala 

skäl innebär nämligen, enligt fiskalerna, att överrätterna gör bedömningar av 

fiskalernas behov av fritid samt att överrätterna, efter gjorda bedömningar, 

placerar fiskaler med små barn vid underrätter på överrättsorten eller på orter 

nära överrättsorten och övriga fiskaler, bl.a. fiskaler som inte vill ha eller kan få 

barn, vid underrätter på andra orter inom domsagan. En del av fiskalerna har 

tillagt att överrätterna, om de ska beakta sociala skäl, bör lämna tydlig information 

till fiskalerna om vilka sociala skäl som kan beaktas. Överrätterna bör också 

lämna information om hur prövningen av sociala skäl går till i praktiken. 

94


Utan sådan information finns det, enligt fiskalerna, en risk för att fiskaler uppfattar 

bedömningarna som godtyckliga och känner sig orättvist behandlade. En 

del av dem har också, i likhet med överrättsfiskalerna, tillagt att det måste skapas 

incitament för fiskaler att tjänstgöra vid mer avlägset belägna underrätter. 

Som exempel har nämnts högre lön och bättre möjligheter för fiskaler att arbeta 

hemifrån med jämna mellanrum. 

Uppmärksammade problem och brister avseende underrättsplaceringarna 

• En del fiskaler får besked om underrättsplaceringen först några veckor 

innan de ska påbörja tjänstgöringen vid underrätt. 

• Många fiskaler vet inte vilka sociala skäl som kan beaktas vid underrättsplaceringarna 

och hur prövningen av sociala skäl går till i praktiken. 

• En hel del fiskaler är negativa eller tveksamma till att överrätterna beaktar 

sociala skäl vid underrättsplaceringarna. 

• Det saknas incitament för fiskaler att tjänstgöra vid mer avlägset belägna 

underrätter. 

7.5 Underrättsfiskalernas arbetssituation 


Vi har alltså besökt 8 tingsrätter och 2 förvaltningsrätter. Våra undersökningar 

avseende underrättsfiskalernas arbetssituation baseras, som tidigare nämnts, till 

stor del på innehållet i de 10 underrätternas arbetsordningar och andra interna 

styrdokument samt på intervjuer med domstolschefer, andra domare och fiskaler 

på dessa domstolar. De baseras också på enkätundersökningar riktade till fiskaler. 

I fortsättningen behandlar vi underrätternas interna bestämmelser om fiskaler, 

varefter redovisningen har strukturerats utifrån områdena introduktion, handledarskapet, 

organisatoriska frågor, arbetsuppgifter, arbetstid och arbetsbelastning, 

återkoppling på utförda arbetsinsatser, intern och extern utbildning samt 

samarbete m.m. 

7.5.2 Besökta underrätters interna bestämmelser om fiskaler 

De besökta underrätternas arbetsordningar innehåller allmänna bestämmelser 

om fiskalernas utbildning och tjänstgöring. En del arbetsordningar innehåller 

även mer detaljerade bestämmelser om fiskalerna. Som exempel kan nämnas 

bestämmelser om introduktion av fiskaler, mentorskap eller handledarskap för 

fiskaler, uppföljnings- och utvecklingssamtal med fiskaler samt om vilka mål 

som inte bör handläggas av fiskaler. 

Vid hälften av underrätterna har de mer detaljerade bestämmelserna om fiskaler 

i stället samlats i interna utbildningsplaner för fiskaler. Den mest innehållsrika 

utbildningsplanen finns vid en stor tingsrätt. Utbildningsplanen där innehåller, 

förutom ovan nämnda bestämmelser, också bestämmelser om målet och syftet 

med fiskalstjänstgöringen samt om fiskalernas måltilldelning och vitsord. Den 

innehåller också särskilda bestämmelser om domarnas närvaro vid fiskalernas 


Resultaten av våra intervjuer med domarna visar att det vid en del av de besökta 

underrätterna pågår ett arbete med att utarbeta interna utbildningsplaner för 

fiskaler samt även andra dokument avseende fiskalernas utbildning och tjänst- 

95


göring. Som exempel på andra dokument har nämnts scheman avseende handledning 

vid fiskalernas förhandlingar och individuella utbildningsplaner för fiskaler. 

En del fiskalshandledare har berättat att de, i avvaktan på nya dokument, 

försöker följa det som anges i Domstolsverkets utbildningsplan (se avsnitt 5.3). 



Våra undersökningar visar att man vid några besökta underrätter tar kontakt med 

nya fiskaler innan de påbörjar sin tjänstgöring samt att många fiskaler inleder sin 

underrättstjänstgöring med allmän och praktisk information på en administrativ 

enhet och med en hälsningsrunda på domstolen. Många fiskaler har under de 

första dagarna samtal med lagmannen, avdelningschefen eller handledaren. 

Endast 4 av de besökta underrätterna har särskilda bestämmelser om introduktionen 

av nya fiskaler. Vid dessa underrätter föreskrivs att fiskalerna under 

introduktionen ska få information om fiskalstjänstgöringen vid underrätten 

samt om arbetsenheternas rutiner och arbetsformer. Vid några av dem föreskrivs 

också att fiskalerna ska få information om vad som krävs och förväntas 

av dem, om betygsättningen och kriterierna vid betygsättningen samt om hur 

fiskalerna kan hantera rollen som arbetsledare. Två av tingsrätterna har bestämmelser 

även om fiskalernas förhandlingar efter introduktionen. Vid den 

ena tingsrätten föreskrivs att fiskalerna inte ska ha förhandlingar under den 

första veckan och vid den andra tingsrätten föreskrivs att fiskalerna inte ska ha 

häktningsförhandlingar under de första 2 månaderna. 

En del domare vid besökta tingsrätterna har sagt att fiskalerna sällan behöver 

någon introduktion. Några av dem har också berättat att tingsfiskalerna ofta 

relativt snabbt har egna förhandlingar och sammanträden, dock endast i enklare 

mål och ärenden, samt att erfarna fiskaler ofta tar ett stort ansvar för nya fiskaler 

under deras första tid vid tingsrätt. 

Intervjuade underrättsfiskalers synpunkter på introduktionen 

Vid 5 tingsrätter verkar man inte ta någon kontakt med nya fiskaler innan de 

börjar sin underrättstjänstgöring. Vid övriga besökta underrätter verkar det 

förekomma i vart fall någon sådan kontakt. Som exempel på kontakt kan nämnas 

brev eller e-postmeddelande från en administrativ enhet samt telefonsamtal 

från en chefsrådman, enhetschef eller äldre fiskal. Undersökningarna visar 

också att många fiskaler själva tar kontakt med personer vid underrätten innan 

de påbörjar underrättstjänstgöringen. En del av dem har berättat att de tog 

kontakt med den fiskal vars plats de skulle överta och att de då fick såväl allmän 

som praktisk information om tjänstgöringen. 

Förvaltningsrättsfiskalerna har sagt att de fick en introduktion vid underrätten 

och att de är nöjda, eller i vart fall relativt nöjda, med underrättens introduktion. 

Vid den ena förvaltningsrätten blev fiskalerna mottagna av fiskalshandledaren 

som gav dem allmän och praktisk information. Fiskalshandledaren lämnade också 

information om fiskalernas arbetsuppgifter, måltilldelning och arbetsenhet samt 

om de måltyper som fiskaler normalt inte bör handlägga. Vid den andra förvaltningsrätten 

fick fiskalerna ha samtal med bl.a. lagmannen, handledaren, en PAspecialist, 

en chefsrådman och en beredningssamordnande domare. De fick också 

sitta med vid ordinarie domares förhandlingar. Inga fiskaler vid de 2 förvaltningsrätterna 

har sagt att de ”kastades in i” förhandlingar eller föredragningar. 

96


Många av de intervjuade förvaltningsrättsfiskalerna har uppgett att introduktionen 

för fiskaler kan förbättras. En del av dem har framfört önskemål om 

introduktion i hur man som fiskal bör hantera rollen som ordförande vid förhandlingar 

och rollen som arbetsledare. De vill också ha mer utförlig introduktion 

i hur man som fiskal bör utföra sina arbetsuppgifter i praktiken. Några av 

dem har också framhållit att fiskaler under introduktionen bör få tydligare information 

om vem som gör vad på arbetsenheten, om arbetssätt och arbetsrutiner 

på arbetsenheterna samt om interna riktlinjer och lokala överenskommelser. 

Det nu anförda bör, enligt fiskalerna, gälla även vid introduktionen på nya 

arbetsenheter. 

Undersökningarna visar att introduktionen för tingsfiskaler verkar variera såväl 

mellan som inom de besökta tingsrätterna. De visar också att många tingsfiskaler 

verkar få en kort och relativt bristfällig introduktion vid tingsrätterna. Vid 

en tingsrätt har fiskalerna sagt de inte fick någon introduktion alls och på 2 

andra tingsrätter har fiskalerna uppgett att introduktionen bestod i ett samtal 

med lagmannen. Vid 3 andra tingsrätter har fiskalerna berättat att nya fiskaler, 

utöver allmän och praktisk information på en administrativ enhet, får ha samtal 

med lagmannen, handledaren, en chefsrådman, en enhetschef eller en samordnande 

domare. Vid den sjunde tingsrätten får fiskalerna, förutom det nu nämnda, 

även en mer eller mindre omfattande introduktion på avdelningsnivå och vid 

den åttonde tingsrätten får fiskalerna introduktion enligt ett introduktionsschema. 

Fiskalerna vid den åttonde tingsrätten har uppgett att introduktionen 

var välstrukturerad och relativt omfattande. 

Fiskalerna vid 2 tingsrätter, den sjunde och den åttonde tingsrätten ovan, har 

sagt att de är nöjda eller relativt nöjda med tingsrättens introduktion av nya 

fiskaler. Fiskalerna vid övriga besökta tingsrätter har däremot uppgett att de är 

missnöjda eller endast delvis nöjda med introduktionen. Många av dem har 

uppgett att de inte fick någon introduktion i hur man som fiskal bör utföra sina 

arbetsuppgifter i praktiken samt tillagt att de fick lära sig arbetsuppgifterna 

genom att fråga andra fiskaler och domare. En stor del av dem har vidare uppgett 

att de snabbt ”kastades in i arbete”. Vid 4 tingsrätter hade fiskalerna egna 

förhandlingar redan första eller andra dagen och vid 2 andra tingsrätter hade 

fiskalerna egna förhandlingar från och med den tredje dagen. 

Flertalet tingsfiskaler har, till skillnad från en del domare, sagt att nya fiskaler 

behöver få en introduktion vid tingsrätt. Många av dem har uppgett att ordinarie 

domare bör vara delaktiga, eller mer delaktiga, under introduktionen av nya fiskaler. 

De ordinarie domarna bör informera nya fiskaler om vem som gör vad på 

arbetsenheterna, om arbetssätt och arbetsrutiner, om interna riktlinjer och lokala 

överenskommelser samt om vad som förväntas av fiskalerna i olika avseenden. 

Som exempel på lokala överenskommelser har nämnts överenskommelser mellan 

tingsrätten och socialnämnderna angående tidsfrister för s.k. snabbyttranden. 

De ordinarie domarna bör också, enligt fiskalerna, introducera nya fiskaler i hur 

de bör utföra sina arbetsuppgifter i praktiken. Som exempel har nämnts hur 

fiskalerna bör agera som ordförande vid förhandlingar och sammanträden samt 

hur de bör utforma beslut och domar. En del fiskaler har tillagt att introduktionen 

också bör innehålla samtal med avträdande fiskal. Den avträdande fiskalen bör 

informera den tillträdande fiskalen om bl.a. arbetsenheten eller fiskalens rotel, 

om den nya fiskalens första förhandlingar samt om riktlinjer och mallar. Fiskaler 

som byter arbetsenhet under tjänstgöringen vid tingsrätt har tillagt att det nu 

anförda i huvudsak bör gälla även vid introduktionen på nya arbetsenheter. 

97


En del tingsfiskaler har lämnat synpunkter även beträffande nya fiskalers förhandlingar 

och sammanträden efter genomgången introduktion. De har framhållit 

att nya fiskaler inte bör ha förhandlingar eller sammanträden under de 

första dagarna vid tingsrätt. Nya fiskaler bör inte heller, enligt fiskalerna, ha 

huvudförhandlingar i mål av förturskaraktär under den första tiden vid tingsrätt. 

Många tings- och förvaltningsrättsfiskaler har även framfört önskemål om att 

det vid underrätterna utarbetas skriftliga dokument, eller fler sådana dokument, 

av betydelse för fiskalernas utbildning och tjänstgöring. Som exempel på dokument 

har nämnts checklistor och mallar av olika slag. Förekomsten av skriftliga 

dokument skulle, enligt fiskalerna, underlätta för nya fiskaler att snabbt 

sätta sig in i arbetet vid underrätt. Några av dem har också framfört önskemål 

om digitala mappar för fiskaler och menat att det finns många fördelar med 

sådana mappar. Som exempel har nämnts att digitala mappar kan rymma 

mycket information, att informationen i mapparna blir tillgänglig för alla fiskaler 

vid underrätten och att det är enkelt att uppdatera informationen i sådana 

mappar. De digitala mapparna skulle, enligt fiskalerna, kunna innehålla bl.a. 

rättsutredningar, domar och beslut, olika typer av checklistor och mallar samt 

erfarna fiskalers tips och råd. 


Underrättsfiskalerna har i enkäterna fått ange om de fick en introduktion vid 

underrätten och hur många dagar introduktionen i så fall pågick. De har också 

fått ange hur många dagar de hann tjänstgöra vid underrätten innan de var 

ordförande vid förhandlingar eller föredragningar. 

Enkätundersökningarna bekräftar att många förvaltningsrättsfiskaler verkar få 

en introduktion vid förvaltningsrätterna, medan många tingsfiskaler inte verkar 

få någon motsvarande introduktion. Ca 63 procent av förvaltningsrättsfiskalerna 

och ca 37 procent av tingsfiskalerna har angett att de fick en introduktion. 

Undersökningarna visar också att introduktionen för fiskaler, i den mån sådan 

förekommer, ofta är ganska kort. Många fiskaler som fått en introduktion, har 

angett att introduktionen pågick ca 1-4 dagar. Endast ca 7 procent av förvaltningsrättsfiskalerna 

och ca 4 procent av tingsfiskalerna har angett introduktionen 

pågick minst 5 dagar. 

Enkätundersökningarna bekräftar också att många tingsfiskaler relativt snabbt 

”kastas in i arbete” men att så inte är fallet för förvaltningsrättsfiskalerna. Av 

tingsfiskalerna har 3 procent angett att de hade första förhandlingen samma dag 

som de började vid tingsrätten, 45 procent angett att de hade första förhandlingen 

efter 1-2 dagar och 37 procent angett att de hade första förhandlingen 

efter 3-4 dagar. Inga förvaltningsrättsfiskaler har angett att de hade förhandling 

eller föredragning samma dag som de började vid förvaltningsrätten. Två procent 

av förvaltningsrättsfiskalerna har angett de hade första förhandlingen eller 

föredragningen efter 1-2 dagar och 11 procent av dem har angett att de hade 

första förhandlingen eller föredragningen efter 3-4 dagar. Övriga fiskaler, dvs. 

ca 15 procent av tingsfiskalerna och ca 86 procent av förvaltningsrättsfiskalerna, 

har angett att det gick minst 5 dagar innan de hade sin första förhandling 

eller föredragning. 

98



• En del domare tycks mena att fiskaler inte behöver någon introduktion vid 

underrätt. De flesta fiskaler anser däremot att fiskaler behöver en introduktion. 

• Flertalet av de besökta underrätterna saknar bestämmelser om introduktion 

av nya fiskaler. 

• En hel del tingsfiskaler och en del förvaltningsrättsfiskaler får ingen, eller 

endast en mycket kort, introduktion vid underrätt. 

• Många fiskaler anser att de under introduktionen inte får tillräcklig information 

om arbetssätt och arbetsrutiner, om interna riktlinjer och överenskommelser 

samt om vad som förväntas av dem i olika avseenden. 

• Många tingsfiskaler ”kastas snabbt in i arbete” på domstolarna. 



Förekomsten av fiskalshandledare, m.m. 

Våra undersökningar visar att det på 9 av 10 besökta underrätter finns handledare 

för fiskaler och att samtliga handledare är ordinarie domare. Vid den 

tionde underrätten har fiskalerna i stället en ordinarie domare som mentor. 

Undersökningarna visar också att många handledare verkar delta i betygsättningen 

av fiskaler i samma utsträckning som övriga domare, att det på endast 

en besökt underrätt finns bestämmelser om att fiskalernas åsikter ska tillmätas 

betydelse vid valet av ordinarie domare som handledare samt att det på endast 

hälften av de besökta underrätterna finns särskilda bestämmelser om handledarskapet 

och handledarnas uppgifter. 

Många domare har under våra intervjuer berättat att handledarna vid underrätten 

har genomgått, eller inom kort ska genomgå, Domstolsverkets kurs för 

fiskalshandledare, att de fiskalshandledare som har genomgått kursen är mycket 

nöjda med kursen och att en del fiskalshandledare, efter genomgången kurs, 

har vidtagit åtgärder för att förbättra handledarskapet för fiskaler. Några av 

dem har också berättat att det vid underrätten pågår ett arbete med att utarbeta 

nya dokument avseende handledarskapets utformning och innehåll. 

Handledarskapets innehåll och handledarnas uppgifter 

Endast 5 av de besökta underrätterna har särskilda bestämmelser om handledarskapet 

och handledarnas uppgifter. Vid 4 av dem föreskrivs att handledaren 

ska ha kontroll över fiskalens arbetssituation, bl.a. fiskalens arbetsbörda, och 

vid 3 av dem föreskrivs att handledaren också ska fungera som fiskalens diskussionspartner, 

ha kontroll över vilka mål fiskalen handlägger, närvara vid i 

vart fall någon av fiskalens förhandlingar och läsa i vart fall något av fiskalens 

avgöranden samt ge återkoppling på nu nämnda arbetsinsatser. Som exempel på 

andra särskilda bestämmelser om handledarskapet och handledarnas uppgifter i 

underrätternas styrdokument kan nämnas bestämmelser om att handledningen 

ska ske på fiskalens villkor, att handledaren ska ha ett övergripande ansvar för 

fiskalens utbildning och tjänstgöring, att handledaren ska vara ett personligt 

stöd för fiskalen och en aktiv lyssnare, att handledaren ska ta ett ansvar för 

feedback till fiskalen och regelbundet ha möten med fiskalen samt att handledaren 

ska genomföra utbildningsinsatser med fiskalen ca en gång per vecka. 

99


Domarna vid ovan nämnda 5 underrätter har sagt att många handledare nog 

utför, eller i vart fall försöker utföra, de uppgifter som anges i styrdokumenten. 

De har dock även uppgett att innehållet i handledarskapet varierar en hel del 

från handledare till handledare. Några av dem har uppgett att en del handledare 

är mer intresserade än andra av att handleda fiskaler och att en del fiskaler behöver 

mer handledning än andra fiskaler. 

Övriga 5 underrätter som besökts, saknar särskilda bestämmelser om handledarskapets 

utformning och innehåll. Resultaten av våra intervjuer med domarna 

på dessa underrätter visar att innehållet i handledarskapet varierar en hel del 

från handledare till handledare. En del domare har sagt att handledarna nog 

ofta låter fiskalerna bestämma innehållet i handledarskapet och att innehållet i 

handledarskapet därför varierar mycket även från fiskal till fiskal. En del andra 

domare har berättat att handledaren fungerar som ett personligt stöd för fiskalen, 

särskilt under fiskalens inledande tid vid underrätten, och att handledaren 

har regelbundna samtal med fiskalen. De har också berättat att handledaren har 

kontroll över fiskalernas arbetsbörda och arbetsbelastning. Vid 3 av tingsrätterna 

har domarna uppgett att handledarna, eller i vart fall några av dem, också 

närvarar vid fiskalernas förhandlingar och läser fiskalernas avgöranden. Vid en 

av dem har man nyligen upprättat ett schema för handledning vid förhandlingar. 

Av schemat framgår att det varannan vecka ska genomföras en utbildningsförhandling 

vid vilken någon av handledarna eller fiskalerna är ordförande. Det 

framgår också att minst en handledare och minst en fiskal ska närvara under 

utbildningsförhandlingen, att den andra handledaren och övriga fiskaler ska 

närvara i mån av tid samt att personer som närvarat vid förhandlingen ska ge 

feedback på ordförandens insatser. Om förhandlingen resulterar i dom, ska 

personer som har närvarat också kunna ge feedback på domskrivningen. 

Några domare har sagt att det finns en del problem när det gäller handledarskapet 

för fiskaler. Ett problem består i att många fiskalshandledare inte får 

den kompensation de skulle behöva för att kunna utöva aktiv handledning av 

fiskaler. Några av dem har uppgett att högre lön inte skapar tid för handledning 

och att många handledare nog i stället skulle behöva kompensation i form 

av minskad måltilldelning. Ett annat problem består i att uppdraget som fiskalshandledare 

ofta är ganska diffust. Det senare problemet borde dock, enligt 

domarna, gå att åtgärda genom utarbetande av nya och tydliga riktlinjer avseende 

handledarskapet och handledarnas uppgifter. 

Fiskalers självständighet, m.m. 

Några domare har framhållit att principen om domares självständighet ska 

tillämpas även beträffande fiskaler och att de, med hänsyn till nämnda princip, 

är tveksamma till om domare bör ge feedback på bl.a. fiskalens förhandlingar 

och avgöranden. Domare som i dagsläget ger sådan feedback till fiskaler, har 

uppgett att de är av annan åsikt. De senare domarna har framhållit att fiskaler 

är under utbildning och att fiskaler måste få domarnas synpunkter på utförda 

arbetsinsatser för att kunna utvecklas i rollen som domare. En aktiv handledning 

behöver dessutom, enligt domarna, aldrig vara oförenlig med principen 

om domares självständighet under förutsättningen att den utövas på rätt sätt. 

En ordinarie domare måste kunna ge konstruktiv feedback beträffande fiskalens 

insatser som ordförande under förhandlingar samt beträffande fiskalens 

domskrivning. Den ordinarie domare bör däremot, enligt domarna, aldrig 

självmant lämna synpunkter beträffande fiskalens juridiska bedömningar och 

100


ställningstaganden i målen. Det senare skulle nämligen kunna vara oförenligt 

med principen om domarens självständighet. 

Intervjuade underrättsfiskalers synpunkter på handledarskapet 

Förekomsten av fiskalshandledare, m.m. 

Vid 9 av 10 besökta underrätter har fiskalerna bekräftat domarnas uppgift om 

förekomsten av handledare. Några tingsfiskaler har dock berättat att en del 

fiskaler inte vet vilka som är deras handledare. Några andra tingsfiskaler har 

uppgett att de har sin närmaste chef som handledare och att domare med 

chefspositioner nog inte bör vara handledare. 

Resultaten av våra intervjuer med fiskalerna bekräftar att innehållet i handledarskapet 

varierar mellan och inom de besökta underrätterna. De visar också 

att fiskalerna vid 3 mindre stora underrätter är nöjda med handledningen och 

att många fiskaler vid övriga besökta underrätter är missnöjda eller endast delvis 

nöjda med handledningen. 

Fiskaler som är nöjda med handledningen har berättat bl.a. att de har mycket 

kontakt och regelbundna samtal med sin handledare samt att deras handledare 

tar ett stort ansvar för fiskalernas utbildning och tjänstgöring. Några av dem 

har också berättat att handledaren svarar på fiskalernas frågor och fungerar 

som deras ”bollplank”, för deras talan vid domarmötena, tar ett ansvar för 

fiskalernas arbetsbörda och arbetsbelastning, närvarar under minst en av fiskalens 

förhandlingar, läser minst ett av fiskalens avgöranden samt ger feedback 

på nu nämnda arbetsinsatser. 

Fiskaler som är missnöjda med handledarskapet har berättat bl.a. att det vid 

underrätten råder oklarheter beträffande handledarskapet och handledarens 

uppgifter, att handledaren inte har så mycket kontakt med fiskalerna, att handledaren 

inte har några särskilda samtal med fiskalerna samt att handledaren 

varken närvarar vid fiskalernas förhandlingar eller läser deras domar. Några av 

dem har tillagt att handledaren inte heller ger någon feedback till dem och att 

de ofta inte talar mer med handledaren än med andra domare. 

Handledarskapets innehåll och handledarnas uppgifter 

Många fiskaler har framfört önskemål om att det vid underrätterna vidtas åtgärder 

för att förbättra handledarskapet för fiskaler. Fiskalerna har framhållit 

vikten av att domare som utses till handledare måste vara intresserade av att 

handleda fiskaler och även i övrigt lämpliga för uppdraget. De måste också, 

enligt fiskalerna, kunna avsätta tid för aktiv handledning och samtal med 

fiskaler. Fiskalerna har vidare framhållit att det vid underrätterna bör utformas 

tydliga riktlinjer, eller nya sådana riktlinjer, avseende handledarskapet och 

handledarnas uppgifter. Riktlinjerna bör innehålla en bestämmelse som ger 

fiskalerna möjlighet att påverka vilka domare som utses till handledare för 

fiskaler. Behovet av tydliga riktlinjer är, enligt fiskalerna, särskilt stort på de 

underrätter där handledarna inte verkar veta vilka uppgifter de ska utföra och 

där fiskalerna inte vet vad de kan kräva av handledarna. 

Många fiskaler har också lämnat synpunkter på vilka uppgifter fiskalshandledaren 

bör utföra. De har uppgett att handledaren bör introducera fiskaler i utförandet 

av arbetsuppgifterna, informera fiskaler om interna riktlinjer och lokala överenskommelser, 

berätta för fiskaler att de kan fråga handledaren om vad som 

101


helst, ge fiskaler tips och råd samt vara fiskalers språkrör i förhållande till andra 

personalkategorier. Handledaren bör också, enligt fiskalerna, närvara under 

minst en av fiskalens förhandlingar, läsa minst ett av fiskalens avgöranden, ge 

feedback på nu nämnda arbetsinsatser, ha regelbundna samtal med fiskalen 

samt informera fiskalen om hur fiskalen ligger till i olika avseenden och vad 

fiskalen kan förbättra under den fortsatta tjänstgöringen. En del tingsfiskaler 

har tillagt att handledaren bör närvara under minst 2 av fiskalens förhandlingar, 

en i början av underrättstjänstgöringen och en i slutet av tjänstgöringen. Detta 

för att handledarna ska kunna se hur fiskalen har utvecklats under tjänstgöringen 

vid underrätt. Några fiskaler har uppgett att handledaren också bör ta ett 

ansvar för att fiskalen får arbeta med olika typer av mål och mål av olika svårighetsgrad, 

att fiskalens måltilldelning överensstämmer med det som anges i 

underrättens styrdokument, att fiskalen har en rimlig arbetsbörda och arbetsbelastning, 

att fiskalen har rimliga arbetstider samt att fiskalen trivs på domstolen. 

Handledarnas deltagande i betygsättningen 

Fiskalerna har framfört olika åsikter om huruvida handledarna bör delta i betygsättningen 

eller inte. Vetskap om handledarens deltagande i betygsättningen 

kan, enligt en del fiskaler, leda till att fiskaler inte vågar tala med och fråga 

handledaren om olika saker. Den kan också leda till att fiskaler tappar förtroendet 

för handledaren. En del andra fiskaler har sagt att de är positiva till att 

handledarna deltar i betygsättningen. De senare fiskalerna har framhållit att 

handledarna ofta har bäst kunskaper om fiskalernas arbetsprestationer och att 

underlaget vid betygsättningen därför nog skulle bli ofullständigt om handledarna 

inte deltog. 


Våra enkätundersökningar visar att över 86 procent av underrättsfiskalerna har 

en handledare. Ca 62 procent av tingsfiskalerna och ca 60 procent av förvaltningsrättsfiskalerna 

har dock inte haft något särskilt möte eller samtal med sin 

handledare. Av tingsfiskalerna har ca 13 procent angett att de haft det ca en 

gång per månad eller mer, ca 7 procent angett att de haft det ca en gång per 

månad, ca 14 procent angett att de haft det ca en gång per halvår och ca 3 procent 

angett att de haft det ca en gång per år. Andelarna förvaltningsrättsfiskaler 

som markerat nämnda svarsalternativ uppgår till ca 18, 5, 14 respektive 2 procent. 

Det bör i sammanhanget framhållas att en del fiskaler hade tjänstgjort 

endast kort tid vid underrätt då de besvarade enkäten. 

Fiskalerna har i enkäterna också fått svara på frågan hur deras handledare 

handleder dem i praktiken. De har vid besvarandet av frågan kunnat markera 

ett eller flera svarsalternativ. Resultaten redovisas i tabell 7.7. 

102


Tabell 7.7 Underrättsfiskalernas svar på frågan hur handledarna handleder fiskalerna i 

praktiken. Med ”TF” avses tingsfiskaler och med ”FF” avses förvaltningsrättsfiskaler. 

Siffrorna visar hur många procent av fiskalerna som har markerat respektive svarsalternativ. 

Svarsalternativ TF FF 

Ansvar för delar av introduktionen 8 11,6 

Svara på frågor avseende praktisk hantering av mål 58 83,7 

Går på någon av fiskalens förhandlingar och ger feedback 24 4,7 

Läser någon av fiskalens domar och ger feedback 23 9,3 

Har särskilda möten eller samtal med fiskalen 25 27,9 

Har kontroll över fiskalens arbetsbörda och arbetsbelastning 13 18,6 

Har kontroll över vilka mål fiskalen handlägger 10 13,9 

Tar ett ansvar för att fiskalen ges kontinuerlig återkoppling 5 0 

Tar ett ansvar för att fiskalens mår bra och trivs på domstolen 27 32,6 

Fiskalerna har i enkäterna även fått ange hur nöjda de är med den handledning 

de får av sina handledare. Resultaten visar att endast ca 39 procent av tingsfiskalerna 

och ca 36 procent av förvaltningsrättsfiskalerna är nöjda med handledningen. 

Ca 33 procent av tingsfiskalerna och ca 43 procent av förvaltningsrättsfiskalerna 

har i stället angett att de är delvis nöjda med handledningen och ca 

28 procent av tingsfiskalerna och ca 21 procent av förvaltningsrättsfiskalerna 

har angett att de är missnöjda med handledningen. 



med fiskalerna. Några av dem har tillagt att handledarna bör ta fler egna initiativ 

till aktiv handledning och några andra fiskaler har tillagt att många ”handledaruppgifter” 

inte utförs av handledarna utan av andra domare. 


• Många av de besökta underrätterna har i och för sig handledare för fiskaler, 

men saknar bestämmelser om bl.a. handledarskapets innehåll. 

• Några fiskaler har ingen handledare och en del andra fiskaler vet inte vem 

som är deras handledare. 

• En hel del domare och fiskaler anser att handledarskapet är diffust. 

• En del handledare är, enligt fiskalerna, nog inte intresserade av uppdraget 

som handledare och därför inte heller lämpliga som handledare. 

• En del domare anser att principen om domares självständighet utgör ett 

hinder mot aktiv handledning av fiskaler. 

• Många handledare har inte, eller avsätter inte, tillräckligt med tid för handledning 

av fiskaler. 

• Över 60 procent av fiskalerna är missnöjda eller endast delvis nöjda med 

handledningen. 

103



Interna styrdokument och domarnas synpunkter på organisationen, m.m. 

Fiskaler som tjänstgör vid de mindre stora underrätter som besökts, har ofta 

egna arbetsenheter eller rotlar. Fiskalerna vid övriga besökta underrätter, dvs. 

de stora underrätterna, tjänstgör ofta på arbetsenheter med beredningsorganisationer 

och saknar alltså egna arbetsenheter. Vid den mindre stora förvaltningsrätten 

lottas det in nästan alla typer av mål på fiskalernas egna arbetsenheter. Vid 

de mindre stora tingsrätterna lottas det ofta in dispositiva tvistemål och tvistiga 

domstolsärenden på fiskalernas egna arbetsenheter. Vid en del mindre stora 

tingsrätter lottas det in även brottmål av förturskaraktär på deras arbetsenheter. 

Våra intervjuer med domarna på de besökta underrätterna visar att förvaltningsrättsfiskaler 

ofta har väldigt lite beredning av mål, att flertalet tingsfiskaler 

har i vart fall viss beredning av mål och ärenden, att tingsfiskaler med egna 

arbetsenheter bereder en hel del av sina egna mål samt att tingsfiskaler som 

arbetar på arbetsenheter med beredningsorganisationer ofta bereder i vart fall 

en del dispositiva tvistemål eller tvistiga ärenden. Vid en del tingsrätter har 

domarna tillagt att fiskalerna också har ett övergripande ansvar för beredningen 

av vissa mål eller ärenden. Vid en mindre stor tingsrätt är fiskalerna beredningsansvariga 

för tingsrättens brottmål, vid en stor tingsrätt är fiskalerna på en 

arbetsenhet beredningsansvariga för enhetens förenklade tvistemål och vid 2 

andra stora tingsrätter är några fiskaler beredningsansvariga för tingsrättens 

allmänna domstolsärenden. 

I de besökta förvaltningsrätternas styrdokument föreskrivs att fiskalerna ska ha 

en måltilldelning som motsvarar ca 50 eller 60 procent av en ordinarie domares 

måltilldelning. Tingsfiskalernas måltilldelning varierar en hel del mellan de besökta 

tingsrätterna. Vid en stor tingsrätt ska fiskalerna, enligt domarna, ha i 

stort sett samma måltilldelning som de ordinarie domarna. Vid en mindre stor 

tingsrätt ska fiskalerna, enligt domarna, ha samma måltilldelning som de ordinarie 

domarna beträffande tvistemål och allmänna domstolsärenden, men reducerad 

måltilldelning beträffande brottmål. Fiskalernas måltilldelning vid övriga besökta 

tingsrätter varierar från 50 till 75 procent. En del domare vid stora tingsrätter 

har tillagt att fiskalerna i praktiken nog har en högre måltilldelning än vad som 

anges i tingsrättens styrdokument. 

Resultaten av våra intervjuer med domarna på de besökta underrätterna visar 

att förvaltningsrättsfiskaler ofta har bestämda dagar för förhandlingar och 

föredragningar, att tingsfiskaler på mindre stora tingsrätter ofta har bestämda 

dagar för brottmålsting och att många fiskaler vid stora tingsrätter inte har 

några bestämda dagar för förhandlingar. Undantag gäller för en stor tingsrätt 

där alla domare, inklusive fiskaler, har bestämda dagar för i vart fall brottmålsting. 

Domarna vid de mindre stora tingsrätterna har berättat att det ca en gång 

per halvår beslutas vilka datum fiskalerna ska ha brottmålsting. Vid en av tingsrätterna 

beslutas då även vilka datum fiskalerna ska ha ungdomsmålsting. Med 

ungdomsmålsting avses här brottmålsting med enbart ungdomsmål. Resultaten 

av våra intervjuer med domarna visar också att många tingsfiskaler vid stora 

tingsrätter har häktningsjour på vardagar med jämna mellanrum och att en del 

tingsfiskaler har häktningsjour även på helger. 

104


De flesta fiskaler ges möjlighet att arbeta med olika typer av mål och ärenden 

under tjänstgöringen vid underrätt. Vid en stor förvaltningsrätt handläggs olika 

måltyper på olika avdelningar. Fiskalerna där tjänstgör 7 månader på varje allmän 

avdelning och 3 månader på en av de 2 migrationsavdelningarna samt får 

på så sätt arbeta med alla måltyper. Vid en stor tingsrätt handläggs tvistemål 

och brottmål på olika avdelningar och fiskalernas tjänstgöring vid tingsrätten är 

därför uppdelad i ett år på tvistemålsavdelning och ett år på brottmålsavdelning. 

Tingsrätten genomför för närvarande en omorganisation och i den nya 

organisationen kommer det, enligt domarna, att finnas ”blandade avdelningar”, 

dvs. avdelningar med såväl tvistemål som brottmål. Vid 2 andra stora tingsrätter 

handläggs en del typer av mål och ärenden på enbart någon eller några arbetsenheter. 

Fiskalerna där fullgör underrättstjänstgöringen på 1-2 arbetsenheter 

och får på så sätt arbeta med i vart fall flertalet mål- och ärendetyper. 

Intervjuade underrättsfiskalers synpunkter på organisationen, m.m. 

Några tingsfiskaler har bekräftat domarnas uppgift om att de har ett övergripande 

ansvar för beredningen av tingsrättens brottmål, konkursärenden eller 

allmänna domstolsärenden. En del av dem har uppgett att de inte har fått någon 

introduktion i rollen som arbetsledare och att de ofta upplever nämnda 

ansvar som betungande. Fiskaler med ansvar för tingsrättens konkursärenden 

eller allmänna domstolsärenden har tillagt att de inte heller har fått någon introduktion 

i hanteringen av ärendena och att de sällan kan diskutera ärendena 

med andra domare. En del av dem har också uppgett att det borde vara negativt 

för tingsrätten att låta enbart fiskaler ha ansvaret för sådana ärenden. Detta 

eftersom kompetensen beträffande ärendena till stor del försvinner från arbetsenheten 

då ansvariga fiskaler byter arbetsenhet eller domstol. Konkursärenden 

och allmänna domstolsärenden borde därför, enligt fiskalerna, 

handläggas av såväl ordinarie domare som fiskaler. 

Tingsfiskaler med egna arbetsenheter har uppgett att det finns många fördelar 

med egna arbetsenheter för dispositiva tvistemål och att de är mycket nöjda 

med nämnda arbetsenheter. En fördel är, enligt fiskalerna, att de kan ha kontroll 

över de dispositiva tvistemålen och vara aktiva under målens handläggning. En 

annan fördel är att de kan ha god kunskap om målen. Det senare medför att de 

ofta inte behöver lägga ned så mycket tid på förberedelser inför sammanträden 

och förhandlingar i målen. De har nämnt även andra fördelar med egna arbetsenheter 

och som exempel kan nämnas fördelen att fiskaler också i praktiken 

kan ha den måltilldelning som anges i tingsrättens styrdokument. 

Tingsfiskaler som arbetar på arbetsenheter med beredningsorganisationer, har 

sagt att det finns både för- och nackdelar med beredningsorganisationerna. 

Som exempel på fördelar har nämnts god flexibilitet och låg sårbarhet. Som 

exempel på nackdelar har nämnts avsaknad av kontroll över mål och ärenden, 

bristfällig hantering av dispositiva tvistemål samt dåliga möjligheter till förutsebarhet 

och framförhållning. Några tingsfiskaler har berättat att de inte har någon 

särskild beredning av dispositiva tvistemål samt att de ofta måste lägga ned 

mycket tid på förberedelser inför sammanträden och förhandlingar i sådana mål. 

Många tingsfiskaler har, som ytterligare exempel på nackdelar med beredningsorganisationer, 

nämnt att det på sådana arbetsenheter ofta inte går att kontrollera 

fiskalernas måltilldelning. Flertalet av dem har uppgett att reducerad måltilldelning 

för fiskaler ofta kommer enbart arbetsenheten till godo, att de ofta sitter i 

förhandling lika mycket, eller nästan lika mycket, som de ordinarie domarna 

105


och att de i praktiken således har i stort sett samma måltilldelning som de ordinarie 

domarna. En del tingsfiskaler har sagt att de nog inte sitter i förhandling 

lika mycket som de ordinarie domarna, men att de i stället tilldelas exempelvis 

alla brottmål som ska avgöras på handlingarna. Det senare medför, enligt fiskalerna, 

att de i praktiken nog har i stort sett samma måltilldelning som de ordinarie 

domarna. För att få till stånd reducerad måltilldelning på sådana arbetsenheter, 

krävs, enligt fiskalerna, att man utarbetar nya rutiner för kontroll av fiskalernas 

måltilldelning. 

Fiskaler som har bestämda dagar för förhandlingar och föredragningar, har 

uppgett att de är mycket nöjda med denna ordning. Många tingsfiskaler som 

inte har bestämda dagar för förhandlingar, har berättat att de i mitten eller slutet 

av veckan får ett schema avseende kommande veckas förhandlingar och att de 

emellanåt, särskilt om de har förhandlingar under slutet av veckan och början 

av kommande vecka, kan bli tvungna att arbeta även på helger. Bestämda dagar 

för förhandlingar innebär, enligt fiskalerna, ökad möjlighet till planering och 

kontroll. Många av dem har därför framfört önskemål om sådana dagar. 


Undersökningarna visar att ca 37 procent av tingsfiskalerna och ca 32 procent 

av förvaltningsrättsfiskalerna har egna arbetsenheter på vilka det lottas in vissa 

typer av mål och en viss mängd mål samt att ca 14 procent av tingsfiskalerna 

och drygt 9 procent av förvaltningsrättsfiskalerna har egna arbetsenheter på 

vilka det lottas in antingen vissa typer av mål eller en viss mängd mål. De visar 

också att ca 49 procent av tingsfiskalerna och ca 58 procent av förvaltningsrättsfiskalerna 

inte har några egna arbetsenheter utan är knutna till enheter med 

flera domare och beredningsorganisation. 

Fiskalerna har i enkäterna också fått ange hur stor procentuell tilldelning av 

mål och ärenden de har, eller anser sig ha, jämfört med de ordinarie domarna. 

Resultaten redovisas i diagram 7.5 och 7.6. Av diagrammen framgår bl.a. att 

tingsfiskalerna har, eller anser sig ha, en högre måltilldelning än förvaltningsrättsfiskalerna 

samt att fiskaler utan egna arbetsenheter har, eller anser sig ha, 

en högre måltilldelning än fiskaler med sådana enheter. 

Diagram 7.5 Den procentuella måltilldelningen enligt de fiskaler som har egna arbetsenheter. 

% 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

106 

5 

0 

100% 90% 80% 75% 70% 60% 50%


Diagram 7.6 Den procentuella måltilldelningen enligt de fiskaler som inte har egna 

arbetsenheter. 

% 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

100% 90% 80% 75% 70% 60% 50%



Interna styrdokument och domarnas synpunkter på fiskalers arbetsuppgifter 

Många besökta underrätter har bestämmelser om vilka mål som inte bör handläggas 

av fiskaler. I tingsrätternas styrdokument föreskrivs att tingfiskaler inte 

bör handlägga de mål som anges i hovrättspresidenternas riktlinjer (se avsnitt 

5.2) och i en förvaltningsrätts styrdokument föreskrivs att fiskalerna inte ska 

tilldelas alltför svåra mål. Två tingsrätters styrdokument innehåller även andra 

bestämmelser avseende fiskalernas arbetsuppgifter. Som exempel kan nämnas 

bestämmelser om att fiskalerna inte bör sitta i förhandling mer än högst 2 dagar 

per vecka, att fiskalerna inte bör ha häktningsförhandlingar under de första 

2 månaderna vid tingsrätten, att vissa mål- och ärendetyper inte ska handläggas 

av enbart fiskaler samt att fiskaler ska ha minst 5 sammanträden för muntlig 

förberedelse i indispositiva tvistemål under tjänstgöringen. Den senare bestämmelsen 

återfinns i styrdokumenten vid en stor tingsrätt där indispositiva 

tvistemål handläggs på enbart några arbetsenheter. 

Domarna vid de besökta förvaltningsrätterna har berättat att fiskalerna har 

väldigt lite beredning av mål, att fiskalerna relativt sällan sitter i förhandling och 

att fiskalerna inte ska handlägga vissa typer av mål. Fiskalerna vid den stora 

förvaltningsrätten ska, enligt domarna, inte handlägga exempelvis psykiatrimål 

och mål avseende offentlig upphandling. De ska inte heller handlägga migrationsmål 

som avser utvisning eller avvisning. Fiskalerna vid den mindre stora 

förvaltningsrätten ska, enligt domarna, inte handlägga psykiatrimål under den 

inledande tiden vid förvaltningsrätten. De ska inte heller handlägga exempelvis 

uppmärksammade mål, komplicerade skattemål och mål om betalningssäkring. 

Resultaten av våra intervjuer med tingsrättsdomarna visar att flertalet tingsfiskaler 

bereder en del dispositiva tvistemål och att några fiskaler bereder även 

brottmål i viss utsträckning. De visar också att antalet förhandlingsdagar per 

vecka för fiskalerna varierar mellan och inom de besökta tingsrätterna. Vid en 

mindre stor tingsrätt har domarna uppgett att fiskalerna sitter i förhandling ca 

1,5 dag per vecka. Vid en stor tingsrätt har domarna uppgett att fiskalerna har 

brottmålsting ca en dag per vecka samt sammanträden och förhandlingar i 

tvistemål ca 0,5-1 dag per vecka. Fiskalerna vid den senare tingsrätten har 

många veckor även minst en förhandling i brottmål av förturskaraktär eller en 

huvudförhandling i s.k. tresits. 

Resultaten av våra intervjuer med domarna vid tingsrätt visar också att hovrättspresidenternas 

riktlinjer om ”olämpliga” mål för fiskaler verkar följas i stor 

utsträckning, i vart fall när det gäller huvudförhandlingar i brottmål, att de 

flesta fiskaler verkar ha häktningsförhandlingar med jämna mellanrum samt att 

många fiskaler verkar få handlägga allt mer komplicerade mål under tjänstgöringen 

vid tingsrätt. 

Intervjuade tingsfiskalers synpunkter på arbetsuppgifterna 


Våra undersökningar visar att fiskaler vid de mindre stora tingsrätter som besökts, 

ofta bereder en stor del av de dispositiva tvistemål som lottas in på deras 

egna arbetsenheter och att fiskalerna vid en tingsrätt bereder även brottmål i 

relativt stor utsträckning. Tingsfiskalerna har sagt att det finns både för- och 

nackdelar med egen beredning. De har som exempel på fördelar nämnt möjlig- 

108


heten till kontroll över mål och möjligheten till aktiv hantering av mål, särskilt 

de dispositiva tvistemålen. De har som exempel på nackdelar nämnt att egen 

beredning tar mycket tid, och ibland för mycket tid. Tingsfiskaler som bereder 

dispositiva tvistemål och brottmål, har sagt att de emellanåt ägnar ca 2/3 av 

dagen åt beredning. De senare fiskalerna har framfört önskemål om mindre 

beredning av brottmål. 

Undersökningarna visar också att det på de stora tingsrätter som besökts, varierar 

från arbetsenhet till arbetsenhet i vilken utsträckning fiskaler bereder mål 

och ärenden samt att fiskaler med beredningsansvar för vissa måltyper, exempelvis 

dispositiva tvistemål, ägnar en stor del av arbetstiden åt beredning. Fiskaler 

som ägnar mycket tid åt beredning, har framfört önskemål om mindre 

beredning och fiskaler som i dagsläget inte har någon beredning, har framfört 

önskemål om beredning av en viss mängd dispositiva tvistemål. 

Hovrättspresidenternas riktlinjer om ”olämpliga” mål 

De flesta tingsfiskaler har uppgett att de är positiva till hovrättspresidenternas 

riktlinjer avseende ”olämpliga” mål för fiskaler och att de kan säga ifrån om de 

tilldelas ett ”olämpligt” mål. De har dock tillagt att det finns fiskaler som inte 

vågar säga ifrån när de får sådana mål. Tingsfiskalerna vid de mindre stora 

tingsrätterna, har uppgett att hovrättspresidenternas riktlinjer följs i alla avseenden 

utom när det gäller ungdomsmål och indispositiva tvistemål. Tingsfiskalerna 

vid de stora tingsrätterna, har uppgett att de relativt ofta handlägger mål 

som de enligt riktlinjerna inte borde handlägga. En del av dem har berättat att 

de har avgjort mål avseende försök till mord, försök till dråp eller våldtäkt. 

Många tingsfiskaler har framfört önskemål om att hovrättspresidenterna 

genomför en översyn av riktlinjerna. De har uppgett att det i riktlinjerna bör 

klargöras vad som gäller beträffande tvistemål och häktningsförhandlingar. 

Fiskalernas åsikter om vad som i övrigt bör anges i riktlinjerna varierar mellan 

de besökta tingsrätterna, men också mellan fiskalerna. En del tingsfiskaler har 

uppgett att fiskaler inte bör handlägga vissa typer av indispositiva tvistemål och 

ungdomsmål. Som exempel har nämnts indispositiva tvistemål då fråga om 

incest aktualiseras. En del andra fiskaler har uppgett att fiskaler, i vart fall efter 

en viss tids tjänstgöring, bör kunna handlägga ungdomsmål i samma utsträckning 

som ordinarie domarna och att det ibland nog kan vara en fördel att sådana 

mål handläggs av fiskaler. Några fiskaler har vidare sagt att fiskaler inte bör 

handlägga mål i vilka fängelsestraffet förväntas överstiga 2 års fängelse. Några 

andra fiskaler har sagt att målets komplexitet bör vara mer avgörande än det 

förväntade straffets längd och att fiskaler, i vart fall efter en viss tids tjänstgöring, 

bör kunna handlägga även okomplicerade brottmål i vilka fängelsestraffet 

förväntas överstiga 2 års fängelse. Som exempel på sådana brottmål har nämnts 

mål om grov narkotikasmuggling. 

En översyn av riktlinjerna är, enligt fiskalerna, dock inte tillräcklig för att åstadkomma 

förändringar. För att få till stånd förändringar, krävs att alla personalkategorier 

vid underrätterna blir medvetna om innehållet i riktlinjerna och att 

det vid underrätterna utarbetas rutiner för kontroll av fiskalernas måltilldelning. 

Det krävs också, enligt fiskalerna, att fiskaler blir bättre på att säga ifrån när de 

tilldelas ”olämpliga” mål. 

109


Sammanträden och förhandlingar 

Våra undersökningar visar att det varierar mellan och inom de besökta tingsrätterna 

i vilken utsträckning fiskalerna sitter i förhandling. Vid 2 stora tingsrätter 

och 2 mindre stora tingsrätter har fiskalerna uppgett att de sitter i förhandling 

ca 1,5-2,5 heldagar per vecka i genomsnitt. Vid 3 andra stora tingsrätter har 

fiskalerna i stället uppgett att de sitter i förhandling ca 2-3,5 heldagar per vecka 

i genomsnitt. 

Resultaten av våra intervjuer med tingsfiskalerna visar också att många av dem 

har sammanträden och huvudförhandlingar i tvistemål ca 0,5-1,5 heldagar per 

vecka i genomsnitt, att alla fiskaler får delta vid s.k. tresits emellanåt och att flertalet 

fiskaler också får vara referent i åtminstone en tresits under tjänstgöringen 

vid tingsrätt. De visar också att tingsfiskaler ofta är referenter i sina ”egna” tvistemål. 

Med ”egna” tvistemål avses här sådana mål som före tresitsen har handlagts 

på fiskalens egen arbetsenhet eller knutits till fiskalen under handläggningen, 

exempelvis efter sammanträde för muntlig förberedelse. Antalet tresitsar och 

referentskap i tresitsar varierar en hel del från fiskal till fiskal. Vid en av de 

besökta tingsrätterna har fiskalerna uppgett att de sällan deltar i tresitsar och att 

de mycket sällan är referenter i tresitsar. De har också uppgett att de sällan har 

egna huvudförhandlingar i tvistemål och att de skriver få tvistemålsdomar under 

tjänstgöringen vid underrätt. Vid en annan besökt tingsrätt har fiskalerna 

däremot uppgett att de relativt ofta deltar i och är referenter i tresitsar. 

Undersökningarna visar att det även beträffande förhandlingar i brottmål finns 

skillnader mellan och inom de besökta tingsrätterna. Fiskalerna vid de mindre 

stora tingsrätterna har berättat att de har ett brottmålsting varannan vecka eller 

ca 10 brottmålsting per halvår, att de har huvudförhandlingar i ungdomsmål ca 

1-2 gånger per månad eller ca 2 ungdomsmålsting per halvår och att de har 

huvudförhandlingar i mål med häktad person ca 1-2 gånger per månad. Fiskalerna 

vid de stora tingsrätterna har sagt att antalet förhandlingar i brottmål 

varierar mycket från arbetsenhet till arbetsenhet och från tid till annan. Vid en 

stor tingsrätt har fiskalerna berättat att de nästan varje vecka har dels ett brottmålsting, 

dels en huvudförhandling i ungdomsmål eller i mål med häktad person. 

De senare fiskalerna har också uppgett att de sammantaget sitter i 

brottmålsförhandlingar ca 2-2,5 heldagar per vecka i genomsnitt. 

Fiskalerna vid de mindre stora tingsrätterna och en stor tingsrätt har berättat 

att de har häktningsförhandlingar med jämna mellanrum samt att de aldrig, 

eller mycket sällan, har haft häktningsförhandlingar i mål avseende grövre 

brottslighet. Fiskalerna vid de andra besökta tingsrätterna, 4 stora tingsrätter, 

har berättat att de har ansvar för tingsrättens häktningsförhandlingar ca 1-2 

vardagar per månad, s.k. häktningsjour, och att de har haft häktningsförhandlingar 

även i mål avseende grövre brottslighet. 

En hel del tingfiskaler har sagt att de har haft egna förhandlingar som pågått 

under 1-2 dagar. Antalet tingsfiskaler som har haft egna förhandlingar som 

pågått mer än 2 dagar är dock ytterst begränsat. Även antalet tingsfiskaler som 

varit meddomare är ytterst begränsat. Många fiskaler har framfört önskemål 

om att få vara meddomare vid en ordinarie domares förhandling. 

110


Intervjuade förvaltningsrättsfiskalers synpunkter på arbetsuppgifterna 

Beredning av mål, m.m. 

Förvaltningsrättsfiskalerna har bekräftat domarnas uppgifter att de inte handlägger 

vissa typer av mål och att de, utöver förtursmål, inte bereder så många 

mål. Vid en av de besökta förvaltningsrätterna har fiskalerna berättat att de i 

stället gör en kontroll av beredningen efter avslutad skriftväxling. De kan vid 

nämnda kontroll besluta om ytterligare beredningsåtgärder, exempelvis mer 

skriftväxling, eller besluta att målet är klart för inläsning och föredragning 

alternativt upprättande av domsförslag. 

Föredragningar och förhandlingar 

Förvaltningsrättsfiskalerna har uppgett att deras huvudsakliga arbetsuppgifter 

består i granskning av domsförslag som upprättats av föredragande och notarier, 

författande av egna domar samt deltagande vid förhandlingar och föredragningar. 

Undersökningarna visar att det varierar mellan och inom de besökta förvaltningsrätterna 

i vilken utsträckning förvaltningsrättsfiskalerna är ordförande vid 

förhandlingar och föredragningar. Många av dem har berättat att de är ordförande 

vid ca 3-4 förhandlingar per månad och ordförande vid föredragning ca 

en gång per vecka eller varannan vecka. En del av dem har också uppgett att en 

förhandling sällan pågår mer än 1-2 timmar. 

Riktlinjer om ”olämpliga” mål, m.m. 

Många av de intervjuade förvaltningsrättsfiskalerna har framfört önskemål om 

centrala riktlinjer avseende ”olämpliga” mål för fiskaler. Sådana riktlinjer behövs, 

enligt fiskalerna, för att bl.a. skapa mer enhetlighet beträffande fiskalsutbildningen 

vid förvaltningsrätterna. Några av dem har också framfört önskemål 

om handläggning av psykiatrimål och tillagt att det i riktlinjerna kunde anges att 

fiskaler får handlägga sådana mål efter ca ett års underrättstjänstgöring. 

En del förvaltningsrättsfiskaler har framfört även andra önskemål. Som exempel 

kan nämnas önskemål om fler förhandlingar för fiskaler, önskemål om att 

mål som kan avgöras av notarier också överlämnas till notarier för avgörande 

samt önskemål om att notarier får avgöra fler mål och en del mål även utan 

nämnd. Det senare skulle, enligt fiskalerna, ge domare och fiskaler mer tid för 

handläggningen av omfattande och komplicerade mål. 



Undersökningarna visar att ca 69 procent av tingsfiskalerna och ca 77 procent 

av förvaltningsrättsfiskalerna anser sig ha lagom mycket beredning, att ca 19 

procent av tingsfiskalerna och ca 7 procent av förvaltningsrättsfiskalerna anser 

sig ha för mycket beredning samt att övriga fiskaler, dvs. ca 12 procent av 

tingsfiskalerna och drygt 16 procent av förvaltningsrättsfiskalerna, anser sig ha 

för lite beredning. 

111


Hovrättspresidenternas riktlinjer om ”olämpliga” mål 

Tingsfiskalerna har i enkäterna fått ange om de anser att tingsrätten följer hovrättspresidenternas 

riktlinjer om ”olämpliga” mål för fiskaler. Resultaten visar 

att endast ca en tredjedel av fiskalerna anser att så är fallet. Fiskaler som har 

angett att tingsrätten inte följer riktlinjerna, har också fått ange i vilka avseenden 

tingsrätten inte följer riktlinjerna. Resultaten redovisas i tabell 7.10. 

En del tingsfiskaler har lämnat egna kommentarer till svaren och innehållet i 

kommentarerna bekräftar till stor del det som framkommit under våra intervjuer 

med fiskalerna. Några fiskaler har angett att domarna vid tingsrätten betraktar 

en del av riktlinjerna som obsoleta och riktlinjen avseende ungdomsmål 

som direkt felaktig. 

Tabell 7.10 Tingsfiskalernas svar på frågan i vilka avseenden tingsrätterna inte följer 

hovrättspresidenternas riktlinjer avseende ”olämpliga” mål. Tingsfiskalerna har kunnat 

besvara frågan genom att markera ett eller flera svarsalternativ. Siffrorna i kolumnen 

”procent” visar hur stor andel av fiskalerna som har markerat respektive svarsalternativ. 

Typ av mål Procent 

Mål med många tilltalade eller mål med många parter 33 

Mål som är vidlyftiga, uppmärksammade eller annars kan antas kräva 

särskild erfarenhet 

Mål avseende mord och dråp 1 

Mål avseende allvarligare brott mot 6 kap. brottsbalken 10 

Mål avseende brott med fängelse minst två år i straffskalan 18 

Mål avseende brott som i enskilda fall kan antas medföra fängelse 

minst två år 

Mål avseende tjänstefel 0 

Mål avseende vårdnad, boende och umgänge, i vilka frågor kan antas 

kräva särskild erfarenhet 

Mål mot unga lagöverträdare som ska handläggas av lagfarna domare 

som särskilt utsetts av domstolen 

Migrationsmål och ”olämpliga” mål 

Förvaltningsrättsfiskalerna har i enkäten fått ange om de avgör även migrationsmål. 

Drygt 18 procent av förvaltningsrättsfiskalerna har angett att de avgör 

nästan alla typer av migrationsmål och drygt 9 procent av dem har angett 

att de avgör vissa typer av migrationsmål. Övriga förvaltningsrättsfiskaler har 

angett att de inte avgör migrationsmål eller att sådana mål inte handläggs vid 

förvaltningsrätten. 

Förvaltningsrättsfiskalerna har i enkäten också fått ange om de anser att förvaltningsrättsfiskaler 

inte bör handlägga vissa typer av mål och, i så fall, vilka 

typer av mål. Nästan 77 procent av dem har angett att förvaltningsrättsfiskaler 

inte bör handlägga vissa typer av mål och över 80 procent av dem har lämnat 

egna kommentarer till svaren. Av innehållet i kommentarerna framgår att förvaltningsrättsfiskalerna 

inte, eller först efter en viss tids tjänstgöring, bör handlägga 

bl.a. följande mål. 

112 

11 

20 

52 

65


• Mål som är omfattande, komplicerade eller massmedialt uppmärksammade. 

• Mål i vilka det finns en hotbild mot någon part eller annan förhörsperson. 

• Vissa skattemål, bl.a. mål avseende koncernbeskattning. 

• Mål avseende betalningssäkring. 

• Vissa mål avseende offentlig upphandlig. 

• Vissa mål enligt plan- och bygglagen (1987:10). 

• Vissa mål enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av 

unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. 

• Vissa mål enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen 

(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. 

• Vissa mål enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. 

• Vissa migrationsmål, bl.a. mål avseende avvisning och utvisning. 

Sammanträden, förhandlingar och föredragningar 

Fiskalerna har i enkäterna också fått ange hur många heldagar per vecka de 

sitter i förhandlingar och föredragningar samt hur många heldagar per vecka de 

ordinarie domarna på arbetsenheten sitter i förhandlingar och föredragningar. 

Tingsfiskalernas svar redovisas i diagram 7.7 och förvaltningsrättsfiskalernas 

svar redovisas i tabell 7.8. 

Diagram 7.7 Tingsfiskalernas svar på frågan hur många heldagar per vecka tingsfiskaler och 

ordinarie domare sitter i förhandlingar (i genomsnitt). 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Diagram 7.8 Förvaltningsrättsfiskalernas svar på frågan hur många heldagar per vecka 

förvaltningsrättsfiskaler och ordinarie domare sitter i förhandlingar och föredragningar 

(i genomsnitt). 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

1 1,5 2 2,5 3 3,5 

Tingsfiskaler Ordinarie domare 

1 1,5 2 2,5 3 

Förvaltningsrättsfiskaler Ordinarie domare 

113



bekräftar i allt väsentligt det som framkommit under våra intervjuer 

med fiskalerna. Några förvaltningsrättsfiskaler har angett att det på en del 

avdelningar, bl.a. avdelningar för skattemål, nästan aldrig förekommer förhandlingar 

och att fiskaler på sådana avdelningar därför mycket sällan sitter i förhandling. 

Några andra fiskaler har angett att det är svårt att uppskatta antalet 

förhandlingsdagar per vecka för de ordinarie domarna och att deras svar i nu 

nämnda avseende därför kan vara något missvisande. 

Okvalificerade arbetsuppgifter 

Fiskalerna har i enkäterna även fått ange om de anser att de utför arbetsuppgifter 

som borde kunna utföras av andra än domare. Ca 60 procent av fiskalerna har 

markerat svarsalternativet ”nej” och ca 40 procent av dem har markerat svarsalternativet 

”ja”. 

Tingsfiskaler som har markerat svarsalternativet ”ja”, har i kommentarerna 

angett exempel på arbetsuppgifter som borde kunna utföras av domstolssekreterare 

och notarier. De har som exempel på arbetsuppgifter som borde kunna 

utföras av domstolssekreterare nämnt författande av förelägganden, expediering 

av skrivelser, kopiering av handlingar i akter, kontroll av delgivningar, 

bevakning av tidsfrister för yttranden, upprättande av huvudförhandlingsplaner 

och kallelselistor, upprättande av domsbilagor, expediering av beslut och domar 

samt författande av enklare beslut och domar. De har som exempel på 

arbetsuppgifter som borde kunna utföras av notarier nämnt beredning av mål 

och ärenden, handläggning av förenklade tvistemål, upprättande av rättsutredningar, 

författande av domsförslag i brottmål, handläggning av domstolsärenden, 

författande av förslag till beslut i domstolsärenden samt författande av 

tredskodomar, domar med anledning av parts medgivande och beslut om exempelvis 

avskrivning av mål. Några av dem har också angett att man bör ändra 

lagstiftningen så att notarier ges möjlighet att handlägga fler mål och ärenden 

under eget ansvar. 

Även förvaltningsrättsfiskaler har i kommentarerna angett exempel på arbetsuppgifter 

som borde kunna utföras av domstolssekreterare, notarier och föredragande. 

De har som exempel på arbetsuppgifter som borde kunna utföras av 

domstolssekreterare nämnt beredning av mål, kontroll av delgivningar, rättidsprövningar, 

aktbilagiering, kopiering av handlingar samt planering och utsättning 

av mål till förhandling. De har som exempel på arbetsuppgifter som borde kunna 

utföras av notarier och föredragande nämnt beredning av mål, besvarande av 

allmänhetens frågor, upprättande av rättsutredningar samt upprättande av protokoll 

och domsförslag. En del av dem har också, i likhet med intervjuade förvaltningsrättsfiskaler, 

poängterat vikten av att mål som kan avgöras av notarier 

också överlämnas till notarier för handläggning och avgörande. 

114



• En del tingsfiskaler ägnar en alltför stor del av arbetstiden åt beredning av 

mål och ärenden. 

• Det saknas centrala riktlinjer avseende ”olämpliga” mål för förvaltningsrättsfiskaler. 

• Många domare har uppgett att tingsrätten följer hovrättspresidenternas 

riktlinjer avseende ”olämpliga” mål för fiskaler. Flertalet tingsfiskaler har 

däremot sagt att tingsrätten inte följer riktlinjerna beträffande ungdomsmål 

och indispositiva tvistemål. En del tingsfiskaler har uppgett att tingsrätten 

inte heller i andra avseenden följer riktlinjerna. 

• Många tingsfiskaler anser att hovrättspresidenternas riktlinjer om ”olämpliga” 

mål är otydliga när det gäller bl.a. tvistemål och häktningsförhandlingar. 

• En del tingsfiskaler vid stora tingsrätter har uppgett att de sitter i förhandling 

så mycket som ca 3,5 dag per vecka i genomsnitt. 

• En hel del fiskaler anser att de utför arbetsuppgifter som borde kunna utföras 

av domstolssekreterare, notarier eller föredragande. 


Interna styrdokument och domarnas synpunkter på fiskalers arbetstid m.m. 

Fiskaler har oreglerad arbetstid och i underrätternas styrdokument anges ofta 

att personal med sådan arbetstid är skyldiga att, i den utsträckning det behövs 

för arbetets behöriga gång, uppehålla sig på arbetsplatsen under normal arbetstid 

och där utföra sina arbetsuppgifter. Några andra bestämmelser om fiskalernas 

arbetstid finns inte vid de besökta underrätterna. Många av dem har inte heller 

några bestämmelser om fiskalernas arbetsbörda och arbetsbelastning. Vid 3 

underrätter föreskrivs dock att fiskalshandledarna eller chefsrådmännen ska ha 

ett ansvar för fiskalernas arbetsbörda och arbetsbelastning. Vid 2 av dem föreskrivs 

också att fiskalens arbete måste planeras på ett sådant sätt att han eller 

hon kan delta i utbildning och även i övrigt förkovra sig samt att fiskalens arbetsbelastning 

måste anpassas till vad som rimligen kan krävas med hänsyn till 

att han eller hon är under utbildning. 

Domarna vid de besökta förvaltningsrätterna och en mindre stor tingsrätt har 

sagt att fiskalerna ofta har en rimlig arbetsbelastning och att fiskalerna sällan 

arbetar mer än normal arbetstid. Domarna vid övriga besökta tingsrätter har 

däremot sagt att tingsfiskalerna ofta har en hög arbetsbelastning och att de ofta 

arbetar mer än normal arbetstid. Några av dem av har uppgett att tingsfiskalers 

höga arbetsbelastning till stor del nog beror på bristfällig kontroll från ledningens 

sida av fiskalernas arbetsbörda och arbetsbelastning. Några andra domare har 

uppgett att tingsfiskalers höga arbetsbelastning i stället beror på bl.a. fiskalernas 

höga krav på sig själva. Domarna vid tingsrätterna är dock överens om att fiskalerna 

nog vågar säga ifrån om de anser att de har en för hög arbetsbelastning. 

115


Intervjuade underrättsfiskalers synpunkter på arbetstid m.m. 

Arbetsbelastning 

Undersökningarna visar att fiskalerna vid besökta förvaltningsrätter och 2 

besökta tingsrätter anser sig ha en rimlig eller relativt rimlig arbetsbelastning. 

Fiskalerna vid de 2 tingsrätterna har dock, i likhet med många andra tingsfiskaler, 

tillagt att arbetsbelastningen varierar mycket från tid till annan. Övriga 

intervjuade tingsfiskaler har sagt att de ofta har en hög arbetsbelastning och att 

arbetsbelastningen är hög även för övriga personalkategorier på domstolen. 

Undersökningarna visar också att kontrollen av fiskalernas arbetsbörda och 

arbetsbelastningen verkar variera mellan och inom de besökta underrätterna. 

Vid en mindre tingsrätt har fiskalerna uppgett att lagmannen har sådan kontroll 

och vid 2 stora tingsrätter har fiskalerna uppgett att en del enhetschefer har 

sådan kontroll. Fiskalerna vid 2 andra stora tingsrätter har däremot angett att 

ingen har sådan kontroll. 

Tingsfiskalerna har nämnt olika förklaringar till varför de ofta har en hög arbetsbelastning. 

Många av dem har sagt att hög arbetsbelastning till stor del kan förklaras 

av hög måltilldelning. En del fiskaler har som förklaring också uppgett att 

man vid tingsrätterna inte tar tillräcklig hänsyn till att fiskaler ofta behöver mer 

tid än domarna för att utföra olika arbetsuppgifter. Fiskalerna har som ytterligare 

förklaringar till hög arbetsbelastning nämnt domarnas höga krav på fiskalerna, 

hovrätternas höga krav på fiskalerna och fiskalernas egna höga krav på arbetsprestationerna. 

Andra förklaringar är bristfällig information till fiskaler om vad 

som förväntas av dem i olika avseenden, bristfällig utbildning för fiskaler i hur de 

ska eller bör utföra olika arbetsuppgifter och bristfällig återkoppling till fiskaler 

beträffande utförda arbetsprestationer. Allt detta leder till att fiskaler överarbetar 

mål och ärenden i stor utsträckning, vilket i sin tur påverkar arbetsbelastningen. 

Flertalet fiskaler har bekräftat domarnas uppgift om att de vågar säga ifrån om 

de har en alltför hög arbetsbelastning. Några av dem dock tillagt att även deras 

kollegor har mycket att göra och att de därför inte säger ifrån i den utsträckning 

som skulle behövas. Det finns dock även fiskaler som har sagt att de aldrig, 

eller mycket sällan, säger ifrån. De senare fiskalerna har som förklaring till detta 

uppgett att de inte vill framstå som gnälliga och arbetsskygga. 

Arbetstid 

Våra undersökningar visar att fiskalernas arbetstider varierar mellan de besökta 

underrätterna och från vecka till vecka, att fiskalerna vid de 2 förvaltningsrätterna 

och 3 tingsrätter arbetar ca 40 timmar per vecka i genomsnitt, att fiskalerna vid 

3 andra tingsrätter arbetar ca 40-45 timmar per vecka i genomsnitt samt att 

fiskalerna vid de kvarvarande 2 tingsrätterna arbetar ca 45-50 timmar per vecka 

i genomsnitt. Fiskaler som arbetar mer än 40 timmar per vecka i genomsnitt, 

har tillagt att de ofta måste vara väldigt effektiva under dagarna och emellanåt 

”hoppa över” raster för att kunna gå hem i någorlunda rimlig i tid. 

Tingsfiskalerna vid stora tingsrätter och förvaltningsrättsfiskaler har sagt att de 

sällan arbetar på helger. Undantag gäller för fiskaler med små barn, vilka har 

uppgett att de ofta hämtar barnen från dagis på eftermiddagarna och kompenserar 

färre timmars arbete på domstolen med några timmars arbete på kvällar 

eller helger. Tingsfiskaler vid övriga besökta underrätter, dvs. de mindre stora 

tingsrätterna, har däremot sagt att de emellanåt arbetar även på helger. 

116


Resultaten av våra intervjuer med fiskalerna visar också att en hel del fiskaler 

verkar ha möjlighet att arbeta hemifrån med jämna mellanrum. Det finns dock 

fiskaler som inte verkar ges denna möjlighet annat än i undantagsfall. De senare 

fiskalerna har framfört önskemål om att få arbeta hemifrån i viss utsträckning. 


Undersökningarna visar att många fiskaler, särskilt många tingsfiskaler, är stressade 

och har ångest emellanåt. Antalet fiskaler som har ”gått in i väggen” eller 

som av annan orsak har blivit långtidssjukskrivna, verkar dock vara ytterst begränsat. 

En del fiskaler har berättat att de ofta hanterar stress och ångest genom 

att tala med kollegor samt att stressen och ångest normalt minskar efter ca ett 

års tjänstgöring vid underrätt. 


Drygt hälften av fiskalerna har i enkätsvaren angett att avdelningen eller arbetsenheten 

har rimliga krav på vad de förväntas utföra under normal arbetstid. Ca 

46 procent av tingsfiskalerna och ca 38 procent av förvaltningsrättsfiskalerna 

har dock angett att kraven är höga eller för höga och övriga fiskaler, ca 2 procent 

av tingsfiskalerna och ca 7 procent av förvaltningsrättsfiskalerna, har angett att 

kraven är låga eller för låga. Fiskaler som har lämnat egna kommentarer till 

svaren, har angett att de ofta känner sig som ren arbetskraft, att kraven varierar 

mycket mellan olika arbetsenheter och att det ibland är svårt att ange vilka krav 

som är omgivningens krav respektive fiskalens egna krav. Några andra fiskaler 

har angett att de inte vet vad som förväntas av dem i olika avseenden och att 

de därför har svårt att uttala sig om arbetsenhetens krav på fiskalerna. 

Fiskalerna har i enkäterna fått svara på frågan om de säger ifrån när de anser 

sig ha för mycket att göra eller när de anser att de inte bör handlägga ett visst 

mål. Över hälften av fiskalerna har svarat jakande på frågan. Ca 34 procent av 

tingsfiskalerna och ca 42 procent av förvaltningsrättsfiskalerna har angett att de 

säger ifrån endast om de anser att de inte bör handlägga ett visst mål och ca 5 

procent av fiskalerna har angett att säger ifrån endast om de har för mycket att 

göra. Övriga fiskaler, dvs. ca 7 procent av tingsfiskalerna och ca 2 procent av 

förvaltningsrättsfiskaler, har angett att de aldrig säger ifrån. Det anförda innebär 

att drygt 40 procent av fiskalerna inte säger ifrån om de har för mycket att 

göra. Fiskaler som angett att de säger ifrån, har också fått svara på frågan om 

de anser att det i enskilda fall får någon effekt att de säger ifrån. Av tingsfiskalerna 

har ca 31 procent markerat svarsalternativet ”alltid”, ca 37 procent markerat 

svarsalternativet ”oftast”, ca 21 procent markerat svarsalternativet 

”ibland” och ca 10 procent markerat svarsalternativet ”aldrig”. Andelarna förvaltningsrättsfiskaler 

som markerat nämnda svarsalternativ uppgår till ca 48, 27, 

13 respektive 11 procent. 

Fiskalerna har i enkäterna också fått ange hur många timmar de arbetar på 

respektive utanför domstolen per vecka, i genomsnitt. Resultaten redovisas i 

diagram 7.9 och 7.10. Av diagrammen framgår bl.a. att tingsfiskaler arbetar fler 

timmar än förvaltningsrättsfiskaler såväl på som utanför domstolarna. Fiskalerna 

har också fått ange om de anser sig kunna ta ut kompensation för inarbetad 

mertid inom ramen för den oreglerade arbetstiden. Ca 77 procent av tingsfiskalerna 

och ca 64 procent av förvaltningsrättsfiskalerna har angett att de aldrig 

eller endast ibland kan ta ut sådan kompensation. 

117


Diagram 7.9 Underrättsfiskalernas svar på frågan hur många timmar de arbetar på 

domstolen per vecka (i genomsnitt). 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Diagram 7.10 Underrättsfiskalernas svar på frågan hur många timmar de arbetar utanför 

domstolen per vecka (i genomsnitt). 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

Undersökningarna visar också att ytterst få fiskaler har varit borta från arbetet 

på grund av att de mått dåligt av arbetssituationen. Endast 7 fiskaler har angett 

att de varit det. Av dessa 7 fiskaler arbetar 5 på tingsrätt och 2 på förvaltningsrätt. 

Några andra fiskaler har angett att de visserligen inte varit borta från arbetet 

på grund av arbetssituationen, men att de ofta har svårt att koppla bort tankarna 

på arbetet under ledig tid. 

Uppmärksammade problem och brister avseende arbetstiden m.m. 

• Många av de besökta underrätterna tycks sakna bestämmelser om och rutiner 

för kontroll av fiskalernas arbetsbörda, arbetsbelastning och arbetstid. 

• En del tingsfiskaler har en alltför hög arbetsbelastning och arbetar så 

mycket som 46 timmar per vecka i genomsnitt. 

• Många fiskaler säger inte ifrån när de har för mycket att göra. 

• Många fiskaler anser inte att de kan ta ut kompensation för inarbetad mertid 

inom ramen för den oreglerade arbetstiden. 

118 

0 

Högst 40 ca 41-45 Ca 46-50 >50 


0 ca 1-5 ca 6-10 >10 

Tingsfiskaler Förvaltningsrättsfiskaler



Interna styrdokument och domarnas synpunkter på återkoppling, m.m. 


Många av de besökta underrätterna har bestämmelser om att handledarna ska 

ha ett särskilt ansvar för att fiskalerna ges feedback under tjänstgöringen vid 

underrätt. Vid en mindre stor tingsrätt föreskrivs att alla domare ska ha ett 

sådant ansvar och vid en annan mindre stor tingsrätt föreskrivs att fiskalernas 

mentor ska ha ett sådant ansvar. Våra intervjuer med domarna visar att flertalet 

domare försöker ge feedback till fiskaler, att många domare dock anser det 

svårt och att en del domare anser det finnas för lite tid för att ge feedback. 

Vid 2 besökta tingsrätter, en stor och en mindre stor, genomförs det utbildningsförhandlingar 

med jämna mellanrum. Med utbildningsförhandling avses 

här en förhandling vid vilken domare och fiskaler närvarar i syfte att ge ordföranden, 

oftast en fiskal, feedback beträffande förhandlingen och, i förekommande 

fall, det skriftliga avgörandet. Vid den stora tingsrätten är det endast 

handledare och fiskaler som deltar vid utbildningsförhandlingarna och denna 

tingsrätts utbildningsförhandlingar har därför behandlats i avsnittet om handledarskap. 

Vid den mindre stora tingsrätten kan alla domare och fiskaler vara 

ordförande respektive deltagare vid utbildningsförhandlingar. Domarna där har 

berättat att de i början av varje vecka träffar fiskalerna för att bestämma vilken 

förhandling som under veckan ska vara utbildningsförhandling. De har också 

berättat att utbildningsförhandlingar genomförs i såväl brottmål som tvistemål. 

Vid tingsrätten förekommer det också särskilda möten under vilka domarna 

ger feedback på fiskalernas domskrivning. Domarna har uppgett att de inför 

dessa möten, vilka genomförs ca en gång per halvår, har läst några av fiskalernas 

domar och att de under mötena ger konstruktiv feedback på avgörandena. 

Fiskalerna vid de 2 tingsrätterna verkar, enligt domarna, vara mycket nöjda 

med att domarna ger feedback på deras förhandlingar och avgöranden. 

Våra undersökningar visar att det även vid andra besökta underrätter finns 

domare som närvarar vid fiskalernas förhandlingar, läser fiskalernas avgöranden 

och ger feedback på arbetsinsatserna. Vid 5 underrätter har domarna sagt 

att fiskalshandledarna, eller i vart fall någon av dem, utför dessa uppgifter och 

vid 2 andra underrätter föreskrivs i de interna styrdokumenten att chefsrådmännen 

eller fiskalernas mentor ska utföra nämnda uppgifter. Vid den tionde 

underrätten verkar domarna däremot varken närvara vid fiskalernas förhandlingar 

eller läsa fiskalernas avgöranden. 


Endast 2 av de besökta tingsrätterna har bestämmelser om uppföljnings- och 

utvecklingssamtal med fiskaler. Vid dessa tingsrätter föreskrivs att chefsrådmännen 

ska ha avslutningssamtal med fiskalerna när de lämnar avdelningen 

och att avslutningssamtalen ska vara relativt djupgående. Vid en av dem föreskrivs 

också att chefsrådmännen ska ha halvtidssamtal med fiskalerna och att 

fiskalerna vid halvtidssamtalen ska få veta bl.a. vad de kan förbättra under den 

fortsatta tjänstgöringen. Domarna vid de 2 tingsrätterna har uppgett att samtal 

nog genomförs enligt föreskrifterna i de interna styrdokumenten och tillagt att 

fiskalerna, förutom nämnda samtal, har regelbundna samtal med sina handledare. 

119


Våra intervjuer med domarna visar att även fiskaler vid övriga besökta tingsrätter 

verkar ha uppföljnings- och utvecklingssamtal under tjänstgöringen. Många 

domare har berättat att fiskalerna, utöver regelbundna samtal med handledarna, 

har åtminstone ett samtal efter ca ett års tjänstgöring och ett samtal efter ca 2 

års tjänstgöring. De har också uppgett att samtalen genomförs av lagmän eller 

chefsrådmän. En lagman har berättat att han inför samtalen alltid samråder 

med övriga domare och ofta frågar externa aktörer, bl.a. åklagare och advokater, 

om fiskalens insatser under förhandlingar. 

Vitsord 

Undersökningarna visar att fiskalerna vid 2 stora tingsrätter som besökts, får 

delbetyg efter respektive enhetsplacering och att det är chefsrådmän som bestämmer 

innehållen i delbetygen. Vid en av tingsrätterna föreskrivs att chefsrådmännen 

i delbetygen ska uttala sig om bl.a. fiskalens förmåga att leda 

förhandlingar och att chefsrådmännen, för att kunna göra detta, ska ha närvarat, 

eller uppdragit åt fiskalshandledarna att närvara, vid flera förhandlingar 

ledda av fiskalen. Vid tingsrätten föreskrivs också att kontakt med bl.a. åklagare 

kan vara lämplig om en helhetsbedömning ska kunna göras av fiskalen. 

Fiskalens vitsord över underrättstjänstgöringen bestäms vid samtliga besökta 

underrätter av lagmannen. Många domare har uppgett att det är svårt att sätta 

betyg på fiskaler samt att lagmännen ofta talar med andra domare och även 

med externa aktörer, exempelvis åklagare och advokater, innan de bestämmer 

innehållen i vitsorden. 

Intervjuade underrättsfiskalers synpunkter på återkoppling, m.m. 


Tingsfiskalerna vid de 2 besökta tingsrätter där det genomförs utbildningsförhandlingar, 

har sagt att de uppskattar domarnas närvaro under förhandlingarna 

och att de är mycket nöjda med domarnas feedback på förhandlingarna. Fiskalerna 

vid den mindre stora tingsrätten har uppgett att de är mycket nöjda även 

med domarnas feedback på domskrivningen. Några av dem har tillagt att det i 

början kändes lite konstigt och obehagligt att ha domare närvarande under 

förhandlingarna, men att de ganska snabbt blev vana med detta. Vi har under 

våra intervjuer med tingsfiskalerna på de 2 tingsrätterna frågat om de anser att 

domarnas närvaro påverkar deras självständighet som domare. Fiskalerna har 

berättat att domarna aldrig uttalar sig om fiskalernas juridiska överväganden 

och bedömningar samt att domarnas närvaro därför inte påverkar deras självständighet 

som domare. 

Fiskalerna vid de övriga besökta underrätterna har sagt att de inte får någon 

konstruktiv feedback eller att de får alldeles för lite sådan feedback. Några 

tingsfiskaler har berättat att feedback till fiskaler ofta är begränsad till enstaka 

uttalanden om fiskalers domsförslag efter tresitsar och enstaka uttalanden vid 

cirkulation av avgöranden i vilka överrätten överprövat fiskalens avgöranden. 

Några andra fiskaler har berättat att feedback till fiskaler ofta är begränsad till 

allmänna uttalanden om fiskalens domar, exempelvis ”det var en bra dom”, och 

uttalanden av innebörden att alla fiskaler är duktiga. Fiskalerna har uppgett att 

sådana uttalanden ofta leder till bättre självförtroende och självkänsla. Allmänna 

och positiva uttalanden får dock, enligt fiskalerna, aldrig ersätta den konstruktiva 

feedback som fiskaler behöver för att kunna utvecklas i rollen som domare. 

120


Bristen på konstruktiv feedback till fiskaler verkar till stor del bero på att många 

domare vid de övriga 8 underrätterna varken närvarar vid fiskalernas förhandlingar 

eller läser fiskalernas avgöranden. Vid 3 av 8 underrätter har fiskalerna 

sagt att domarna inte närvarar under fiskalernas förhandlingar och vid 2 stora 

tingsrätter har fiskalerna uppgett att endast en del handledare närvarar under 

sina fiskalers förhandlingar. Många fiskaler vid dessa 5 underrätter har uppgett 

att domarna inte heller verkar läsa fiskalernas avgöranden. De har i vart fall inte 

fått någon feedback på sina avgöranden. Vid kvarvarande 3 underrätter har 

fiskalerna bekräftat domarnas uppgifter om att en domare, normalt fiskalshandledaren, 

närvarar vid minst en av fiskalens förhandlingar, läser minst ett 

av fiskalens avgöranden samt ger feedback på nämnda arbetsinsatser. 

Tingsfiskaler som har uppgett att domare ger feedback efter att ha närvarit vid 

deras förhandlingar och läst deras avgöranden, har sagt att de är ganska nöjda 

med innehållet i den feedback de har fått. Övriga intervjuade tingsfiskaler har 

framfört önskemål om att även deras domare ger feedback beträffande förhandlingar 

och avgöranden. Några av dem har också, som nämnts i avsnittet 

om handledarskap, framfört önskemål om att domarna närvarar vid minst 2 av 

fiskalens förhandlingar, en i början och en i slutet av tjänstgöringen. Detta för 

att domarna ska kunna göra en bedömning av hur fiskalerna utvecklats under 

tjänstgöring vid tingsrätt. En del förvaltningsrättsfiskaler har, i likhet med 

tingsfiskalerna, framfört önskemål om feedback på såväl förhandlingar som 

avgöranden. En del andra förvaltningsrättsfiskaler har sagt att det skulle kännas 

som en ”tentamen” att ha domare närvarande under förhandlingar och därför 

framfört önskemål endast om feedback på avgöranden. 


Många fiskaler har bekräftat domarnas uppgift om förekomsten av uppföljningsoch 

utvecklingssamtal vid underrätterna. En stor del av dem har dock sagt de är 

missnöjda eller endast delvis nöjda med innehållet i samtalen. Några av dem har 

uppgett att domare som genomför samtal sällan verkar ha tillräckligt underlag 

för att kunna uttala sig om hur fiskalerna ligger till i olika avseenden och vad 

fiskalerna kan förbättra under den fortsatta tjänstgöringen samt att många samtal 

därför blir alltför allmänt hållna. Några andra fiskaler har sagt att de inte har 

några samtal efter ca halva tjänstgöringen på en arbetsenhet, s.k. halvtidssamtal, 

och att de därför inte kan få besked i nu nämnda avseenden innan det är för sent. 

Fiskaler som inte har särskilda samtal efter ca halva tjänstgöringen på en arbetsenhet, 

har framfört önskemål om sådana samtal och fiskaler som enligt styrdokumenten 

ska ha särskilda samtal, har poängterat vikten av att sådana samtal 

också genomförs i praktiken. Många fiskaler har också poängterat vikten av att 

domare som genomför samtal med fiskaler ser till att de inför samtalen har 

tillräckligt underlag för att kunna uttala sig om bl.a. fiskalernas arbetsinsatser. 

Vitsord 

Våra undersökningar visar att relativt många fiskaler inte påverkas av vitsorden. 

En del fiskaler har uppgett att domarna varken närvarar vid deras förhandlingar 

eller läser deras domar och att de därför inte vet hur domarna sätter betyg på 

fiskaler. Det finns, enligt fiskalerna, ingen anledning att tänka på vitsorden när 

de inte ens vet vad vitsorden baseras på. Några andra fiskaler har sagt att domarna, 

inför betygsättningen, nog frågar exempelvis protokollförare, åklagare 

och advokater om fiskalens arbetsinsatser. De har uppgett att de är positiva till 

121


att domare frågar nämnda personer, men också framhållit att fiskalens vitsord 

inte får baseras på enbart nämnda personers uppgifter. Protokollförares och 

externa aktörers uppfattningar om en fiskals arbetsinsatser kan nämligen, enligt 

fiskalerna, avvika en hel del från hur domare uppfattar samma arbetsinsatser. 

För att domarna ska kunna ha en uppfattning om fiskalens arbetsprestationer, 

krävs, enligt fiskalerna, att domare närvarar vid minst en av fiskalens förhandlingar 

och läser minst ett av fiskalens avgöranden. 


Enkätundersökningarna visar att många underrättsfiskaler generellt sett inte 

verkar få någon konstruktiv feedback. Ca 72 procent av tingsfiskalerna och 

79 procent av förvaltningsrättsfiskalerna har angett att de inte får någon sådan 

feedback och ca 23 procent av tingfiskalerna och 9 procent av förvaltningsrättsfiskalerna 

har angett att de inte får tillräckligt mycket sådan feedback. 

Övriga fiskaler, dvs. ca 5 procent av tingsfiskalerna och drygt 11 procent av 

förvaltningsrättsfiskalerna, har däremot angett att de får konstruktiv feedback 

och även tillräckligt mycket sådan feedback. 

Undersökningarna visar också att många fiskaler inte får någon feedback av 

domare när det gäller förhandlingar, föredragningar och avgöranden. Ca 56 

procent av tingsfiskalerna och drygt 88 procent av förvaltningsrättsfiskalerna 

har angett att de inte fått någon sådan feedback. Av tingsfiskalerna har 15 procent 

angett att de har fått feedback av domare på såväl förhandlingar som avgöranden, 

12 procent angett att de har fått feedback på förhandlingar och 17 

procent angett att de har fått feedback på avgöranden. Andelarna förvaltningsrättsfiskaler 

som markerat nämnda svarsalternativ uppgår till ca 2, 2 respektive 

7 procent. Det bör framhållas att en del fiskaler vid besvarandet av enkäten 

hade tjänstgjort endast kort tid vid underrätt. 

Fiskalerna har i enkäterna fått ange om de har haft uppföljnings- och utvecklingssamtal 

och, i så fall, hur ofta de har haft sådana samtal. Ca 63 procent av 

tingsfiskalerna och ca 49 procent av förvaltningsrättsfiskalerna har angett att de 

inte har haft något sådant samtal. Övriga tingsfiskaler har angett att de har haft 

sådant samtal ca en gång per år (ca 25 procent), ca en gång per halvår (ca 9 

procent) eller minst en gång per kvartal (ca 3 procent). Andelarna förvaltningsrättsfiskaler 

som markerat nämnda svarsalternativ uppgår till ca 23, 18 respektive 

9 procent. Det bör även i denna del framhållas att en del fiskaler vid 

besvarandet av enkäten hade tjänstgjort endast kort tid vid underrätt. 

Fiskaler som angett att de har haft samtal, har också fått svara på frågan om 

informationen som förmedlas vid exempelvis samtalen är tillräckligt tydlig för 

att de ska veta hur de ligger till i olika avseenden och vad de kan bli bättre på. 

Resultaten redovisas i tabell 7.11. En del fiskaler har lämnat egna kommentarer 

till svaren. Några av dem har angett att domarna varken närvarar vid deras 

förhandlingar eller läser deras domar och att domarna under samtalen därför 

omöjligen skulle kunna uttala sig om hur de ligger till och vad de kan förbättra. 

122


Tabell 7.11 Underrättsfiskalernas svar på frågan om informationen som förmedlas vid 

exempelvis samtal är tillräckligt tydlig för att de ska veta hur de ligger till i olika avseenden 

och vad de kan bli bättra på. Med ”TF” avses tingsfiskaler och med ”FF” avses förvaltningsrättsfiskaler. 

TF FF 

Ja 14,3 10,3 

Jag vet hur jag ligger till i olika avseenden 10,4 10,3 

Jag vet vad jag kan bli bättre på 3,9 12,8 

Nej 71,4 66,7 

En tredjedel av fiskalerna har i enkäterna angett de inte påverkas av vitsorden 

och ca 29 procent av tingsfiskalerna och ca 49 procent av förvaltningsrättsfiskalerna 

har angett att vitsorden har såväl positiv som negativ inverkan på dem. 

Nästan en tredjedel av tingsfiskalerna och ca 17 procent av förvaltningsrättsfiskalerna 

har dock angett att vitsorden påverkar dem enbart på ett negativt sätt. 

Uppmärksammade problem och brister avseende återkoppling, m.m. 

• Flertalet av de underrätter som besökts, har bestämmelser om att domare 

ska ge feedback till fiskaler, men har inga närmare bestämmelser om när 

och hur domarna ska ge feedback. 

• Många fiskaler får ingen konstruktiv feedback på förhandlingar, avgöranden 

och föredragningar. 

• En del domare anser att det är svårt att ge feedback till fiskaler. 

• Många av de besökta underrätterna saknar bestämmelser om uppföljningsoch 

utvecklingssamtal med fiskaler. 

• Många fiskaler har uppgett att de efter genomförda samtal inte vet hur de 

ligger till i olika avseenden. De vet inte heller vad de kan förbättra under 

den fortsatta tjänstgöringen. 


Interna styrdokument och domarnas synpunkter på fiskalernas utbildning 

Undersökningarna visar att det inte genomförs några internutbildningar för 

enbart fiskaler vid de besökta underrätterna. Många domare har sagt att fiskalerna 

får mycket utbildning på de centrala fiskalskurserna och även på överrätterna 

samt tillagt att fiskalernas behov av ytterligare utbildning nog är ganska 

begränsat. Det kvarvarande utbildningsbehovet tillgodoses, enligt domarna, till 

stor del genom de utbildningar som genomförs för alla jurister på domstolarna. 

Domarna vid förvaltningsrätterna har som exempel på sådana utbildningar 

nämnt föreläsningar om offentlig upphandling, psykiatrilagstiftningen samt 

plan- och bygglagen. Domarna vid tingsrätterna har som exempel på sådana 

utbildningar nämnt föreläsningar om reformen en modernare rättegång (EMR) 

samt om offentlighets- och sekretesslagen. 

Det finns dock även domare som sagt att det vid underrätterna borde genomföras 

internutbildningar för enbart fiskaler. En del tingsrättsdomare har uppgett 

att fiskalerna borde få internutbildning i tvistemålshantering, förlikningsverksamhet 

och domskrivning. En del förvaltningsrättsdomare har uppgett att 

fiskalerna borde få internutbildning i migrationsrätt och hanteringen av migrationsmål. 

123


Intervjuade underrättsfiskalers synpunkter på utbildningen 

Domstolsverkets utbildningsprogram 

Undersökningarna visar att de intervjuade fiskalerna är relativt nöjda med 

Domstolsverkets fiskalskurser. Många tingsfiskaler har dock framfört önskemål 

om att avsnittet om straffmätning och påföljdsval flyttas från den fjärde fiskalskursen 

till den tredje fiskalskursen. En sådan förändring skulle, enligt fiskalerna, 

innebära att de fick glädje av utbildningen i straffmätning och påföljdsval även 

under det första året vid tingsrätt. 

En del fiskaler har framfört även andra önskemål avseende Domstolsverkets 

fiskalskurser. Några tingsfiskaler har efterfrågat mer utbildning i hur man som 

fiskal bör utföra sina arbetsuppgifter i praktiken och några förvaltningsrättsfiskaler 

har efterfrågat utbildning i hanteringen av migrationsmål. 

Lokala och regionala utbildningar 

Fiskalerna har bekräftat domarnas uppgift om att det vid de besökta underrätterna 

inte förekommer någon internutbildning för enbart fiskaler. Flertalet av dem har 

berättat att den lokala och regionala utbildningen under tjänstgöringen vid underrätt 

ofta är begränsad till de utbildningar som genomförs för alla jurister vid 

underrätterna och de utbildningar som genomförs för fiskaler i överrätterna. 

Fiskalerna har, till skillnad från många domare, uppgett att det vid underrätterna 

finns ett behov av internutbildning för enbart fiskaler. Några tingsfiskaler har 

framfört önskemål om internutbildning i hur man som fiskal bör utföra sina 

arbetsuppgifter i praktiken. Som exempel har nämnts hur man som fiskal bör 

förbereda sig inför sammanträden och förhandlingar, agera som ordförande 

vid sammanträden och förhandlingar, bedriva förlikningsverksamhet, hantera 

olika frågor som uppkommer under förhandlingarna och handläggningen samt 

utforma bra beslut och domar. Några förvaltningsrättsfiskaler har framfört 

önskemål om internutbildning, eller mer sådan utbildning, i hur man som fiskal 

bör hantera olika processuella frågor och personers begäran om utlämnande av 

allmän handling. En del tings- och förvaltningsrättsfiskaler har också framfört 

önskemål om praxisdiskussioner eller fler sådana diskussioner. 


Enkätundersökningarna bekräftar det som framkommit vid våra intervjuer 

med fiskalerna, nämligen att det vid flertalet underrätter inte genomförs några 

internutbildningar för enbart fiskaler. Mer än 90 procent av tingsfiskalerna och 

ca 70 procent av förvaltningsrättsfiskalerna har angett att det inte genomförs 

några sådana utbildningar vid underrätten. Övriga fiskaler har angett att sådana 

utbildningar förekommer i varierande utsträckning. 

Uppmärksammade problem och brister avseende fiskalernas utbildning 

• Många fiskaler anser att de får för lite utbildning i hur de ska utföra sina 

arbetsuppgifter i praktiken. 

• En del förvaltningsrättsfiskaler anser att de får för lite utbildning i migrationsmål 

och hanteringen av sådana mål. 

124



Interna styrdokument och domarnas synpunkter på samarbete m.m. 

Nästan alla domare har berättat att det råder en bra stämning och ett bra klimat 

vid underrätten. En stor del av dem har vidare berättat att det är högt i tak, att 

alla kan prata med alla, att det är öppna dörrar och att fiskalerna är väl integrerade 

på domstolen. Några av dem har också uppgett att det förekommer mycket 

diskussioner mellan domare och fiskaler, att fiskalerna ofta utgör en ”frisk 

fläkt” på domstolen samt att fiskalerna är mycket aktiva inom domarkollektivet. 

Många domare har sagt att det finns ett bra samarbete såväl mellan fiskalerna 

som mellan fiskalerna och övriga personalkategorier. 

Våra undersökningar visar även att det vid flertalet av de besökta underrätterna 

förekommer gemensamma samlingar och sociala aktiviteter med jämna mellanrum. 

Antalet gemensamma samlingar och mängden sociala aktiviteter verkar dock 

variera mycket från underrätt till underrätt och från arbetsenhet till arbetsenhet. 

Några domare har sagt att det dock finns en del brister avseende samarbetet 

vid underrätten. De har som exempel nämnt att det ofta är relativt uppdelat 

mellan olika personalkategorier på rasterna samt att domarna och fiskalerna, 

bl.a. på grund av hög arbetsbelastning, ofta inte hinner träffa varandra i tillräcklig 

utsträckning. Det senare är, enligt domarna, negativt för såväl samarbetet 

som sammanhållningen. Domarna vid en förvaltningsrätt har också uppgett att 

en del fiskaler nog kan ha problem med att hantera rollen som arbetsledare i 

förhållande till äldre och mycket erfarna föredragande. 

Intervjuade underrättsfiskalers synpunkter på samarbete m.m. 

Många fiskaler har bekräftat domarnas uppgifter om klimatet, stämningen och 

sammanhållningen samt om förekomsten av gemensamma samlingar och sociala 

aktiviteter. En stor del av dem har också bekräftat domarnas uppgifter om att 

det finns ett bra samarbete fiskalerna sinsemellan och mellan fiskalerna och 

övriga personalkategorier. Några fiskaler har tillagt att de talar mycket med 

domarna, att de kan ställa ”dumma” frågor till domarna och att domarna emellanåt 

också frågar fiskalerna om råd. Det senare är, enligt fiskalerna, mycket 

positivt eftersom det bl.a. stärker deras självförtroende. De flesta fiskaler har 

vidare sagt att de vid underrätten blir bemötta som en av domarna. Några av 

dem har dock tillagt att notarier ibland verkar prioritera arbetsuppgifter som 

utförs för ordinarie domare framför arbetsuppgifter som utförs för fiskaler. 

Många fiskaler har uppgett att det är uppblandat eller relativt uppblandat mellan 

olika personalkategorier på raster. Några av dem har dock uppgett att det 

på rasterna är uppdelat mellan olika personalkategorier, olika ålderskategorier 

eller olika arbetsenheter. 

De flesta fiskaler har under våra intervjuer sagt att de trivs bra vid underrätten. 

Många av dem har dock även poängterat vikten av att man vid underrätterna 

arbetar aktivt med de ”mjuka frågorna” och tillagt att det alltid kan vidtas åtgärder 

för att öka personalens trivsel. 

125



Fiskalerna har i enkäterna fått ange hur de trivs vid underrätten. Resultatet 

redovisas i diagram 7.11. Några fiskaler har i sina kommentarer till svaren tilllagt 

att de nog skulle trivas ännu bättre om de fick mer aktiv handledning, mer 

internutbildning och lägre arbetsbelastning. 

Diagram 7.11 Underrättsfiskalernas svar på frågan hur de trivs på arbetsplatsen. 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 


• Många fiskaler har för lite kontakt med domarna i den dagliga verksamheten. 

• Ca 9 procent av fiskalerna har angett att de trivs dåligt eller ganska dåligt 

vid underrätten. 

126 

Mycket bra Bra Ganska bra Ganska 

dåligt 


Dåligt Mycket 

dåligt

DV-RAPPORT 2010:1 VÅRA FÖRSLAG 

8 Våra förslag 

8.1 Inledning 

8.1.1 Vårt uppdrag, m.m. 

Vårt uppdrag har bestått i att göra en kartläggning av notariernas och fiskalernas 

arbetssituation samt att ge förslag på förändringar som bör genomföras för 

att uppnå målsättningen om en god och stimulerande arbetsmiljö med meningsfyllda 

arbetsuppgifter för notarier och fiskaler. I uppdraget har också ingått att 

redovisa de eventuella synpunkter på utformningen av berörda författningar 

som har uppkommit under arbetets gång. 

Kartläggningen av notariernas och fiskalernas arbetssituation har till stor del 

baserats på intervjuer med domstolschefer, andra domare, fiskaler och notarier 

på sammanlagt 17 domstolar. Undersökningarna av fiskalernas arbetssituation 

har också byggt på enkäter som vi gjort och som riktats till samtliga fiskaler. 

Det som framkommit under våra intervjuer med notarierna har fått stöd av vad 

Jusek fick fram i sin enkätundersökning från maj 2009. Enligt vår uppfattning 

kan man utgå från att de samlade resultaten av våra undersökningar är representativa 

för notariernas och fiskalernas arbetssituation i alla domstolar. 

8.1.2 En sammanfattning av uppmärksammade problem och brister 

I detta avsnitt kommer vi att kort sammanfatta problem och brister som vi har 

uppmärksammat vid våra undersökningar. Vi hänför oss då, liksom vi genomgående 

har gjort i promemorian, till områdena interna styrdokument, introduktion, 

handledarskap, organisatoriska frågor, arbetsuppgifter, arbetstid och 

arbetsbelastning, återkoppling på utförda arbetsprestationer, intern och extern 

utbildning och samarbete. Vi tar även sammanfattningsvis upp frågan om fiskalers 

placering vid underrätt. 


En hel del av de besökta domstolarna saknar interna utbildningsplaner för 

notarier och fiskaler. Notarier och fiskaler som arbetar på dessa domstolar har 

därför vaga uppfattningar om vad som gäller beträffande exempelvis introduktion, 

handledarskap, arbetsuppgifter, arbetsbörda och arbetsbelastning, uppföljnings- 

och utvecklingssamtal samt vitsord. De vet inte vad de kan förvänta 

sig under tjänstgöringen och vad de kan kräva av domarna i olika avseenden. 

Flertalet domstolar saknar också individuella utbildningsplaner för notarier och 

fiskaler. Avsaknaden av sådana planer kan medföra problem när det gäller kontrollen 

och uppföljningen av notariernas och fiskalernas utbildning och tjänstgöring. 

Introduktion 

En del tingsnotarier och tingsfiskaler får ingen introduktion när de börjar sin 

tjänstgöring vid tingsrätt. Detsamma gäller för en del förvaltningsrättsfiskaler i 

underrätt och fiskaler i överrätt. Många tingsnotarier och tingsfiskaler ”kastas 

snabbt in i arbete” på domstolarna. 

Många notarier och fiskaler som får en introduktion på domstolarna, har uppgett 

att de får för lite introduktion av domare när det gäller utförandet av arbetsuppgifterna. 

En stor del av dem menar att de efter introduktionen inte vet hur de närmare 

bör utföra sina arbetsuppgifter och vad som förväntas av dem i olika avseenden. 

127

VÅRA FÖRSLAG DV-RAPPORT 2010:1 

Handledarskap 

En del notarier och fiskaler har ingen handledare och en del andra fiskaler vet 

inte vem som är deras handledare. Våra undersökningar visar också att det på 

flertalet domstolar saknas tydliga bestämmelser om bl.a. syftet med och innehållet 

i handledarskapet samt om handledarnas ansvar och uppgifter. Avsaknaden 

av tydliga bestämmelser medför att många handledare inte vet vilket ansvar 

som åvilar dem och vilka uppgifter de bör utföra inom ramen för handledarskapet. 

Den medför också att notarier och fiskaler inte kan ställa krav på handledarna 

samt att den aktiva handledningen ofta blir ytterst begränsad. 

Organisatoriska frågor, m.m. 

Många notarier och fiskaler som arbetar på arbetsenheter med beredningsorganisationer 

har för lite kontakt och samarbete med domarna i det dagliga 

arbetet. Detta medför att domarna på domstolen inte lär känna notarierna och 

fiskalerna på ett bra sätt samt att domarna får svårt att bedöma notariernas och 

fiskalernas arbetsinsatser. Domarna kan också ha svårt att ge tillräcklig återkoppling 

på utförda arbetsprestationer samt tydlig information under uppföljnings- 

och utvecklingssamtalen. För lite kontakt medför också att domarna har 

svårt att kontrollera notariernas och fiskalernas arbetssituation, bl.a. deras måltilldelning, 

arbetsbörda och arbetsbelastning. 

Arbetsuppgifter 

Våra undersökningar visar att det på många domstolar inte tycks finnas någon 

närmare kontroll av vilka arbetsuppgifter som notarierna och fiskalerna utför. 

Bristen på kontroll medför att många notarier och fiskaler ofta ägnar alltför 

mycket tid åt mindre kvalificerade arbetsuppgifter i stället för sådana mer kvalificerade 

arbetsuppgifter som de har kompetens att klara av. Många tingsnotarier 

får inte skriva domsförslag och många förvaltningsrättsnotarier får inte ha fler 

än ett fåtal egna förhandlingar. De senare notarierna får inte heller avgöra tillräckligt 

många mål under eget ansvar. Många överrättsfiskaler får inte delta vid 

och ”votera” efter förhandlingar i särskilt stor utsträckning. En stor del av 

hovrättsfiskalerna får inte heller skriva tillräckligt många domförslag. 

Arbetstid och arbetsbelastning 

Många tingsnotarier har en alltför hög arbetsbelastning och arbetar mer än 

normal arbetstid. Detsamma gäller för en del hovrätts- och tingsfiskaler. En 

stor del av de notarier och fiskaler som arbetar mer än normal arbetstid, har 

endast begränsade möjligheter att ta ut kompensation för inarbetad mertid i 

form av ledighet. Notariernas och fiskalernas höga arbetsbelastning verkar till 

stor del bero på bristfällig introduktion, utbildning, handledning och återkoppling. 

Den förefaller också bero på bristfällig kontroll av notariernas och fiskalernas 

arbetsbörda, arbetsbelastning och arbetstid samt på att många notarier 

och fiskaler inte vågar säga ifrån vid hög arbetsbelastning. 

Återkoppling på utförda arbetsprestationer, m.m. 

Våra undersökningar visar att många notarier och fiskaler generellt sett får för 

lite feedback, särskilt konstruktiv feedback, samt att många notarier och underrättsfiskaler 

inte får någon feedback på egna förhandlingar och egna avgöranden, 

dvs. de mest kvalificerade arbetsuppgifterna. Bristen på konstruktiv feedback 

lär till stor del bero på att domarna inte tar sig tid att ge sådan feedback samt 

att domarna anser att det är svårt eller att det saknar möjlighet att ge feedback. 

128


Det senare sammanhänger med att många domare varken närvarar vid notariernas 

och fiskalernas förhandlingar eller läser deras avgöranden. 

Undersökningarna visar också att en del notarier och fiskaler inte har särskilda 

samtal efter ca halva tjänstgöringen på en arbetsenhet samt att många notarier 

och fiskaler, som ändå har sådana och liknande samtal, efter samtalen varken 

vet hur de ligger till i olika avseenden eller vad de kan förbättra under den fortsatta 

tjänstgöringen. Det senare kan leda till ”kallduschar” under avslutningssamtalet 

eller vid mottagandet av de slutliga vitsorden. Otydlig information 

under samtalen verkar ofta bero på att ansvariga domare har ett ofullständigt 

underlag när det gäller notariernas och fiskalernas arbetsprestationer. 

Intern och extern utbildning 

Många notarier och fiskaler anser att de får för lite utbildning i hur de bör utföra 

sina arbetsuppgifter i praktiken. Detta kan leda till osäkerhet, överarbetande av 

arbetsuppgifterna och hög arbetsbelastning. Kammarrätts- och förvaltningsrättsfiskalerna 

anser också att de får för lite utbildning i bl.a. hanteringen av 

migrationsmål. 

Samarbete m.m. 

Resultaten av våra intervjuer visar att det på många av de besökta domstolarna 

finns minst en domare som av notarier eller fiskaler uppfattas som ”elak”. Intervjuerna 

visar också att det på en del tingsrätter tycks förekomma konflikter 

eller i vart fall spänningar mellan notarier och domstolssekreterare samt att 

många fiskaler och notarier inte har lika positiva uppfattningar som domarna 

när det gäller exempelvis samarbetsklimat, bemötande och attityder. 

Fiskalers placering vid underrätt 

Det händer emellanåt att fiskaler inte kan påbörja sin underrättstjänstgöring 

efter ett år. Väntetider i överrätterna medför att fiskaler inte kan få adjunktionslön 

efter 3 år och att fiskaler inte kan fullgöra domarutbildningen inom ca 4 år. 

Det finns även andra problem när det gäller fiskalernas placering vid underrätt. 

Som exempel kan nämnas att en del fiskaler får besked om sin underrättsplacering 

först några veckor innan de ska påbörja tjänstgöringen vid underrätt, att 

många fiskaler har en annan uppfattning än domstolsledningen när det gäller 

beaktandet av sociala skäl vid underrättsplaceringarna och att det saknas incitament 

för fiskaler att tjänstgöra vid mer avlägset belägna underrätter. 

8.2 Förklaringar till problemen och bristerna 

Det finns sannolikt många förklaringar till förekomsten av de problem och 

brister avseende notariernas och fiskalernas arbetssituation som vi har redovisat 

ovan. Vi tar i det följande ytterst kortfattat upp några tänkbara förklaringar, 

eftersom det kan ha ett visst intresse i sammanhanget. Av större intresse för 

framtiden är emellertid, menar vi, de förslag till åtgärder som vi lämnar i de 

följande avsnitten. 

En del av problemen och bristerna kan ha sin förklaring i den allt högre tillströmningen 

av mål till domstolarna som har ägt rum under en följd av år utan 

att domstolarna har fått någon fullt ut motsvarande kompensation i fråga om 

resurser. Hög arbetsbelastning medför att domstolarna mer måste se till själva 

kärnverksamheten än till sådant som stöder denna, t.ex. en god personalvård 

129


när det gäller notarier och fiskaler. Domarna måste fokusera på att avgöra mål 

och ärenden och har därför inte så mycket tid för mer fortlöpande kontakt med 

notarier och fiskaler. Domarna kan inte avsätta tillräckligt med tid för exempelvis 

introduktion, handledning, återkoppling, samtal och internutbildning. 

Notarierna och fiskalerna kan bli tvungna att i allt större utsträckning arbeta 

mer än normal arbetstid utan kompensation för inarbetad mertid i form av 

ledighet. Det är klart att en utveckling av detta slag inte är bra för notarierna 

och fiskalerna. 

En del problem kan också ha sin förklaring i den utveckling som har ägt rum 

under senare år med att inrätta beredningsorganisationer i syfte att bl.a. att 

renodla domarrollen. Genomförandet av dessa reformer har bl.a. medfört en 

uppdelning av personalen på domstolarna. Domarna och fiskalerna vid underrätterna 

ska i princip fokusera på dömande verksamhet medan fiskalerna i 

överrätterna och notarierna i underrätterna ska sköta beredningen av mål. Allsidigheten 

i tjänstgöringen blir lidande på en sådan uppdelning. Det förhållandet 

att domarna alltmer sitter i förhandlingar och föredragningar innebär vidare 

att de inte kan ha så mycket kontakt med notarierna och fiskalerna i deras dagliga 

verksamhet. Domarna kan därför ha svårt att ge erforderligt kontinuerligt 

stöd till notarierna och fiskalerna samt utöva en effektiv kontroll av deras arbetssituation. 

Till detta kommer att det vid många tingsrätter ännu inte finns 

tillräckligt välfungerande beredningsorganisationer. Många okvalificerade arbetsuppgifter 

läggs till följd härav på notarier och fiskaler i stället för på domstolssekreterarna. 

En annan förklaring till problemen och bristerna har säkert med gamla attityder 

och förhållningssätt att göra. I dag ska en domstol präglas av ett öppet och 

stimulerande arbetsklimat med delaktighet och gemensamt ansvarstagande från 

alla på domstolen. I den moderna domstolen finns inget utrymme för de gamla 

traditionella hierarkierna. Man kan nog inte bortse från att det fortfarande finns 

domare som inte helt har tagit till sig det moderna synsättet och som mer ser 

notarier och fiskaler som en ren arbetskraftsresurs i domstolen som ska stödja 

domarkollektivet. Skillnaderna i synsätt förefaller inte bara vara en generationsfråga. 

Olika uppfattningar kan alltså finnas om vad som bör känneteckna notarietjänstgöringen 

och domarutbildningen och hur man ska se på notariernas 

och fiskalernas tjänstgöring i domstol. Det sagda är naturligtvis också ägnat att 

kunna skapa problem på de områden som vi resonerar om i denna promemoria. 

8.3 Allmänt om våra förslag 

Vi lämnar i det följande olika förslag på hur man på domstolarna kan komma 

till rätta med uppmärksammade problem och brister samt på så sätt förbättra 

notariernas och fiskalernas arbetssituation. Tre av förslagen kan sägas vara mer 

viktiga än andra. 

Det första mer viktiga förslaget avser utarbetandet av interna utbildningsplaner 

för notarier och fiskaler på domstolarna. Förekomsten av sådana planer skapar 

förutsättningar för enhetlighet och förutsebarhet. Domarna, fiskalerna och 

notarierna får vetskap om vad som gäller och vad som förväntas av dem i olika 

avseenden. 

Det andra mer viktiga förslaget avser handledarskapet för notarier och fiskaler. 

Handledarna bör, enligt vår mening, ta ett stort ansvar för notariernas och 

fiskalernas utbildning och tjänstgöring. De bör i stor utsträckning tillgodose 

130


notariernas och fiskalernas behov av introduktion och utbildning av domare, 

kontakt och samarbete med domare samt feedback på utförandet av mer kvalificerade 

arbetsuppgifter. De bör också tillgodose domstolarnas behov av kontroll 

av att bestämmelserna i de interna utbildningsplanerna följs även i 

praktiken samt av att notarier och fiskaler har en bra arbetssituation. 

Det tredje mer viktiga förslaget avser utarbetandet av individuella utbildningsplaner 

för notarier och fiskaler på domstolarna. Förekomsten av sådana planer skapar 

möjligheter till kontroll av notariernas och fiskalernas utbildning, tjänstgöring 

och arbetssituation samt underlättar för handledarna att ta sitt ansvar och utföra 

sina uppgifter. 

Våra undersökningar har visat att det finns stora skillnader mellan domstolarna 

när det gäller problem och brister. Det är därför självklart att alla våra förslag 

inte är relevanta för alla domstolar. Domstolar är också olika stora och organiserade 

på olika sätt, vilket innebär att våra förslag redan av det skälet inte helt 

passar alla domstolar. Men vi menar ändå att alla domstolar bör kunna ta till sig 

våra förslag i mer eller mindre stor utsträckning. 

Den fortsatta framställningen inleds med en beskrivning av de åtgärder som bör 

eller kan vidtas för att förbättra notariernas arbetssituation. Efter detta följer 

beskrivningar av de åtgärder som bör eller kan vidtas för att förbättra överrättsoch 

underrättsfiskalernas arbetssituation. Förslagen avseende fiskalernas placering 

vid underrätt behandlas i avsnittet om överrättsfiskaler. De särskilda 

områden som behandlas i varje avsnitt är, liksom tidigare, i princip interna 

styrdokument, introduktion, handledarskap, organisatoriska frågor, arbetsuppgifter, 

arbetstid och arbetsbelastning, återkoppling på utförda arbetsprestationer, 

intern och extern utbildning och samarbete m.m. 

Våra förslag att förbättra notariernas och fiskalernas arbetssituation kan kanske 

av en del uppfattas som långtgående och också resurskrävande. Vi är emellertid 

av den bestämda uppfattningen att det i framtiden är nödvändigt att förbättra 

arbetsförhållandena på domstolarna för notarier och fiskaler. Det handlar inte 

bara om det självklara förhållandet att alla medarbetare ska bemötas med respekt 

och förståelse. Detta är särskilt viktigt när det gäller de yngre medarbetarna, 

som ofta är nya i yrkeslivet. De behöver mycket stöd i inskolningen som yrkesverksamma 

jurister, oavsett vilken karriär de satsar på. Goda arbetsförhållanden 

är emellertid viktigt också för att göra domstolarna ännu mer attraktiva som 

arbetsplatser. Det lär vara en förutsättning för en bra rekrytering under kommande 

år att unga jurister uppfattar domstolarna som attraktiva arbetsplatser. 

Det är svårt att bedöma om de insatser till förbättringar som vi föreslår kommer 

att påverka domstolarnas resurser. Utgångspunkten är emellertid att de 

medel som domstolarna i dag tilldelas ska vara tillräckliga för att skapa bra 

arbetsförhållanden för notarier och fiskaler på domstolarna. Vi menar därför 

att våra förslag inte påkallar några budgetförstärkningar till domstolarna. 

8.4 Åtgärder för att förbättra notariernas arbetssituation 

8.4.1 Avsnittets disposition 

Vi behandlar i detta avsnitt, liksom i övriga avsnitt, områdena interna styrdokument, 

introduktion, handledarskap, organisatoriska frågor, arbetsuppgifter, 

arbetstid och arbetsbelastning, återkoppling på utförda arbetsprestationer, intern 

och extern utbildning samt samarbete m.m. 

131


8.4.2 Interna styrdokument 

Varje underrätt bör ha en intern utbildningsplan för notarier 

Det är viktigt att det vid varje underrätt finns en intern utbildningsplan för notarier. 

Förekomsten av en sådan plan skapar nämligen förutsättningar för enhetlighet 

och förutsebarhet. Domarna och notarierna vet vad som gäller och vad som 

förväntas av dem i olika avseenden. Notarierna vet också vad de kan kräva av 

domarna. 

Underrättens interna utbildningsplan för notarier bör innehålla bestämmelser 

om syften och mål med notarietjänstgöringen, introduktion, handledarskap, 

tjänstgöringsstationer, arbetsuppgifter, notariernas behörighet, arbetstid och 

arbetsbelastning, kontinuerlig återkoppling (feedback), uppföljnings- och 

utvecklingssamtal, intern och extern utbildning samt betyg och kriterierna vid 

betygsättning. Den bör vidare innehålla information om andra dokument som 

har betydelse för notariernas utbildning och tjänstgöring. Som exempel kan 

nämnas domstolens individuella utbildningsplan för notarier (se nedan), arbetsbeskrivningar, 

scheman över internutbildningar, checklistor och mallar. 

Den bör också innehålla bestämmelser om bl.a. vilket ansvar som åvilar domstolschefen, 

avdelningscheferna, notariehandledarna och notarierna. 

Den interna utbildningsplanen för notarier bör lämpligen skickas ut till notarien 

innan han eller hon påbörjar sin anställning vid underrätten. En domare, företrädesvis 

notariehandledaren, bör under introduktionen av notarien gå igenom 

väsentliga delar av planen. Notarien ges på så sätt en möjlighet att ställa frågor 

angående innehållet i utbildningsplanen. Det är naturligtvis viktigt att innehållet 

i den interna utbildningsplanen överensstämmer med det som gäller i praktiken. 

Underrätterna måste därför regelbundet se över innehållet i utbildningsplanen. 

Varje underrätt bör ha en individuell utbildningsplan för notarier 

Det räcker emellertid inte med en intern utbildningsplan för notarierna. Denna 

bör kompletteras med en individuell utbildningsplan för varje notarie. Det är 

nödvändigt för att man ska kunna kontrollera att bestämmelserna i de interna 

utbildningsplanerna följs i praktiken. Den individuella utbildningsplanen bör 

innehålla bl.a. en checklista avseende introduktionen av notarier. Checklistan 

ska användas för att kontrollera att notarier får en introduktion enligt bestämmelserna 

i den interna utbildningsplanen. Den individuella utbildningsplanen 

kan vidare användas för att kontrollera bl.a. att notariehandledarna närvarar vid 

notariernas förhandlingar och läser notariernas avgöranden, att notariehandledarna 

har egna samtal med notarierna, att notarierna får skriva domsförslag, att 

notarierna får ha egna förhandlingar och avgöra mål under eget ansvar samt att 

domare har uppföljnings- och utvecklingssamtal med notarierna. Ett exempel 

på individuell utbildningsplan för notarier finns i bilaga 2. Det bör framhållas 

att planen är översiktlig och allmänt hållen samt att innehållet i planen bör 

anpassas till varje domstols speciella förhållanden. 

Notariehandledarna bör ta ett ansvar för att kontrollera innehållet i den individuella 

utbildningsplanen. De bör utföra kontroller efter genomförd introduktion, 

under egna samtal med notarierna, under eller i anslutning till uppföljnings- och 

utvecklingssamtal med notarierna samt inför det att notarierna ska avsluta 

tjänstgöringen på arbetsenheterna. Notariehandledarna bör bekräfta att kontroll 

har utförts genom att skriva datum och signatur i utbildningsplanen. 

132


Notariens individuella utbildningsplan bör skickas till den administrativa enheten 

när notarien har avslutat sin tjänstgöring på domstolen. Den administrativa 

enheten kan på så sätt utöva en viss kontroll över notariernas utbildning och 

tjänstgöring. Lagmannen kan vidare använda planerna som underlag vid samtal 

med avdelningscheferna, notariehandledarna och notarierna. 


Alla notarier bör få en gedigen introduktion vid underrätterna 

Underrätternas interna utbildningsplaner för notarier bör, som ovan nämnts, 

innehålla tydliga bestämmelser om bl.a. introduktionen av notarier. I bestämmelserna 

bör anges vilka moment som alltid bör ingå i introduktionen och vilka 

personer som ska ha hand om olika moment. Det bör också anges vem som 

ska kontrollera att alla moment har blivit genomgångna under introduktionen. 

Notariehandledarna bör, enligt vår mening, ansvara för det närmare upplägget 

av introduktionen för notarier. De bör se till att introduktionen pågår under 

minst en vecka samt att den varvas med teoretiska och praktiska inslag. 

Notariehandledarna bör också vara delaktiga under introduktionen av notarier 

och kontrollera att alla moment har blivit genomgångna under introduktionen. 

De bör bekräfta att kontroll har utförts genom att skriva datum och signatur i 

notariernas individuella utbildningsplan. För att underlätta notariehandledarnas 

kontroll, bör personer som har genomfört delmoment under introduktionen 

bekräfta detta genom att skriva datum och signatur i utbildningsplanen. 

Det bör vid underrätterna utarbetas digitala mappar för notarier 

Det är viktigt att notarier, särskilt nya notarier, har tillgång till skriftlig information 

om notarietjänstgöringen på domstolen och att innehållet i informationen 

också överensstämmer med det som gäller i praktiken. Våra undersökningar 

har visat att det senare inte alltid är fallet. 

Vi föreslår att man vid underrätterna ersätter bl.a. notariepärmar med digitala 

mappar för notarier. Digitala mappar kan beskrivas som gemensamma utrymmen 

för dokument på domstolens intranät. Det finns många fördelar med 

sådana mappar. En fördel är att man i mapparna kan samla en stor mängd 

information. Andra fördelar är att samma information blir tillgänglig för alla 

notarier och att informationen blir enkel att uppdatera. 

De digitala mapparna bör innehålla allmän och praktisk information om notarietjänstgöringen, 

bl.a. underrättens interna utbildningsplan och individuella 

utbildningsplan för notarier. De kan också innehålla andra dokument av betydelse 

för notariernas utbildning och tjänstgöring. Som exempel kan nämnas 

arbetsbeskrivningar, beredningspromemorior, scheman över internutbildningar, 

checklistor och mallar samt exempel på anteckningar, protokoll, beslut och 

avgöranden. 

Notariehandledarna kan ges i uppdrag att tillsammans med notarierna utarbeta 

digitala mappar för notarier. Notarierna bör därefter uppmanas att påtala behovet 

av uppdateringar i mapparna och att själva utveckla innehållet i mapparna. 

De kan i mapparna exempelvis skapa dokument innehållande tips och råd till 

nya notarier samt spara rättsutredningar, tryck inför tresitsar samt speciella 

beslut och domar. Notariehandledarna kan med jämna mellanrum kontrollera 

att innehållet i mapparna stämmer överens med det som gäller i praktiken. 

133



Varje notarie ska ha en ordinarie domare som handledare 

I Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd anges att varje notarie ska ha 

en handledare och i tingsrätts- och förvaltningsrättsinstruktionerna anges att 

lagmannen ska beakta nämndens föreskrifter och allmänna råd. Detta innebär 

att det i dag inte finns någon skyldighet för underrätterna att utse ordinarie 

domare till handledare för notarier. En sådan skyldighet finns däremot när det 

gäller bl.a. underrättsfiskaler. 

Vi föreslår att man i tingsrätts- och förvaltningsrättsinstruktionerna inför bestämmelser 

om handledare även för notarier. Det bör anges att varje notarie 

ska ha en ordinarie domare som handledare samt att domare, för att kunna 

utses till handledare, ska ha ett särskilt intresse och vara lämpliga för uppdraget 

som handledare. Bestämmelserna kan föras in som ett andra stycke i 6 § tingsrättsinstruktionen 

respektive 5 § förvaltningsrättsinstruktionen. 

Notarier bör ges möjlighet att påverka vilka domare som utses till handledare 

Domare som utses till handledare för notarier ska bl.a. vara lämpliga för uppdraget 

som handledare. Det är viktigt att bedömningen av domarnas lämplighet 

inte baseras på enbart domarnas synpunkter utan också på notariernas synpunkter. 

Vi föreslår att man på domstolarna frågar erfarna notarier vilka domare de 

skulle vilja ha som handledare. Notariernas svar bör naturligtvis behandlas 

konfidentiellt. Domstolarna bör också regelbundet undersöka notariernas önskemål 

om vilka domare som bör vara handledare och, vid behov, genomföra 

behövliga förändringar. 

Notariehandledarna bör ta ett stort ansvar för introduktionen av notarier 

Notariehandledarna bör, som ovan nämnts, ansvara för det närmare upplägget 

av introduktionen för notarier. De bör sedan under introduktionen utföra bl.a. 

följande uppgifter: 

• Lämna översiktlig information om domstolen och arbetsenheten samt om 

notarietjänstgöringen på domstolen och arbetsenheten. 

• Lämna information om 

- den interna utbildningsplanen och den individuella utbildningsplanen för 

notarier, 

- dokumenten i den digitala mappen för notarier eller andra dokument av 

betydelse för notariernas utbildning och tjänstgöring, 

- arbetssätt och arbetsrutiner på arbetsenheten, 

- de uppgifter som successivt kommer att tilldelas notarien, 

- betygsättningen och kriterierna vid betygsättningen, 

- vad som förväntas av notarien i olika avseenden, 

- vad som avses med beordrad övertid och vad som gäller beträffande kompensation 

för sådan övertid samt 

- att påtalanden om bl.a. hög arbetsbelastning och behov av beordrad övertid 

inte påverkar vitsorden i negativ riktning. 

134


• Introducera notarien i hur man som notarie bör 

- bereda mål och ärenden, 

- förbereda sig inför förhandlingar och sammanträden, 

- utföra olika uppgifter under förhandlingar och sammanträden, 

- förbereda sig inför föredragningar och föredra mål, 

- skriva anteckningar och protokoll, 

- skriva beslut och domar samt 

- göra rättsutredningar och skriva tryck inför tresitsar. 

• Bestämma tider för handledarens egna samtal med notarien samt för uppföljnings- 

och utvecklingssamtal med notarien. Tiderna bör finnas i notariens 

individuella utbildningsplan. 

• Ta ett ansvar för att notarien får sitta med vid minst en förhandling innan 

han eller hon själv ska tjänstgöra som protokollförare. Notariehandledare 

vid förvaltningsrätterna bör se till att notarien också får sitta med vid minst 

en föredragning innan han eller hon själv ska föredra. 

Notariehandledaren bör, som tidigare nämnts, kontrollera att alla moment har 

blivit genomgångna under introduktionen samt bekräfta att kontroll har utförts 

genom att skriva datum och signatur i notariens individuella utbildningsplan. 

Många notarier behöver en introduktion även efter byte av arbetsenhet. Notariehandledaren 

bör under en sådan introduktion utföra bl.a. följande uppgifter: 

• Lämna översiktlig information om arbetsenheten samt om notarietjänstgöringen 

på arbetsenheten. 


- arbetssätt och arbetsrutiner, 

- de uppgifter som successivt kommer att tilldelas notarien, 

- vad som förväntas av notarien i olika avseenden samt 

- att påtalanden om bl.a. hög arbetsbelastning och behov av beordrad övertid 

inte påverkar vitsorden i negativ riktning. 

• Lämna information om sådant som skiljer arbetet på arbetsenheten från 

arbetet på andra arbetsenheter på domstolen. 

• Bestämma tider för handledarens egna samtal med notarien samt för uppföljnings- 

och utvecklingssamtal med notarien. Tiderna bör finnas i notariens 


Notariehandledarna bör även i övrigt ta ett stort ansvar för notarierna 

Notariehandledaren bör tydligt visa för notarierna att han eller hon finns till 

hands för samtal och frågor samt fungera som en länk mellan notarierna och 

övriga personalkategorier. Notariehandledaren bör vidare ta ett ansvar för att 

notarierna får utföra de arbetsuppgifter som anges i den interna utbildningsplanen 

och den individuella utbildningsplanen, att notarierna har en rimlig 

arbetsbörda och arbetsbelastning, att notarierna får kontinuerlig återkoppling 

på utförda arbetsprestationer samt att notarierna har samtal på bestämda tidpunkter. 

Notariehandledaren bör också utföra bl.a. följande uppgifter: 

• Informera notarien om innebörden av nya förordnanden och genomföra 

behövlig introduktion med anledning av nya förordnanden. 

135


• Närvara vid minst en av tingsnotariens förhandlingar i brottmål och minst 

en av tingsnotariens förhandlingar i tvistemål eller minst 2 av förvaltningsrättsnotariens 

förhandlingar samt ge konstruktiv feedback efter att ha närvarat 

vid förhandlingar. Notariehandledaren bör bekräfta att han eller hon 

har närvarat vid förhandlingar genom att anteckna datum och signatur i notariens 


• Läsa minst 2 av notariens egna avgöranden och ge konstruktiv feedback 

efter att ha läst avgöranden. Notariehandledaren bör bekräfta att han eller 

hon ha läst avgöranden genom att anteckna datum och signatur i notariens 


• Genomföra egna samtal med notarien på de tider som har bestämts under 

introduktionen. Samtalen bör genomföras ca en gång per vecka under notariens 

första tjänstgöringsmånad på domstolen och därefter minst en gång 

varannan månad. Notariehandledaren bör under samtalen bl.a. 

- kontrollera innehållet i notariens individuella utbildningsplan, 

- fråga i vilken utsträckning notarien utför olika arbetsuppgifter (exempelvis 

bereder mål och är protokollförare vid förhandlingar), 

- fråga notarien om arbetstiderna och den inarbetade mertiden samt, vid 

behov, även varför notarien arbetar mer än normal arbetstid, 

- fråga i vilken utsträckning notarien får feedback samt 

- berätta vad notarien kan förbättra under den fortsatta tjänstgöringen. 

• Genomföra eller delta under uppföljnings- och utvecklingssamtal med 

notarien på de tider som har bestämts under introduktionen. Om detta av 

någon anledning inte är möjligt, bör den domare som genomför samtal 

med notarien i vart fall ha ett ingående samtal med notariehandledaren 

inför samtalen. 

• Ta ett ansvar för att det vid underrätten genomförs internutbildningar för 

notarier. Notariehandledarna bör undersöka vilka utbildningsinsatser 

notarierna efterfrågar, upprätta ett schema över internutbildningarna och 

sedan ansvara för att internutbildningarna genomförs enligt schemat. Internutbildningar 

bör genomföras av notariehandledare eller andra domare 

och minst en gång per halvår. 

• Verka för att notarierna inte utför arbetsuppgifter som kan utföras av annan 

personal och att notarier fråntas mindre kvalificerade arbetsuppgifter 

när de får behörighet att utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter. 

• Göra en särskild kontroll av innehållet i notariens individuella utbildningsplan 

senast 2 månader innan han eller hon avslutar sin tjänstgöring på arbetsenheten. 

Notariehandledaren bör då också, vid behov, vidta åtgärder 

för att försöka ”fylla luckorna” i planen. 

Notariehandledarna måste ges möjlighet att vara handledare 

Många notariehandledare får i dag kompensation i form av högre lön för arbetet 

med handledarskapet. Ekonomisk kompensation skapar dock inte tid för aktiv 

handledning. Enligt vår mening bör notariehandledare i stället kompenseras 

genom minskat antal förhandlingar, sammanträden eller föredragningar. 

Vi har räknat ut hur många timmar per år det skulle ta för en notariehandledare 

att ta det ansvar och utföra de uppgifter som vi föreslår. Vid beräkningarna har 

136


vi utgått från att notariehandledaren är handledare för 4 notarier på arbetsenheten 

och att notarierna byter arbetsenhet efter ca ett års tjänstgöring. Våra 

beräkningar (här utelämnade) visar att det skulle ta drygt 60 timmar per år för 

notariehandledaren att ta det ansvar och utföra de uppgifter som vi föreslår. 

Ett genomförande av förslagen kräver således att notariehandledarna avlastas 

med exempelvis förhandlingar, inklusive för- och efterarbete med anledning av 

förhandlingar, motsvarande den här framräknade tiden. 

Notariehandledarna bör delta i betygsättningen av notarier 

Notariehandledaren bör, om våra förslag genomförs, vara den domare som 

har mest kontakt med notarien på arbetsenheten och som får bäst kunskaper 

om notarien, notariens arbetsprestationer och notariens utveckling under 

tjänstgöringen. Det anförda innebär att underlaget vid betygsättningen ofta 

skulle bli ofullständigt om handledaren inte fick delge övriga domare sina synpunkter. 

Ofullständiga underlag kan leda till att innehållen i betygen blir missvisande 

och att notarier får ”kallduschar” vid mottagandet av betygen. Vi 

föreslår därför att handledaren alltid ska delta i betygsättningen. 


Många notarier som tjänstgör på arbetsenheter med beredningsorganisationer 

har för lite kontakt med domarna i den dagliga verksamheten. För lite kontakt 

mellan domare och notarier medför bl.a. att domarna inte kan ge notarierna 

tillräckligt med handledning och feedback samt att domarna får svårt att kontrollera 

notariernas arbetsbelastning och arbetstider. 

Ett genomförande av våra förslag avseende handledarskapet skulle resultera i 

att notarierna fick betydligt mer kontakt med i vart fall en domare, nämligen 

handledaren. Kontakten mellan handledare och notarie kan dock inte helt ersätta 

den relation som tidigare fanns mellan rotelinnehavare och notarie. Åtgärder 

bör därför vidtas för att öka kontakten mellan notarier och också andra 

domare. 

Våra undersökningar visar att det, i de fall som det finns en särskilt utsedd 

beredningsdomare, ofta finns en ganska tät kontakt mellan den beredningsansvarige 

domaren och notarierna. Ordningen med särskilda beredningsdomare 

är alltså bra när det gäller kontakter. Ett annat sätt att öka kontakten är att låta 

notarier föredra post och lämna muntliga förslag till handläggningsåtgärder 

under i vart fall den inledande tiden på domstolen. Domare och notarier ges på 

så sätt en möjlighet att lära känna varandra på ett bra sätt. Domarna får också 

en naturlig möjlighet att ge konstruktiv feedback till notarien samt tips och råd 

avseende beredningen. På en del arbetsenheter skulle notarierna kunna föredra 

post för den beredningsansvariga domaren och på en del andra arbetsenheter 

skulle de kunna göra det för notariehandledaren eller en annan domare. 

Ett ytterligare sätt att öka kontakten mellan domare och notarier är att domarna 

ger notarierna särskilda instruktioner inför utförandet av en del arbetsuppgifter. 

Domare kan exempelvis inför ett brottmålsting välja ut ett mål i vilket notarien 

ska få föredra personalia, ”votera” och skriva förslag till dom. Domaren kan 

därefter ge notarien instruktioner om hur han eller hon bör förbereda sig inför 

förhandlingen, föredra personalia, lägga upp ”voteringen” och utforma domen. 

Motsvarande instruktioner kan lämnas även inför förhandlingar i andra typer 

av mål samt inför bl.a. föredragningar, rättsutredningar och tryckskrivning. 

137


Av intresse när det gäller kontakten mellan domare och notarier kan nämnas 

att våra undersökningar visar att notarier som tjänstgör på mindre stora arbetsenheter 

är mer nöjda än andra notarier när det gäller kontakten och samarbetet 

med domarna. Det kan därför finnas anledning att överväga om inte stora arbetsenheter 

bör delas upp i mindre. Avslutningsvis kan sägas att kontakterna 

mellan domare och notarier naturligtvis också främjas av olika gemensamma 

samlingar och sociala aktiviteter på arbetsenheterna. 


Förvaltningsrättsnotarierna bör ha fler egna förhandlingar, m.m. 

Bestämmelserna i förvaltningsrättsinstruktionen begränsar notariernas möjligheter 

att ha egna förhandlingar och avgöra mål under eget ansvar. Instruktionen 

innehåller nämligen ett krav på minst ett års tjänstgöring för att notarier ska 

kunna få sådan behörighet. Krav på viss tids tjänstgöring fanns tidigare även i 

tingsrättsinstruktionen, men är nu borttaget sedan flera år tillbaka. Vid tingsrätterna 

är det numera lagmännen som bestämmer tidpunkterna för notariernas 

förordnanden. Våra undersökningar visar att många tingsnotarier får ha egna 

förhandlingar i brottmål och tvistemål redan efter ca 4-6 månaders tjänstgöring. 

Enligt vår mening finns det inga bärande skäl till varför man skulle behöva 

behålla kravet på viss tids tjänstgöring i förvaltningsrättsinstruktionen. Vi föreslår 

därför att bestämmelserna i förvaltningsrättsinstruktionen ändras på så sätt 

att lagmännen vid förvaltningsrätterna ges samma möjligheter som lagmännen 

vid tingsrätterna att bestämma tidpunkterna för notariernas förordnanden. Ett 

borttagande av kravet på viss tids tjänstgöring i förvaltningsrättsinstruktionen, 

skulle med all säkerhet resultera i fler egna förhandlingar och avgöranden för 

förvaltningsrättsnotarierna. Det skulle också resultera i att notarier som fullgör 

kombinationstjänstgöring fick handlägga mål under eget ansvar vid såväl tingsrätt 

som förvaltningsrätt. 

Förvaltningsrättsnotarier får vidare enligt förvaltningsrättsinstruktionen inte 

avgöra mål utan medverkan av nämndemän. Ett undantag gäller för mål enligt 

lagen (2004:629) om trängselskatt. Det förhållandet att nämndemän måste delta 

i notariernas avgöranden, verkar emellanåt leda till att domare, av effektivitetsskäl 

och ekonomiska skäl, avgör mål som skulle kunna avgöras av notarier. 

Enligt vår mening bör man överväga möjligheten att låta notarier avgöra flera 

typer av mål utan medverkan av nämndemän, exempelvis vissa biståndsmål. 

För att det ska finnas någon kontroll över notariernas egna förhandlingar, bör 

varje notarie i sin individuella utbildningsplan göra anteckningar om när han 

eller hon har haft egna förhandlingar och avgjort mål under eget ansvar. Innehållet 

i planen bör sedan följas upp under notariehandledarens samtal med 

notarien samt under uppföljnings- och utvecklingssamtalen med notarien. 

Alla notarier på domstolen bör få behörighet vid ungefär samma tidpunkter 

Det är viktigt att notarier hinner bli tillräckligt ”varma i kläderna” innan de får 

behörighet att utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter. Notarier med rätt till 

avräkning har under tiden som får avräknas ofta inte utfört arbetsuppgifter i 

domstol och notarier som fullgör kombinationstjänstgöring har exempelvis inte 

arbetat med tvistemål och brottmål under tjänstgöringen vid förvaltningsrätt. 

Man kan därför inte alltid ge dessa notarier förordnanden vid tidigare tidpunkter 

138


jämfört med andra notarier. Vi föreslår att tidpunkterna för förordnanden bör 

vara i stort sett desamma för alla notarier på domstolen. 

Det är också viktigt att tingsrätternas styrdokument inte innehåller krav på alltför 

lång tjänstgöringstid när det gäller notariernas utökade behörighet. Det är självklart 

en lämplighetsfråga när notarierna ska få nämnda behörighet, men kommer 

förordnandena för sent finns det en risk för att det endast kommer att finnas ett 

fåtal notarier på domstolen med behörighet att utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter, 

med en alltför hög arbetsbelastning hos de behöriga notarierna som följd. 

Tingsnotarier bör ges utrymme att utföra fler kvalificerade arbetsuppgifter 

Många tingsnotarier ägnar en alltför stor del av notarietjänstgöringen åt beredning 

av mål och ärenden samt åt protokollföring. En stor del av dessa uppgifter 

borde kunna utföras av annan personal, företrädesvis kanslipersonal. Det förhållandet 

att tingsnotarier utför dessa arbetsuppgifter utgör i sig inte något 

problem. Problemet är att notarierna på grund av mängden av sådana arbetsuppgifter 

inte hinner utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter. Åtgärder bör 

därför vidtas för att avlasta notarierna med vissa tidskrävande arbetsuppgifter 

såsom beredning och protokollföring. 

En åtgärd som kan vidtas för att avlasta notarierna med sådana arbetsuppgifter 

är att förbättra möjligheterna för domstolssekreterare att bereda mål och ärenden. 

Våra undersökningar visar att en hel del domstolssekreterare inte har full 

behörighet samt att många domstolssekreterare inte har tid att avlasta notarierna 

med beredning och protokollföring. För att åstadkomma förändringar krävs till 

en början att man vid tingsrätterna ser över domstolssekreterarnas förordnanden. 

Domstolssekreterare som kan ha full behörighet bör ges sådan behörighet och 

många domstolssekreterare som inte kan ha full behörighet bör erbjudas utbildning 

i beredning av mål för att om möjligt senare ges sådan behörighet. Det 

krävs också att domstolssekreterare med full behörighet har tidsmässig möjlighet 

att bereda mål och ärenden. Vid en del tingsrätter bör det finnas utrymme 

att effektivisera domstolssekreterarnas arbete i olika avseenden. Vid en del 

andra tingsrätter kan det behövas fler domstolssekreterare för att åstadkomma 

förändringar. Varje tingsrätt bör undersöka vilka förändringar som kan genomföras 

med befintliga personalresurser och vad som skulle krävas för att åstadkomma 

mer långtgående förändringar av här berört slag. 

En annan åtgärd som kan vidtas för att avlasta notarierna med beredning är 

att flytta över en del beredning av dispositiva tvistemål från tingsnotarierna 

till beredningsjurister eller domare. Man skulle på arbetsenheterna kunna utse 

en beredningsjurist eller beredningsansvarig domare som huvudansvarig för 

beredningen av dispositiva tvistemål. Beredningsjuristen eller den beredningsansvariga 

domaren skulle kunna ta hand om alla nyinkomna mål och besluta 

vilka mål som bör handläggas av domare, beredningsjurister, tingsnotarier 

respektive domstolssekreterare. Han eller hon skulle därefter kunna fördela 

målen mellan och inom personalkategorierna. 

Tingsnotarierna bör, som ovan nämnts, få avlastning även när det gäller protokollföring. 

Detta gäller inte minst protokollföring vid sammanträden och förhandlingar 

efter vilka notarierna varken kan ”votera” eller skriva domsförslag. 

Som exempel kan nämnas sammanträden för muntliga förberedelser i indispositiva 

tvistemål samt häktningsförhandlingar och flerdagarsförhandlingar. 

Protokollföring vid sådana sammanträden och förhandlingar har med tiden 

139


dessutom endast ett begränsat utbildningsvärde för notarier. En åtgärd som kan 

vidtas för att avlasta notarierna med protokollföring är att förbättra möjligheterna 

för beredningsjurister och domstolssekreterare att tjänstgöra som protokollförare. 

Domstolssekreterarna skulle exempelvis kunna avlasta notarierna 

med protokollföring vid sammanträden i indispositiva tvistemål och vid häktningsförhandlingar. 

De borde också kunna avlasta notarierna med protokollföring 

vid flerdagarsförhandlingar. Även beredningsjuristerna borde kunna 

avlasta notarierna med protokollföring under flerdagarsförhandlingar. Beredningsjuristerna 

skulle i mer omfattande mål kunna hjälpa domarna med bl.a. 

rättsutredningar, ”voteringar” och domskrivning. 

Det finns även andra åtgärder som kan vidtas för att förbättra tingsnotariernas 

möjligheter att utföra fler kvalificerade arbetsuppgifter. Undersökningarna visar 

att många tingsnotarier lägger ned alltför mycket tid på författande av tryck 

inför tresitsar. En del av dem har uppgett att det kan ta upp till 20 timmar att 

skriva ett tryck. Detta är en uppgift som tar orimligt lång tid, inte minst med 

tanke på att många mål förliks någon eller några dagar före huvudförhandlingen 

och att många tryck därför aldrig kommer till användning. Tingsnotariernas 

omfattande arbete med tryckskrivning bör därför omprövas. Framför allt bör 

övervägas behovet av omfattande tryck i alla mål. 

Enligt vår mening bör det i flertalet tvistemål vara tillräckligt med kortfattade 

tryck, vilka i huvudsak endast innehåller en kort beskrivning av målet, yrkanden 

och inställningar samt parternas rättsliga grunder. Till trycket kan bifogas bl.a. 

stämningsansökningen, svaromålet, parternas skriftliga bevisning samt, i förekommande 

fall, den skriftliga sammanställningen och parternas yttranden över 

sammanställningen.. 

Tingsnotarier måste bl.a. få skriva domsförslag eller fler domsförslag 

Det är viktigt att notarier får ”votera” och skriva domsförslag innan de ska 

börja handlägga mål och ärenden under eget ansvar. Notariehandledarna bör, 

som tidigare nämnts, introducera notarierna i hur de bör föredra personalia, 

”votera” och skriva domsförslag. Domare bör inför exempelvis brottmålsting 

välja ut ett mål i vilket notarien ska få föredra personalia, ”votera” och skriva 

domförslag. Domaren kan också ge notarien instruktioner om vilka frågor som 

kan vara relevanta att undersöka, hur notarien bör lägga upp ”voteringen” och 

hur notarien bör utforma domsförslaget. Samma ordning kan tillämpas även 

inför huvudförhandlingar i mindre omfattande tvistemål. 

Tingsrätternas interna utbildningsplaner bör innehålla en bestämmelse om hur 

många domsförslag notarierna bör upprätta per enhetsplacering. En notarie som 

tjänstgör ca ett år på en arbetsenhet, bör efter avslutad tjänstgöring på arbetsenheten 

ha upprättat minst 5 domsförslag. Notarien bör i sin individuella utbildningsplan 

anteckna när och i vilka typer av mål han eller hon har upprättat 

domsförslag. Innehållet i planen bör behandlas under handledarnas samtal med 

notarien samt under uppföljnings- och utvecklingssamtalen med notarien. 

Förvaltningsrättsnotarierna bör få handlägga olika typer av mål 

Det finns ett stort antal måltyper vid förvaltningsrätterna och det är viktigt 

att notarierna under tjänstgöringen ges möjlighet att komma i kontakt med så 

många måltyper som möjligt. Vi föreslår att man vid varje förvaltningsrätt utarbetar 

en checklista med de vanligaste måltyperna på domstolen som kan 

infogas i den individuella utbildningsplanen för notarier. Notarien kan göra 

140


anteckningar i checklistan allt eftersom han eller hon handlägger olika måltyper. 

Innehållet i den individuella utbildningsplanen bör behandlas under notariehandledarnas 

samtal med notarien samt under uppföljnings- och utvecklingssamtalen 

med notarien. 


Tingsnotarier måste ha en rimlig arbetsbörda och arbetsbelastning 

Tingsnotariernas höga arbetsbelastning verkar till stor del bero på alltför 

mycket beredning och protokollföring. Den förefaller också bero på bristfällig 

information om vad som förväntas av notarierna i olika avseenden, bristfällig 

introduktion och utbildning i utförandet av arbetsuppgifterna samt bristfällig 

återkoppling på utförda arbetsinsatser. Det senare leder ofta till osäkerhet, 

överarbetande av arbetsuppgifterna och hög arbetsbelastning. Ett genomförande 

av våra tidigare redovisade förslag skulle sannolikt resultera i en minskad 

arbetsbelastning för många notarier. Återkoppling på utförda arbetsinsatser 

och utbildning kommer att behandlas i nästkommande avsnitt. 

Det finns även andra åtgärder som kan vidtas för att minska notariernas arbetsbelastning. 

En sådan åtgärd är att ta bort en del av de enkla och rutinbetonade 

arbetsuppgifterna när notarier ges behörighet att utföra mer kvalificerade 

arbetsuppgifter. Tingsnotarier med full behörighet bör inte bereda mål och 

ärenden i samma omfattning som notarier utan sådan behörighet. De bör, 

enligt vår mening, endast bereda egna mål och ärenden samt enstaka dispositiva 

tvistemål. Tingsnotarier med full behörighet bör inte heller vara protokollförare 

i samma omfattning som notarier utan sådan behörighet. De bör sällan tas i 

anspråk för protokollföring vid exempelvis sammanträden i indispositiva tvistemål 

samt häktnings- och flerdagarsförhandlingar. 

Många notarier har angett att de inte säger ifrån vid hög arbetsbelastning. Anledningen 

till detta är att de inte vill bli betraktade som svaga och arbetsskygga. 

Det många notarier inte inser är att påtalanden om hög arbetsbelastning ofta 

visar på gott omdöme, god självinsikt och stark integritet. Notarierna bör få 

klart för sig att det faktiskt uppfattas som något positivt om de säger ifrån när 

de har för mycket att göra och att det inte påverkar vitsorden i negativ riktning. 

Vi har i avsnittet om handledarskap framhållit att notariehandledarna redan 

under introduktionen bör ge notarierna sådan information. Denna information 

bör sedan återkomma under notariehandledarnas samtal med notarierna samt 

under uppföljnings- och utvecklingssamtalen med notarierna. 

Notariehandledaren bör, som tidigare nämnts, ta ett ansvar för notariernas 

arbetsbörda och arbetsbelastning. Han eller hon bör undersöka bl.a. hur många 

dagar per vecka notarien tjänstgör som protokollförare samt hur många dagar 

per vecka notarien har egna sammanträden och förhandlingar. Notariehandledaren 

bör sedan under samtalen fråga vad notarien anser om arbetsbördan och 

arbetsbelastningen. Notariehandledaren kan också behöva fråga varför notarien 

anser sig ha en för hög arbetsbelastning och vilka åtgärder som enligt notarien 

skulle behöva vidtas för att minska hans eller hennes arbetsbelastning. Notariernas 

arbetsbörda och arbetsbelastning bör behandlas även under uppföljnings- 

och utvecklingssamtalen. 

141


Tingsnotarier måste få kompensation för inarbetad mertid 

Våra undersökningar visar att många tingsnotarier arbetar mer än normal arbetstid 

och att de har problem med att ta ut kompensation för inarbetad mertid 

i form av ledighet. Ett genomförande av våra tidigare redovisade förslag skulle 

sannolikt leda till en minskad arbetsbelastning för många notarier. Minskad 

arbetsbelastning skulle i sin tur leda till ett minskat behov av kompensation för 

inarbetad mertid. Det kommer dock alltid att finnas tillfällen då notarier blir 

tvungna att arbeta mer än normal arbetstid och tillfällen då notarierna behöver 

få kompensation för inarbetad mertid. Åtgärder bör därför vidtas för att förbättra 

notariernas möjligheter att få sådan kompensation. 

Det är viktigt att bestämmelserna i de lokala arbetstidsavtalen inte begränsar 

notariernas möjlighet till kompensation för inarbetad mertid. Våra undersökningar 

visar att det finns bestämmelser som gör det. Som exempel kan nämnas 

bestämmelser om flextak och täta avstämningar av flexkonton. Alltför täta 

avstämningar leder inte bara till att notarier har svårt att ta ut kompensation 

för inarbetad mertid utan också till att notarier emellanåt inte får kompensation 

för all sådan mertid. Sådana bestämmelser bör därför revideras. 

Det är också viktigt att notarier har en praktisk möjlighet att ta ut kompensation 

för inarbetad mertid. Det får inte vara så att notariens arbetsbelastning ökar om 

han eller hon tar ledigt. Våra undersökningar visar dock att så ofta är fallet. För 

att åtgärda problemet krävs att man vid tingsrätterna utarbetar rutiner för vem 

som ska utföra notariens arbetsuppgifter när han eller hon är ledig och rutiner 

för hur man ska beakta notariens ledighet vid bl.a. schemaläggningen. 

Notariehandledarna bör under sina samtal med notarierna fråga dem om arbetstiderna, 

inarbetad mertid och, vid behov, även reda ut varför notarierna 

arbetar mer än normal arbetstid. De kan också behöva uppmana notarierna att 

ta ut kompensation i form av ledighet eller att tala med avdelningschefen om 

sådan kompensation. Notariernas arbetstid och inarbetade mertid bör behandlas 

även under uppföljnings- och utvecklingssamtalen med notarien. 


Notarierna bör få mer positiv och konstruktiv feedback 

Det är viktigt att notarierna får kontinuerlig återkoppling (feedback) på utförda 

arbetsprestationer. Positiv feedback kan leda till bättre självförtroende och 

självkänsla samt ökad trivsel. Konstruktiv feedback kan leda till att notarien 

ökar sin kompetens och utvecklas i rollen som notarie. Vi har i avsnittet om 

handledarskap föreslagit att notariehandledarna bör ta ett stort ansvar för feedback 

till notarier. Notariehandledarna bör exempelvis ge feedback till notarier 

efter att de har närvarat vid notariernas förhandlingar och läst notariernas avgöranden. 

I detta avsnitt ger vi exempel på andra åtgärder som kan vidtas för 

att öka mängden positiv och konstruktiv feedback till notarier. 

Det finns på många domstolar en tradition som innebär att arbetsprestationer 

ska betraktas som väl utförda om domarna inte säger något annat. Traditionen 

innebär att positiv feedback ofta ersätts med tystnad. Så uppfattas emellertid 

inte tystnaden av de personer som genomgår utbildning på domstolarna. Tystnaden 

reser i själva verket frågor hos notarierna. Vi menar att domarna måste 

anstränga sig för att överge denna tystnadens tradition. En sådan förändring 

142


skulle inte bara gynna notarierna utan också innebära att domstolarna blev mer 

attraktiva som arbetsplatser. 

Våra undersökningar visar också att notarierna inte får konstruktiv feedback i 

tillräcklig utsträckning. Konstruktiv feedback innefattar ofta ett visst mått av 

kritik mot notarien. Ofta handlar det om påpekanden om vad notarien kan göra 

bättre. Att domare kan dra sig för att ge sådan delvis negativ kritik beror säkert 

ofta på att många domare uppfattar samtal av det slaget som svåra. De kanske 

också är rädda för att såra notarien. Det senare har till viss del bekräftats under 

våra intervjuer med domarna. Det finns därför anledning att fundera kring hur 

man ska komma till rätta med detta problem. 

I en hovrätt har man utarbetat ett dokument som syftar till att underlätta för 

ledamöterna att ge feedback till fiskaler. Dokumentet innehåller förslag på vad 

fiskalen bör upplysas om efter föredragningar och ”voteringar”. Både domarna 

och fiskalerna är nöjda med dokumentet. Vi föreslår att man även på andra 

domstolar utarbetar ett sådant dokument. Dokumentet kan innehålla exempelvis 

följande frågor: 

• Hade protokollet en bra eller dålig disposition? Fanns det felaktiga faktauppgifterna 

i protokollet? Innehöll protokollet stavfel, syftningsfel, talspråk, ålderdomliga 

ord och fraser? Varför ändrades formuleringarna i notariernas 

protokoll? Hur kan notarien skriva bättre protokoll? 

• Var det rättsliga problemet vid föredragningen korrekt identifierat och formulerat? 

Var rättsutredningen tillräckligt omfattande eller för omfattande? 

Borde notarien ha föredragit mer eller mindre av bakgrundsmaterialet? Läste 

notarien för mycket innantill? Var det lätt eller svårt att följa med under 

föredragningen? Behandlades relevanta frågor i en logisk ordning? Var notariens 

slutsatser tillräckligt motiverade? Talade notarien tydligt eller otydligt, 

snabbt eller långsamt, högt eller lågt? Hur kan notarien förbättra sina 

föredragningar? 

• Hade ”voteringen” en bra disposition? Var det lätt att följa med under ”voteringen”? 

Läste notarien för mycket innantill? Behandlades relevanta frågor i 

en logisk ordning? Var rättsutredningen tillräckligt omfattande eller för omfattande? 

Var det något som behandlades för ingående eller för översiktigt? 

Var det något som notarien glömde att ta ställning till? Talade notarien tydligt 

eller otydligt, snabbt eller långsamt, högt eller lågt? Hur kan notarien 

förbättra sina ”voteringar”? 

• Hur var notariens disposition av domsförslaget? Fanns det felaktiga faktauppgifter 

i domen? Innehöll domen stavfel, syftningsfel, talspråk, ålderdomliga 

ord och fraser? Var domen för lång eller för kort? Var det något som notarien 

glömde att behandla i domen? Var notariens slutsatser tillräckligt motiverade? 

Hur kan notarien skriva bättre domar? 

• Hur var notariens agerande mot parterna under förhandlingen? Talade notarien 

för tyst eller för snabbt? Använde notarien ett för högtravande språk? Hur 

hanterade notarien de frågor som kom upp under förhandlingen? Verkade 

notarien avslappnad eller spänd? Gav notarien ett osäkert eller säkert intryck? 

Notariehandledarna bör, som tidigare nämnts, under sina samtal med notarierna 

fråga vad notarierna anser om mängden och typen av erhållen feedback. De 

bör också ta ett ansvar för att feedback behandlas även under uppföljningsoch 

utvecklingssamtalen med notarierna. 

143


Krav på tydlig information under uppföljnings- och utvecklingssamtalen 

Det är viktigt att notarien under uppföljnings- och utvecklingssamtalen får veta 

hur han eller hon ligger till i olika avseenden och vad som kan förbättras under 

den resterande tjänstgöringen. Sådan information får inte lämnas vid exempelvis 

avslutningssamtal eller i de slutliga vitsorden, dvs. vid tidpunkter då det är 

för sent för notarien att åstadkomma förändringar. Underrätternas interna 

utbildningsplaner för notarier bör därför innehålla en bestämmelse om att samtal 

alltid ska genomföras efter ca halva tjänstgöringstiden på en arbetsenhet. 

Tiderna för uppföljnings- och utvecklingssamtal med notarien bör, som tidigare 

nämnts, bestämmas redan under introduktionen. Notarien bör anteckna tiderna 

i sin individuella utbildningsplan och notariehandledaren bör ta ett ansvar för 

samtal genomförs på bestämda tider. Det är viktigt att domare som genomför 

samtal med notarier har tillräckligt underlag för att kunna uttala sig om hur 

notarierna ligger till i olika avseenden och vad notarierna kan förbättra under 

den fortsatta tjänstgöringen. Notariehandledaren kommer, om våra förslag 

genomförs, vara den domare som har mest kunskaper om notarien. Notariehandledaren 

bör därför genomföra eller delta under uppföljnings- och utvecklingssamtalen 

med notarien. Om detta inte är möjligt av någon anledning, 

bör den domare som genomför samtal med notarien i vart fall ha ett ingående 

samtal med notariehandledaren inför samtalen. 

Det är viktigt att notarien under samtalen kan lämna egna synpunkter på arbetssituationen. 

För att kunna göra detta, krävs att notarien inför samtalen har 

funderat på vad han eller hon anser om bl.a. handledningen, arbetsuppgifterna, 

arbetsbördan och arbetsbelastningen, arbetstiderna, den kontinuerliga återkopplingen 

samt kontakten och samarbetet med bl.a. domarna. Notarien kan 

exempelvis behöva fundera på hur mycket tid han eller hon ägnar åt olika arbetsuppgifter, 

varför han eller hon har en hög arbetsbelastning och vilka åtgärder 

som skulle kunna vidtas för att minska arbetsbelastningen. Notarien bör 

inför samtalen uppmanas att förbereda sig på detta sätt. 

Varje uppföljnings- och utvecklingssamtal bör, enligt vår mening, delas upp i 

2 delar. Den första delen bör avse notariens hittills genomförda tjänstgöring på 

arbetsenheten och den andra delen bör avse bl.a. notariens fortsatta tjänstgöring 

på arbetsenheten eller domstolen. 

Den inledande delen av samtalet bör alltid innehålla en genomgång av innehållet 

i notariens individuella utbildningsplan och av notariens synpunkter på arbetssituationen. 

Den bör också alltid innehålla tydlig information om hur domarna 

hittills har bedömt notariens yrkesskicklighet, omdöme, samarbetsförmåga, 

arbetsförmåga och självständighet. Notarien bör exempelvis få veta hur domarna 

hittills har bedömt bl.a. hans eller hennes juridiska kunskaper, analytiska förmåga, 

förmåga att uttrycka sig i tal och skrift, yrkesmässiga mognad, självständighet 

samt samarbetsförmåga. Det är viktigt att notarien under samtalet får information 

om vad som är hans eller hennes brister och förtjänster. Domarna bör 

exempelvis inte specificera det som är negativt och därefter säga att ”allt annat 

är positivt”. Det senare uttalandet ger nämligen inte tillräcklig information om 

notariens förtjänster. Domaren bör i stället behandla varje egenskap för sig. 

Den andra delen av samtalet bör alltid innehålla tydlig information om vad 

notarien kan förbättra under den fortsatta tjänstgöringen och vad notarien kan 

göra för att åstadkomma förbättringar. Vidare bör diskuteras vilka åtgärder 

144


som kan behöva vidtas för att ”fylla luckorna” i notariens individuella utbildningsplan 

och, vid behov, även för att förbättra notariens arbetssituation i olika 

avseenden. 


Notarier får en hel del utbildning i utförandet av arbetsuppgifterna under 

Domstolsverkets notariekurser. Utbildningen på de centrala kurserna är emellertid 

ofta begränsad till hur kursledarna och föreläsarna anser att notarier bör 

utföra sina arbetsuppgifter. Kursledarna och föreläsarna behöver inte alltid ha 

samma åsikter som de domare som ska bedöma notariernas arbetsprestationer. 

Den centrala utbildningen för notarier kan därför behöva kompletteras med 

internutbildningar på domstolarna. Underrätternas internutbildningar för 

notarier i utförandet av arbetsuppgifterna bör genomföras av domare. 

Vi har i avsnitten om introduktion och handledarskap föreslagit att notariehandledarna 

bör introducera notarier i utförandet av arbetsuppgifterna. Notariehandledarens 

utbildning under introduktionen och i anslutning till nya 

förordnanden får betraktas som grundutbildningar för nya notarier. Dessa 

grundutbildningar kan alltså, enligt vår mening, behöva kompletteras med 

interna vidareutbildningar för notarier. 

Notariehandledarna bör ta ett ansvar även för de interna vidareutbildningarna. 

De bör, som tidigare nämnts, undersöka vilka internutbildningar notarierna 

efterfrågar och därefter utarbeta ett schema över internutbildningarna. Som 

exempel på internutbildningar kan nämnas utbildning i beredning av mål och 

ärenden, föredragningsteknik, ”voteringsteknik” samt domskrivning. Som ytterligare 

exempel kan nämnas utbildning i hantering av rollen som ordförande 

vid sammanträden och förhandlingar, förlikningsverksamhet, hantering av 

konkursärenden och allmänna domstolsärenden samt rättspraxis i notariemål 

och notarieärenden. Notariehandledarna bör med jämna mellanrum undersöka 

vad notarierna anser om internutbildningarna och då, vid behov, genomföra 

behövliga ändringar i utbildningsprogrammet. 

8.4.10 Samarbete, m.m. 

Våra undersökningar visar att notarier inte alltid har lika positiva uppfattningar 

som domarna när det gäller exempelvis samarbetsklimatet på domstolarna. 

Notariernas uppfattningar varierar dock mycket mellan och även inom domstolarna. 

Vi föreslår att man på varje domstol genomför en egen undersökning 

avseende bl.a. samarbetsklimat, bemötande och attityder. Undersökningen kan 

genomföras i form av en anonym enkätundersökning. Personalen bör i enkäten 

få ange bl.a. hur man på olika sätt skulle kunna göra domstolen ännu mer attraktiv 

som arbetsplats. 

Det finns en del mer eller mindre vanligt förekommande problem på domstolarna. 

Här ska pekas på 2 sådana problem som vi har upplysts om. 

Det första problemet består i att det vid en del tingsrätter förekommer konflikter 

eller spänningar mellan domstolssekreterare och notarier. Konflikterna 

verkar ofta bero på oklarheter om vilken personalkategori som ska utföra olika 

arbetsuppgifter. Det finns därför anledning att på domstolarna klargöra, eventuellt 

genom arbetsbeskrivningar, vilken kategori som har ansvar för olika arbetsuppgifter. 

145


Det andra problemet består i att det på många underrätter finns minst en domare 

som av notarierna uppfattas som ”elak”. Sådana beteenden är naturligtvis 

mycket negativa för arbetsmiljön och trivseln. För att kunna komma till rätta 

med problem av det här slaget måste, enligt vår mening, bl.a. notariehandledarna 

ta ett aktivt ansvar. I notariehandledarens samtal med notarierna bör 

handledaren på ett lämpligt sätt undersöka om det finns någon domare på 

domstolen som uppför sig illa mot notarierna. Om notariehandledaren får fram 

sådan information, bör informationen föras vidare till domstolsledningen. 

Det andra problemet består i att det på många underrätter verkar finnas minst 

en domare som av notarierna uppfattas som elak. Sådana beteenden är naturligtvis 

mycket negativa för arbetsmiljön och trivseln. För att kunna komma till 

rätta med problem av det här slaget måste, enligt vår mening, bl.a. notariehandledarna 

ta ett aktivt ansvar. I notariehandledarens samtal med notarierna 

bör handledaren på ett lämpligt sätt undersöka om det finns någon domare 

på domstolen som uppför sig illa mot notarierna. Om notariehandledaren får 

fram sådan information, bör informationen föras vidare till domstolsledningen. 

8.4.11 En sammanfattning av de viktigaste åtgärdsförslagen 

• Varje domstol bör utarbeta en intern utbildningsplan för notarier och en 

individuell utbildningsplan för varje notarie. 

• Det bör i tingsrätts- och förvaltningsrättsinstruktionerna föras in en bestämmelse 

om att varje notarie ska ha en ordinarie domare som handledare. 

• Notarierna bör ges möjlighet att påverka vilka domare som utses till handledare. 

• Notariehandledarna bör ta ett större ansvar för notariernas utbildning och 

tjänstgöring samt utföra fler uppgifter än i dag inom ramen för handledarskapet. 

• Notariehandledarna bör få kompensation i form av minskad tjänstgöring. 

• Varje domstol bör vidta åtgärder för att öka kontakten mellan domare och 

notarier i den dagliga verksamheten. 

• Man bör i förvaltningsrättsinstruktionen ta bort kravet på viss tids tjänstgöring 

när det gäller notariernas behörighet. 

• Varje tingsrätt bör vidta åtgärder för att avlasta notarierna från alltför tidskrävande 

arbete när det gäller beredning av mål samt protokollföring vid 

sammanträden och förhandlingar. 

• Notarier måste få skriva domsförslag innan de ska skriva egna domar. 

• Varje domstol bör upprätta ett dokument som underlättar för domare att 

ge feedback efter exempelvis ”voteringar” och föredragningar. 

• Notariehandledarna bör genomföra eller delta under uppföljnings- och 

utvecklingssamtal med notarier samt delta i betygsättningen av notarier. 

146


8.5 Åtgärder för att förbättra överrättsfiskalernas 



Vi hänför oss i detta avsnitt, liksom i övriga avsnitt, till områdena interna styrdokument, 

introduktion, handledarskap, organisatoriska frågor, arbetsuppgifter, 

arbetstid och arbetsbelastning, återkoppling på utförda arbetsprestationer, intern 

och extern utbildning samt samarbete m.m. Vi tar i avsnittet också upp 

frågan om fiskalers placering vid underrätt. 


Varje överrätt bör ha en intern utbildningsplan för fiskaler 

Det bör på varje överrätt finnas en intern utbildningsplan för fiskaler. Planen 

kan med fördel avse hela domarutbildningen, dvs. även underrätts- och adjunktionstjänstgöringen. 

När det gäller fördelarna med interna utbildningsplaner på 

domstolarna kan hänvisas till vad som anförts i avsnitt 8.3.2 om underrätterna 

och utbildningsplaner för notarier. 

Överrättens interna utbildningsplan för fiskaler bör innehålla bestämmelser om 

syften och mål med fiskalstjänstgöringen i överrätt, introduktion, handledarskap, 

tjänstgöringsstationer, arbetsuppgifter, fiskalernas behörighet, arbetstid 

och arbetsbelastning, kontinuerlig återkoppling (feedback), uppföljnings- och 

utvecklingssamtal, intern och extern utbildning samt vitsord och kriterierna vid 

betygsättningen. Den bör vidare innehålla information om fiskalernas placering 

och tjänstgöring vid underrätt, föräldraledighet och tjänstledighet under domarutbildningen 

samt information om andra dokument av betydelse för fiskalstjänstgöringen 

på domstolarna. Som exempel kan nämnas överrättens individuella 

utbildningsplan för fiskaler (se nedan), arbetsbeskrivningar, beredningspromemorior, 

scheman över internutbildningar, checklistor och mallar samt dokument 

i digitala mappar för fiskaler. Överrättens interna utbildningsplan bör 

även innehålla bestämmelser om bl.a. vilket ansvar som åvilar domstolschefen, 

lagmännen, fiskalshandledarna och fiskalerna. 

Den interna utbildningsplanen för fiskaler bör lämpligen skickas ut till fiskalen 

innan han eller hon påbörjar sin anställning i överrätten. En domare, företrädesvis 

fiskalshandledaren, bör under fiskalens introduktion gå igenom väsentliga 

delar av planen. Fiskalen ges på så sätt en möjlighet att ställa frågor angående 

innehållet i utbildningsplanen. Det är naturligtvis viktigt att innehållet i den 

interna utbildningsplanen verkligen överensstämmer med det som gäller i praktiken. 

Överrätterna måste därför regelbundet se över innehållet i utbildningsplanen. 

Varje överrätt bör ha en individuell utbildningsplan för fiskaler 

Varje överrätt bör också utarbeta en individuell utbildningsplan för fiskaler. En 

sådan plan skapar möjligheter till kontroll av att bestämmelserna i den interna 

utbildningsplanen följs i praktiken. Den individuella utbildningsplanen bör innehålla 

bl.a. en checklista avseende introduktionen av nya fiskaler. Checklistan ska 

användas för att kontrollera att fiskaler får en introduktion enligt bestämmelserna 

i den interna utbildningsplanen. Den individuella utbildningsplanen kan 

vidare användas för att kontrollera att fiskalshandledarna har egna samtal med 

fiskalerna och att fiskalerna har uppföljnings- och utvecklingssamtal på bestämda 

147


tider. Den kan också användas för att kontrollera att fiskaler får föredra olika 

typer av mål och ärenden, att fiskaler får ”votera” och skriva domsförslag samt 

att fiskaler får erforderlig utbildning i överrätten. Ett exempel på individuell 

utbildningsplan för överrättsfiskaler finns i bilaga 3. Det bör framhållas att 

planen är översiktlig och allmänt hållen samt att innehållet i planen bör anpassas 

till varje domstols speciella förhållanden. 

Fiskalshandledarna bör ta ett ansvar för att kontrollera innehållet i den individuella 


under egna samtal med fiskalerna, under eller i anslutning till uppföljnings- och 

utvecklingssamtal med fiskalerna samt inför det att fiskalerna ska avsluta sin 

tjänstgöring på arbetsenheterna. Fiskalshandledaren bör bekräfta att kontroll 


Fiskalens individuella utbildningsplan bör skickas till den administrativa enheten 

på domstolen när fiskalen övergår från tjänstgöring i överrätt till tjänstgöring 

vid underrätt. Den administrativa enheten kan på så sätt utöva viss kontroll över 

fiskalernas utbildning och tjänstgöring i överrätten. Presidenten kan använda 

planerna som underlag vid samtal med bl.a. lagmännen, fiskalshandledarna och 

fiskalerna. 

Den administrativa enheten i överrätten bör skicka en kopia av fiskalens individuella 

utbildningsplan till motsvarande enhet vid underrätten och den senare 

enheten bör överlämna planen till fiskalens blivande fiskalshandledare vid underrätten. 

Fiskalshandledaren vid underrätten kan på så vis få en uppfattning 

om bl.a. vilken utbildning och erfarenhet fiskalen har fått under året i överrätt. 


Alla fiskaler bör få en introduktion i överrätten 

Överrätternas interna utbildningsplaner för fiskaler bör, som ovan nämnts, 

innehålla tydliga bestämmelser om bl.a. introduktionen av fiskaler. I bestämmelserna 

bör anges vilka moment som alltid bör ingå i introduktionen och vilka 



Fiskalshandledarna bör, enligt vår mening, ansvara för det närmare upplägget 

av introduktionen för fiskaler. De bör se till att introduktionen pågår under 

minst en vecka samt att den varvas med teoretiska och praktiska inslag. 

Fiskalshandledarna bör också vara delaktiga under introduktionen av nya fiskaler 



fiskalens individuella utbildningsplan. För att underlätta fiskalshandledarnas 

kontroll, bör personer som har genomfört delmoment under introduktionen 

bekräfta detta genom att skriva datum och signatur i utbildningsplanen. 

Det bör i överrätterna utarbetas digitala mappar för fiskaler 

Det är viktigt att fiskaler, särskilt nya fiskaler, har tillgång till skriftlig information 

om fiskalstjänstgöringen samt att innehållet i den skriftliga informationen 

överensstämmer med det som gäller i praktiken. Våra undersökningar har visat 

att det senare inte alltid är fallet. 

148


Vi föreslår att man i överrätterna ersätter bl.a. fiskalspärmar med digitala mappar 

för fiskaler. Med digitala mappar avses här gemensamma utrymmen för 

dokument på domstolens intranät. Det finns många fördelar med sådana mappar. 

En fördel är att man i mapparna kan samla en stor mängd information. 

Andra fördelar är att samma information blir tillgänglig för alla fiskaler och att 

informationen blir enkel att uppdatera. 

De digitala mapparna bör innehålla allmän och praktisk information om fiskalernas 

utbildning och tjänstgöring, bl.a. överrätternas interna utbildningsplaner 

och individuella utbildningsplaner för fiskaler. De bör också innehålla annan 

information av betydelse för fiskalernas utbildning och tjänstgöring. Som exempel 

kan nämnas information om yngreföreningar eller motsvarande föreningar, 

gemensamma riktlinjer och policydokument, arbetsbeskrivningar, beredningspromemorior, 

scheman över internutbildningar, checklistor och mallar samt 

exempel på anteckningar, protokoll, föredragningspromemorior, beslut och 

domar. 

Fiskalshandledarna kan ges i uppdrag att tillsammans med fiskalerna utarbeta 

digitala mappar för fiskaler. Fiskalerna bör därefter uppmanas att påtala behovet 

av uppdateringar i mapparna och att själva utveckla innehållet i mapparna. 

De kan i mapparna exempelvis skapa dokument innehållande tips och råd till 

nya fiskaler samt spara rättsutredningar, föredragningspromemorior, skriftliga 

underlag för ”voteringar” samt speciella beslut och domar. Adjunkterna i överrätterna 

bör också på olika sätt kunna bidra till innehållet i mapparna. Fiskalshandledarna 

kan med jämna mellanrum kontrollera att innehållet i mapparna 

stämmer överens med det som gäller i praktiken. 


Fiskaler bör ges möjlighet att påverka vilka domare som utses till handledare 

Domare som utses till handledare för fiskaler ska ha ett särskilt intresse och i 

övrigt vara lämpliga för uppdraget som handledare. Det är viktigt att bedömningen 

av bl.a. domarnas lämplighet inte baseras på enbart domarnas synpunkter 

utan också på fiskalernas synpunkter. 

Vi föreslår att man i överrätterna frågar erfarna fiskaler vilka ordinarie ledamöter 

de skulle vilja ha som handledare. Fiskalernas svar bör naturligtvis behandlas 

konfidentiellt. Överrätterna bör också regelbundet undersöka fiskalernas önskemål 

om vilka domare som bör vara handledare och, vid behov, genomföra 

behövliga förändringar. 

Fiskalshandledarna bör ta ett stort ansvar för introduktionen av fiskaler 

Fiskalshandledaren bör, som ovan nämnts, ansvara för det närmare upplägget 

av introduktionen för fiskaler. De bör under introduktionen utföra bl.a. följande 

uppgifter: 


fiskalstjänstgöringen på domstolen och arbetsenheten. 



fiskaler, 

149


- dokument i den digitala mappen för fiskaler och andra dokument av betydelse 

för fiskalernas utbildning och tjänstgöring, 


- vitsorden och kriterierna vid betygsättningen, 

- vad som förväntas av fiskalen i olika avseenden, 

- vad som avses med oreglerad arbetstid och vad som gäller i fråga om kompensation 

för inarbetad mertid samt 

- att påtalanden om bl.a. hög arbetsbelastning inte påverkar vitsorden i negativ 

riktning. 

• Introducera fiskalen i hur man som fiskal bör 

- bereda mål och ärenden (bl.a. mål och ärenden av förturskaraktär) 4 , 

- förbereda sig inför föredragningar och föredra mål, 

- förbereda sig inför ”voteringar” och ”votera” efter förhandlingar samt 

- skriva förslag till beslut och domar (bl.a. hur fiskalen bör förhålla sig till 

underrättens avgörande). 

• Fråga fiskalen om hans eller hennes erfarenheter från notarietjänstgöringen, 

bl.a. i vilken utsträckning fiskalen har handlagt olika typer av mål vid 

underrätt. 

• Bestämma tider för handledarens egna samtal med fiskalen samt för uppföljnings- 

och utvecklingssamtal med fiskalen. Tiderna bör finnas i fiskalens 


• Ta ett ansvar för att fiskalen får sitta med vid minst en föredragning och 

”votering” innan han eller hon själv ska börja föredra mål och ”votera” 

efter förhandling. 

Fiskalshandledaren bör, som tidigare nämnts, kontrollera att alla moment har 


genom att skriva datum och signatur i fiskalens individuella utbildningsplan. 

Han eller hon bör också ha som målsättning att sitta med vid fiskalens första 

föredragning och ”votering”. 

Många fiskaler behöver en introduktion även efter byte av arbetsenhet. Fiskalshandledaren 


• Lämna översiktlig information om arbetsenheten samt om fiskalstjänstgöringen 




- vad som förväntas av fiskalen i olika avseenden, 

- vad som gäller i fråga om kompensation för inarbetad mertid samt 

- att påtalanden om bl.a. hög arbetsbelastning inte påverkar vitsorden i negativ 

riktning. 


arbetet på andra arbetsenheter i överrätten. 

4 Om det på arbetsenheten finns en beredningsansvarig domare, kan han eller hon introducera 

fiskalen i beredning av mål och ärenden. 

150





Fiskalshandledare bör även i övrigt ta ett stort ansvar för fiskalerna 

Fiskalshandledaren bör tydligt visa för fiskalen att han eller hon finns till hands 

för samtal och frågor samt fungera som en länk mellan fiskalen och övriga 

personalkategorier. Fiskalshandledaren bör vidare ta ett ansvar för att fiskalen 

får utföra de arbetsuppgifter som anges i den interna utbildningsplanen och 

den individuella utbildningsplanen, att fiskalen har en rimlig arbetsbörda och 

arbetsbelastning samt att fiskalen får kontinuerlig återkoppling på utförda arbetsprestationer 

och har samtal på bestämda tider. Fiskalshandledaren bör 

också utföra bl.a. följande uppgifter: 

• Delta vid ett flertal av fiskalens föredragningar och ”voteringar”. 

• Ge positiv och konstruktiv feedback på fiskalens arbetsinsatser samt ta ett 

ansvar för att även andra domare ger sådan feedback. 

• Genomföra egna samtal med fiskalen på de tider som har bestämts under 

introduktionen. Samtalen bör genomföras ca en gång per vecka under fiskalens 

första tjänstgöringsmånad på domstolen och därefter minst en gång 

varannan månad. Fiskalshandledaren bör under samtalet bl.a. 

- kontrollera innehållet i fiskalens individuella utbildningsplan, 

- fråga i vilken utsträckning fiskalen utför olika typer av arbetsuppgifter 

(exempelvis bereder mål samt ”voterar” och skriver domförslag), 

- fråga i vilken utsträckning fiskalen bl.a. föredrar olika typer av mål och mål 

av olika svårhetsgrad, 

- fråga vad fiskalen anser om arbetsbelastningen och arbetstiderna samt, vid 

behov, även varför fiskalen anser att han eller hon har en hög arbetsbelastning 

och arbetar mer än normal arbetstid, 

- fråga i vilken utsträckning fiskalen får feedback samt 

- berätta vad fiskalen kan förbättra under den fortsatta tjänstgöringen. 

• Genomföra eller delta under uppföljnings- och utvecklingssamtal med 

fiskalen på de tider som har bestämts under introduktionen. Om detta inte 

är möjligt av någon anledning, bör den domare som genomför samtal med 

fiskalen i vart fall ha ett ingående samtal med fiskalshandledaren inför samtalen. 

• Ta ett ansvar för att det i överrätten genomförs internutbildningar för fiskaler. 

5 Fiskalshandledarna bör undersöka vilka utbildningsinsatser fiskalerna 

efterfrågar, upprätta ett schema över internutbildningarna och sedan 

ansvara för att internutbildningarna genomförs enligt schemat. Internutbildningarna 

bör genomföras av fiskalshandledare eller andra domare och 

minst en gång per kvartal. 

• Verka för att fiskalen inte utför arbetsuppgifter som kan utföras av annan 

personal än domare och att fiskalen blir väl förberedd inför underrättstjänstgöringen. 

5 Om det på domstolen finns en särskild arbetsgrupp som har hand om fiskalernas internutbildningar, 

behöver fiskalshandledarna endast se till att fiskalerna kan delta i utbildningarna. 

151


• Göra en särskild kontroll av innehållet i fiskalens individuella utbildningsplan 


Fiskalshandledaren bör då också, vid behov, vidta åtgärder för 

att försöka ”fylla luckorna” i planen. 

Fiskalshandledarna måste ges möjlighet att vara handledare 

Många fiskalshandledare får i dag kompensation i form av högre lön för arbetet 


handledning. Enligt vår mening bör fiskalshandledarna i stället kompenseras 

genom minskat antal förhandlingar eller föredragningar. 

Vi har räknat ut hur många timmar per år det skulle ta för en fiskalshandledare 


vi utgått från att fiskalshandledaren är handledare för 2 fiskaler på arbetsenheten 

och att fiskalerna byter arbetsenhet efter ca 6 månaders tjänstgöring. Våra 

beräkningar (här utelämnade) visar att det skulle ta drygt 60 timmar per år för 

fiskalshandledaren att ta det ansvar och utföra de uppgifter som vi föreslår. Ett 

genomförande av förslagen kräver således att fiskalshandledarna avlastas med 

exempelvis förhandlingar, inklusive för- och efterarbete med anledning av förhandlingar, 

motsvarande den här framräknade tiden. 

Fiskalshandledarna bör delta i betygsättningen av fiskaler 

Fiskalshandledaren bör, om våra förslag genomförs, vara en av de domare som 

har mest kontakt med fiskalen på arbetsenheten och som får bäst kunskaper 

om fiskalen, fiskalens arbetsprestationer och fiskalens utveckling under tjänstgöringen. 

Det anförda innebär att underlaget vid betygsättningen ofta skulle bli 

ofullständigt om handledaren inte fick delge övriga domare sina synpunkter. 

Ofullständiga underlag kan leda till att innehållen i vitsorden blir missvisande 

och att fiskaler får ”kallduschar” vid mottagandet av vitsorden. Vi föreslår 

därför att fiskalshandledarna alltid ska delta i betygsättningen. 


Åtgärder bör vidtas för att öka kontakten mellan domare och fiskaler 

Många fiskaler som tjänstgör på arbetsenheter med beredningsorganisationer 

har kontakt med beredningsansvariga eller ämnesansvariga domare när det 

gäller beredningen av mål och ärenden. Ett genomförande av våra förslag avseende 

handledarskapet skulle resultera i att fiskalerna fick mer kontakt med 

ytterligare en domare, nämligen fiskalshandledaren. Vi tror att kontakterna 

mellan fiskalen och handledaren m.fl. till stor del skulle kunna ersätta de ofta 

mycket uppskattade utbildningsmässiga inslag för fiskalerna som följde med den 

relation som tidigare fanns mellan fiskaler och rotelinnehavare. Detta hindrar 

dock inte att man på arbetsenheterna vidtar åtgärder för att öka kontakten 

mellan fiskaler och också andra domare. 

Vi tror att referenterna kan ha en viss betydelse i detta sammanhang. Dessa 

skulle exempelvis kunna ge fiskalerna instruktioner inför förberedandet av 

”voteringar”. Referenten kan upplysa fiskalen om vilka frågor fiskalen bör 

fokusera på i målet och hur fiskalen kan lägga upp ”voteringen” samt ge tips 

om bl.a. vägledande avgöranden och relevant doktrin. Referenten kan också 

uppmana fiskalen att komma till honom eller henne när fiskalen behöver diskutera 

frågor i målet. Denna ordning kan tillämpas även inför föredragningar i 

152


mer omfattande mål och inför upprättandet av domsförslag. I det senare fallet 

kan referenten exempelvis berätta hur domen bör disponeras, vilka rubriker 

domen bör innehålla, vad som bör behandlas under respektive rubrik och hur 

fiskalen bör förhålla sig till underrättens avgörande. Referenten kan då även 

hänvisa fiskalen till liknande domar. 

Referenternas instruktioner till fiskaler skulle resultera inte bara i ökad kontakt 

mellan fiskaler och domare utan också i att fiskaler fick mer handledning i hur 

arbetsuppgifterna ska utföras och bättre kännedom om vad som förväntas av 

dem i olika avseenden. 

Fiskalerna bör ha bestämda dagar för föredragningar, m.m. 

Att vissa mål måste handläggas särskilt skyndsamt, de s.k. förtursmålen, leder 

till att fiskaler ofta måste avbryta utförandet av andra arbetsuppgifter, exempelvis 

arbetet med en rättsutredning. Sådana avbrott i arbetet är ofta mycket 

ineffektiva och tidskrävande, vilket kan skapa stress och ångest hos fiskalen. 

Åtgärder bör därför vidtas för att förbättra fiskalernas möjligheter att arbeta 

så ostört som möjligt under stora delar av arbetstiden. 

Vi föreslår att man på arbetsenheterna delar upp fiskalernas ansvar för hanteringen 

av förtursmål. På arbetsenheter med få förtursmål kan fiskalerna ha ansvaret 

för förtursmål en vecka i taget och på arbetsenheter med många förtursmål 

kan fiskalerna ha ansvaret för sådana mål ca 1-2 dagar per vecka. En sådan 

ordning skulle innebära att fiskalerna under övriga veckor eller dagar kunde 

arbeta relativt ostört med andra typer av mål. 

Vi föreslår också att man på arbetsenheterna inför bestämda dagar för föredragningar 

av andra mål än förtursmål. Förekomsten av bestämda dagar ger 

fiskaler, och även domare, en möjlighet att planera sitt arbete på ett bra sätt. 

Fiskalerna ges också en möjlighet att känna sig väl förberedda inför föredragningarna, 

vilket kan leda till bättre föredragningar, och en möjlighet att under 

övriga dagar få arbeta ostört med andra arbetsuppgifter. Vi föreslår vidare att 

det på många arbetsenheter bör finnas mer än en bestämd föredragningsdag 

per vecka. Detta för att fiskalerna ska ges möjlighet att föredra mål i nära anslutning 

till att målen har blivit uppsatta för föredragning och även möjlighet 

att varje vecka föredra i stort sett alla sådana mål. En lämplig ordning kan vara 

att ha en föredragningsdag i början av veckan och en sådan dag i slutet av 

veckan. Personer som ansvarar för schemaläggningen på arbetsenheterna bör 

se till att det under de bestämda dagarna alltid finns i vart fall 3 ledamöter som 

kan lyssna på föredragningar. 


Fiskaler bör få mycket erfarenhet av förhandlingar och domskrivning 

Våra undersökningar visar att många kammarrättsfiskaler och en del hovrättsfiskaler 

sällan deltar vid förhandlingar samt att många hovrättsfiskaler mycket 

sällan skriver domsförslag efter förhandling. De visar också att hovrättsfiskaler 

sällan skriver mer utförliga beslut och domar i föredragningsmålen. Det nu 

anförda leder till att många fiskaler inte är tillräckligt väl förberedda då de påbörjar 

underrättstjänstgöringen. Fiskalerna bör därför ges mer erfarenhet av 

förhandlingar. Hovrättsfiskalerna bör också ges mer erfarenhet av domskrivning. 

153


Överrätternas utbildningsplaner för fiskaler bör innehålla tydliga bestämmelser 

om hur ofta fiskalerna ska delta vid förhandlingar och vilka förhandlingar fiskalerna 

ska delta vid. De bör också innehålla bestämmelser om hur många domsförslag 

fiskalerna ska skriva per enhetsplacering. 

I hovrätternas utbildningsplaner bör anges att fiskalerna ska delta vid förhandlingar 

minst en gång varannan vecka, att fiskalerna ska skriva minst ett 

domsförslag efter förhandling per månad samt att fiskalerna ska delta vid förhandlingar 

och skriva domsförslag i sådana mål som de senare kommer att 

handlägga vid tingsrätt. Det bör också anges att hovrättsfiskalerna ska delta vid 

minst en förhandling i dispositivt tvistemål, minst en förhandling i indispositivt 

tvistemål, åtminstone några förhandlingar i brottmål av s.k. mängdbrottskaraktär 

och minst en häktningsförhandling. 

I kammarrätternas utbildningsplaner bör anges att fiskalerna ska delta vid 

förhandlingar minst en gång per månad, att fiskalerna ska skriva minst ett 

domsförslag efter förhandling per månad samt att fiskalerna ska delta vid förhandlingar 

och skriva domsförslag i sådana mål som de senare kommer att 

handlägga vid förvaltningsrätt. Det bör också anges att fiskaler ska delta vid 

förhandlingar i olika typer av mål, bl.a. minst en förhandling i skattemål och 

minst en förhandling i socialförsäkringsmål. 

Hovrättsfiskaler som själva bestämmer när de ska delta vid förhandlingar, har 

uppgett att de under perioder med hög arbetsbelastning sällan deltar vid förhandlingar. 

De har också sagt att de sällan deltar vid förhandlingar i tvistemål. 

Hög arbetsbelastning får, enligt vår mening, inte utgöra hinder mot att fiskaler 

deltar vid förhandlingar. Det är också viktigt att fiskaler regelbundet deltar vid 

förhandlingar och även vid förhandlingar i olika typer av mål. Vi föreslår därför 

att man i dessa hovrätter tar bort möjligheten för fiskaler att själva bestämma 

när de ska delta vid förhandlingar samt att personer som har hand om schemaläggningen 

bestämmer när fiskalerna ska delta vid förhandlingar och vilka förhandlingar 

fiskalerna ska delta vid. Nämnda personer bör också ta ett ansvar 

för att fiskalerna får delta vid olika typer av förhandlingar och vid förhandlingar i 

olika typer av mål. De bör vidare, i möjligaste mån, beakta fiskalernas egna 

önskemål. 

Fiskaler bör få avlastning när det gäller beredning och föredragningar 

Många fiskaler kan i dagsläget inte delta vid fler förhandlingar och upprätta fler 

domsförslag utan att få avlastning när det gäller andra arbetsuppgifter. Vi ger 

här några exempel på hur man i överrätterna kan avlasta fiskalerna när det gäller 

beredning och föredragning av mål. 

Ett sätt att avlasta fiskalerna med beredning av mål är att på arbetsenheter där 

det i dag inte finns någon beredningsansvarig domare utse en ledamot eller 

assessor till en sådan befattning och låta honom eller henne ägna en stor del av 

arbetstiden åt beredning av mål. Den beredningsansvariga domaren kan ta 

hand om alla nyinkomna mål och bestämma vilka mål som bör beredas av 

domare, beredningsjurister, föredragande, fiskaler respektive domstolssekreterare. 

Han eller hon kan också själv bereda en stor del av de mål som bör beredas 

av domare, bl.a. många dispositiva tvistemål och mer omfattande brottmål, 

samt fördela övriga mål mellan och inom personalkategorierna. Flertalet mål 

bör tilldelas domstolssekreterare, beredningsjurister eller föredragande. Målsättningen 

bör vara att fiskaler inte ska bereda mer än ett fåtal mål och ärenden 

154


i utbildningssyfte. För att uppnå denna målsättning kan det på arbetsenheterna 

krävas en översyn av domstolssekreterarnas förordnanden. På en del arbetsenheter 

kan det också krävas utbildning för domstolssekreterare i beredning av 

mål eller anställning av fler domstolssekreterare, beredningsjurister eller föredragande. 

Ett sätt att avlasta hovrättsfiskalerna med föredragningar är att låta ledamöterna 

själva föredra en stor del av de dispositiva tvistemålen, vilket redan i dag 

förekommer i viss utsträckning. En sådan ordning skulle, enligt vår mening, 

inte bara resultera i en avlastning för fiskalerna utan också i en mer effektiv 

hantering av dessa mål. Domarna behöver nämligen normalt inte lägga ned lika 

mycket tid som det tar för fiskaler att sätta sig in i och förbereda föredragningar 

i dispositiva tvistemål. Vi föreslår att den beredningsansvariga domaren på 

arbetsenheten, om en sådan domare finns, tar hand om alla nyinkomna dispositiva 

tvistemål och eventuell beredning i målen samt att han eller hon själv 

meddelar prövningstillstånd i de fall då det är möjligt för ensamdomare att 

bevilja prövningstillstånd. Den beredningsansvariga domaren bör vidare tilldela 

fiskalerna enstaka mål för föredragning i utbildningssyfte och fördela övriga 

mål mellan ledamöterna på arbetsenheten. 

Det finns även andra åtgärder som kan vidtas för att avlasta fiskalerna med 

beredning och föredragning av mål. Som exempel kan nämnas anställning av 

fler beredningsjurister eller föredragande och införandet av ”föredragningsveckor” 

på arbetsenheterna. Med ”föredragningsveckor” avses här veckor under 

vilka även ledamöterna sätter upp och föredrar olika typer av mål. 

Det måste kunna kontrolleras att fiskaler får utföra olika arbetsuppgifter 

Vi har ovan föreslagit att vissa domare, bl.a. fiskalshandledarna och de beredningsansvariga 

domarna, bör ta ett ansvar för att fiskalerna får utföra olika 

arbetsuppgifter under tjänstgöringen i överrätt. Även fiskalerna själva måste 

dock ta ett ansvar i detta avseende. 

Fiskalerna bör i sina individuella utbildningsplaner anteckna i vilken utsträckning 

de har föredragit och ”voterat” i olika typer av mål samt deltagit vid olika 

typer av förhandlingar. De bör också anteckna i vilken utsträckning de har 

skrivit domsförslag och i vilka mål. Innehållet i de individuella utbildningsplanerna 

bör behandlas under fiskalshandledarnas samtal med fiskalerna samt 

under uppföljnings- och utvecklingssamtalen med fiskalerna. 


Fiskalshandledarna bör ta ett ansvar för fiskalernas arbetsbelastning 

Fiskalshandledarna bör, som tidigare nämnts, ta ett ansvar för fiskalernas arbetsbörda 

och arbetsbelastning. De bör under introduktionen informera om att 

fiskalernas påtalanden om hög arbetsbelastning inte påverkar vitsorden i negativ 

riktning. Denna information bör lämnas även under bl.a. fiskalshandledarnas 

samtal med fiskalerna. 

Fiskalshandledaren bör inför samtal med fiskalen undersöka bl.a. hur många 

mål fiskalen bereder, hur många mål fiskalen föredrar per vecka och hur ofta 

fiskalen deltar vid förhandlingar. Fiskalshandledaren bör under samtalen berätta 

vad han eller hon har uppmärksammat samt fråga vad fiskalen anser om arbetsbördan 

och arbetsbelastningen. I en del fall kan fiskalshandledaren också 

155


behöva fråga varför fiskalen anser att han eller hon har en hög arbetsbelastning 

och vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att minska fiskalens arbetsbelastning. 

Fiskalshandledaren bör vidare ta ett ansvar för att fiskalens arbetsbörda 

och arbetsbelastning behandlas även under uppföljnings- och 

utvecklingssamtalen med fiskalen. 

Fiskaler bör få veta hur de kan ta ut kompensation för inarbetad mertid 

Många fiskaler verkar arbeta mer än normal arbetstid och en stor del av dem 

förefaller inte anse att de kan ta ut kompensation för mertidsarbete inom ramen 

för den oreglerade arbetstiden. Ett genomförande av våra tidigare redovisade 

förslag skulle sannolikt leda till en minskad arbetsbelastning för många fiskaler, 

vilket i sin tur skulle innebära kortare arbetsdagar och därmed också minskat 

behov av kompensation för inarbetad mertid. Det kommer dock alltid att finnas 

tillfällen då fiskaler blir tvungna att arbeta mer än normal arbetstid och 

tillfällen då fiskalerna behöver få kompensation för mertidsarbete. Åtgärder 

bör därför vidtas för att öka fiskalernas kunskap om hur de kan kompensera 

för sådant arbete. 

Fiskalshandledaren bör, som tidigare nämnts, under introduktionen berätta för 

fiskalen vad som avses med oreglerad arbetstid och hur han eller hon kan ta ut 

kompensation för mertidsarbete inom ramen för den oreglerade arbetstiden. 

Fiskalshandledaren bör under sina samtal med fiskalen fråga honom eller henne 

om arbetstiderna och hur fiskalen ser på sina möjligheter att kompensera för 

inarbetad mertid. I en del fall kan fiskalshandledaren också behöva reda ut varför 

fiskalen arbetar mer än normal arbetstid och varför fiskalen anser att han eller 

hon inte kan ta ut kompensation för mertidsarbete. Fiskalshandledaren bör 

vidare ta ett ansvar för att frågorna behandlas även under uppföljnings- och 

utvecklingssamtalen med fiskalen. 


Fiskaler bör få mer positiv och konstruktiv feedback 

Det är viktigt att fiskaler får kontinuerlig återkoppling (feedback) på utförda 

arbetsprestationer. Positiv feedback kan nämligen leda till bättre självförtroende 

och självkänsla samt ökad trivsel. Konstruktiv feedback, dvs. ofta påpekanden 

om vad som kan göras bättre, kan leda till att fiskalen ökar sin kompetens och 

utvecklas i rollen som fiskal och blivande domare. Vi har tidigare föreslagit att 

fiskalshandledarna bör ta ett stort ansvar för feedback till fiskalerna. Fiskalshandledarna 

bör ge feedback till fiskalerna efter att ha deltagit vid fiskalernas 

föredragningar och ”voteringar” samt efter att ha läst fiskalernas domsförslag. 

De bör också se till att även övriga domare ger feedback till fiskalerna. Vi ger 

här exempel på andra åtgärder som bör vidtas för att öka mängden feedback 

till fiskaler. 

Det finns, som tidigare nämnts, en tradition på domstolarna som innebär att 

arbetsprestationer ska betraktas som väl utförda om domarna inte säger något 

annat. Traditionen innebär att positiv feedback ofta ersätts med tystnad. Så 

uppfattas emellertid inte tystnaden av de personer som genomgår utbildning på 

domstolarna. Tystnaden reser i själva verket frågor hos fiskalerna. Vi menar att 

domarna måste anstränga sig för att överge traditionen. En sådan förändring 

skulle inte bara gynna fiskalerna utan också innebära att domstolarna blev mer 

attraktiva som arbetsplatser. 

156


Överrätternas interna utbildningsplaner för fiskaler bör innehålla tydliga bestämmelser 

om vilka domare som ansvarar för feedback till fiskalen i de fall då 

fiskalshandledaren inte kan ge feedback. Det kan exempelvis anges att den 

beredningsansvariga domaren ska ansvara för feedback när det gäller beredning 

av mål samt att ordföranden eller referenten ska ansvara för feedback när det 

gäller föredragningar och ”voteringar”. Det kan också anges att ansvaret innefattar 

feedback på såväl muntliga som skriftliga arbetsprestationer. 

I en hovrätt har man utarbetat ett dokument som syftar till att underlätta för 

ledamöterna att ge feedback till fiskaler. Dokumentet innehåller förslag på vad 

fiskalen bör upplysas om efter föredragningar och ”voteringar”. Både domarna 

och fiskalerna är nöjda med dokumentet. Vi föreslår att man även i andra överrätter 

utarbetar ett sådant dokument. Dokumentet kan innehålla exempelvis 

följande frågor: 

• Hade protokollet en bra eller dålig disposition? Fanns det felaktiga faktauppgifterna 

i protokollet? Var det något som fiskalen hade glömt att behandla i 

protokollet? Innehöll protokollet stavfel, syftningsfel, talspråk, ålderdomliga 

ord och fraser? Varför ändrades formuleringarna i fiskalens protokoll? 

Hur kan fiskalen skriva bättre protokoll? 

• Var det rättsliga problemet vid föredragningen korrekt identifierat och formulerat? 

Var rättsutredningen tillräckligt omfattande eller för omfattande? 

Borde fiskalen ha föredragit mer eller mindre av bakgrundsmaterialet? 

Läste fiskalen mycket innantill? Var det lätt eller svårt att följa med under 

föredragningen? Behandlades relevanta frågor i en logisk ordning? Var fiskalens 

slutsatser tillräckligt motiverade? Talade fiskalen tydligt eller otydligt, 

snabbt eller långsamt, högt eller lågt? Hur kan fiskalen genomföra bättre 

föredragningar? 

• Hade ”voteringen” en bra disposition? Var det lätt att följa med under ”voteringen”? 

Läste fiskalen mycket innantill? Behandlades relevanta frågor i en 

logisk ordning? Var rättsutredningen tillräckligt omfattande eller för omfattande? 

Var det något som behandlades för ingående eller för översiktigt? 

Var det något som fiskalen glömde att ta ställning till? Talade fiskalen tydligt 

eller otydligt, snabbt eller långsamt, högt eller lågt? Hur kan fiskalen utföra 

bättre ”voteringar”? 

• Hur var fiskalens disposition av domsförslaget? Fanns det felaktiga faktauppgifterna 

i domsförslaget? Innehöll domen stavfel, syftningsfel, talspråk, ålderdomliga 

ord och fraser? Var domsförslaget för långt eller för kort? Var 

det något som fiskalen glömde att behandla i domsförslaget? Hur förhöll 

sig fiskalen till underrättens avgörande? Var fiskalens slutsatser tillräckligt 

motiverade? Varför gjordes det ändringar i domsförslaget? Hur kan fiskalen 

skriva bättre domsförslag? 

Fiskalshandledarna bör, som tidigare nämnts, under sina samtal med fiskalerna 

fråga vad fiskalerna anser om mängden och typen av hittills erhållen feedback. 

De bör också ta ett ansvar för att feedback behandlas även under uppföljningsoch 

utvecklingssamtalen med fiskalerna. 


Det är viktigt att fiskalen under uppföljnings- och utvecklingssamtalen får veta 


den resterande tjänstgöringen. Sådan information får inte lämnas först vid ex- 

157


empelvis avslutningssamtalet eller i de slutliga vitsorden, dvs. vid tidpunkter då 

det ofta är för sent för fiskalen att åstadkomma förändringar. Överrätternas 

interna utbildningsplaner för fiskaler bör därför innehålla en bestämmelse om att 

samtal alltid ska genomföras efter ca halva tjänstgöringstiden på en arbetsenhet. 

Tiderna för uppföljnings- och utvecklingssamtal med fiskalen bör, som tidigare 

nämnts, bestämmas redan under introduktionen. Fiskalen bör anteckna tiderna 

i sin individuella utbildningsplan och fiskalshandledaren bör ta ett ansvar för 

att samtal genomförs på bestämda tider. Det är viktigt att domare som genomför 

samtal med fiskaler har tillräckligt underlag för att kunna uttala sig om hur 

fiskalerna ligger till i olika avseenden och vad fiskalerna kan förbättra. Fiskalshandledaren 

kommer, om våra förslag genomförs, att vara en av de domare 

som har bäst kunskaper om fiskalen. Fiskalshandledaren bör därför genomföra 

eller delta under uppföljnings- och utvecklingssamtalen med fiskalen. Om detta 

inte är möjligt av någon anledning, bör den domare som genomför samtal med 

fiskalen i vart fall ha ett ingående samtal med fiskalshandledaren inför samtalen. 

Det är viktigt att fiskalen under samtalen kan lämna egna synpunkter på arbetssituationen. 

För att kunna göra detta, krävs att fiskalen inför samtalen har funderat 

på vad han eller hon anser om bl.a. handledningen, arbetsuppgifterna, 

arbetsbördan och arbetsbelastningen, arbetstiderna, den kontinuerliga återkopplingen 

samt kontakten och samarbetet med bl.a. domarna. Fiskalen kan 

exempelvis behöva fundera på hur mycket tid han eller hon lägger ned på olika 

arbetsuppgifter, varför han eller hon har en hög arbetsbelastning och vilka 

åtgärder som skulle kunna vidtas för att minska arbetsbelastningen. Innan samtalen 

hålls bör fiskalen uppmanas att förbereda sig på detta sätt. 


2 delar. Den första delen bör avse fiskalens hittills genomförda tjänstgöring på 

arbetsenheten och den andra delen bör avse bl.a. fiskalens fortsatta tjänstgöring 

på arbetsenheten, domstolen eller en annan domstol. 


i fiskalens individuella utbildningsplan och fiskalens synpunkter på arbetssituationen. 

Den bör också alltid innehålla tydlig information om hur domarna hittills 

har bedömt fiskalens yrkesskicklighet, omdöme, samarbetsförmåga, 

arbetsförmåga och självständighet. Fiskalen bör exempelvis få veta hur domarna 

hittills har bedömt hans eller hennes juridiska kunskaper, analytiska förmåga, 

förmåga att uttrycka sig i tal och skrift, föredragningsteknik, yrkesmässiga 

mognad, självständighet samt samarbetsförmåga. Det är viktigt att fiskalen 

under samtalet får information om vad som är hans eller hennes brister och 

förtjänster i olika avseenden. Domarna bör exempelvis inte specificera det som 

är negativt och därefter säga att ”allt annat är positivt”. Det senare uttalandet 

ger nämligen inte tillräcklig information om fiskalens förtjänster. Domaren bör 

i stället behandla varje egenskap för sig. 


fiskalen kan förbättra under den fortsatta tjänstgöringen och vad fiskalen kan 

göra för att åstadkomma förbättringar. Vidare bör diskuteras vilka åtgärder 

som kan behöva vidtas för att ”fylla luckorna” i fiskalens individuella utbildningsplan 

och för att fiskalen ska känna sig väl förberedd inför underrättstjänstgöringen. 

Den bör, vid behov, även innehålla en diskussion om hur man 

kan förbättra fiskalens arbetssituation i olika avseenden. 

158



Fiskaler bör få mer utbildning i hur de ska utföra sina arbetsuppgifter 

Fiskaler får mycket utbildning i utförandet av arbetsuppgifterna på Domstolsverkets 

fiskalskurser. Utbildningen på de centrala kurserna är emellertid ofta 

begränsad till hur kursledarna och föreläsarna anser att fiskaler bör utföra sina 

arbetsuppgifter. Kursledarna och föreläsarna behöver inte alltid ha samma 

åsikter som de domare som ska bedöma fiskalernas arbetsprestationer. Den 

centrala utbildningen för fiskaler kan därför behöva kompletteras med internutbildningar 

på domstolarna. Överrätternas internutbildningar för fiskaler i 

utförandet av arbetsuppgifterna bör genomföras av domare. 

Vi har i avsnitten om introduktion och handledarskap föreslagit att fiskalshandledarna 

bör introducera fiskaler i utförandet av arbetsuppgifterna. Fiskalshandledarens 

utbildning under introduktionen får betraktas som en grundutbildning 

för nya fiskaler. Denna grundutbildning kan alltså, enligt vår mening, behöva 

kompletteras med interna vidareutbildningar för fiskaler. 

Ansvaret för att det genomförs interna vidareutbildningar för fiskaler bör åvila 

de särskilda arbetsgrupper i överrätterna som har ett sådant ansvar eller, om 

sådana arbetsgrupper inte finns, fiskalshandledarna. Arbetsgrupperna eller 

fiskalshandledarna bör undersöka vilka internutbildningar fiskalerna efterfrågar 

och därefter utarbeta ett schema över internutbildningarna. Som exempel på 

internutbildningar kan nämnas utbildning i beredning av mål, föredragningsteknik, 

”voteringsteknik” och domskrivning. Som ytterligare exempel kan 

nämnas utbildning i formell och materiell processledning, förlikningsverksamhet 

samt rollen som ordförande under förhandlingar, sammanträden och föredragningar 

vid underrätt. Arbetsgrupperna eller fiskalshandledarna bör också med 

jämna mellanrum undersöka vad fiskalerna anser om internutbildningarna och 

då, vid behov, genomföra behövliga förändringar i utbildningsprogrammet. 

Fiskaler bör inför underrättstjänstgöringen erbjudas samtal med en adjunkt 

Många fiskaler känner viss oro inför påbörjandet av underrättstjänstgöringen. 

Denna oro verkar ofta ha sin grund i att fiskaler inte vet vad som väntar dem 

vid underrätterna. Ett sätt att minska denna oro är att ge fiskalerna närmare 

information om vad det innebär att tjänstgöra som fiskal vid underrätt. Vi föreslår 

att fiskalerna inför underrättstjänstgöringen alltid bör ha, eller få möjlighet 

till, ett samtal med en adjunkt i överrätten som kan berätta för fiskalen hur han 

eller hon upplevde övergången från överrätt till underrätt. Adjunkten kan också 

ge tips om hur fiskalen bör utföra sina arbetsuppgifter vid underrätten. 

Kammarrättsfiskalernas utbildning i och erfarenhet av migrationsmål 

Många kammarrättsfiskaler har, liksom en del domare, framhållit att fiskaler 

bör få mer utbildning i och erfarenhet av migrationsmål. Domstolsverket har 

under det senaste året vidtagit åtgärder på området och fiskaler som tjänstgör 

vid förvaltningsrätter med migrationsdomstolar får numera bl.a. genomgå såväl 

grundkurs som fortsättningskurs i migrationsrätt. Det är, enligt vår mening, för 

tidigt att bedöma i vilken utsträckning de vidtagna åtgärderna tillgodoser fiskalernas 

behov av bl.a. utbildning i migrationsmål. Vi avstår därför från att lämna 

förslag i denna del. 

159



Våra undersökningar visar att fiskalerna inte alltid har lika positiva uppfattningar 

som domarna när det gäller exempelvis samarbetsklimatet på domstolarna. 

De visar också att fiskalernas uppfattningar varierar mycket mellan och även 

inom domstolarna. Vi föreslår att man på varje domstol genomför en egen 

undersökning avseende bl.a. samarbetsklimat, bemötande och attityder. Undersökningen 

kan genomföras i form av en anonym enkätundersökning. Personalen 

bör i enkäten få ange bl.a. hur man skulle kunna göra domstolen ännu mer 

attraktiv som arbetsplats. 

Det finns några problem som är gemensamma för många domstolar. Ett sådant 

problem består i att det på många domstolar verkar finnas i vart fall en domare 

som av fiskalerna uppfattas som ”elak”. Sådana beteenden är naturligtvis 

mycket negativa för arbetsmiljön och trivseln. För att kunna komma till rätta 

med problem av det här slaget måste, enligt vår mening, bl.a. fiskalshandledarna 

ta ett aktivt ansvar. I fiskalshandledarens samtal med fiskalen bör handledaren 

på ett lämpligt sätt undersöka om det finns någon domare på domstolen 

som uppför sig illa mot fiskalen. Om fiskalshandledaren får fram sådan information, 

bör den föras vidare till lagmannen eller domstolsledningen. 

8.5.11 Fiskalernas placering vid underrätt 

Fiskalerna bör fortlöpande hållas informerade om underrättsplaceringarna 

Vid en kammarrätt som har ingått i vårt kartläggningsarbete får fiskalerna preliminära 

besked om underrättsplaceringarna redan i anslutning till att de påbörjar 

domarutbildningen. De preliminära beskeden frångås sällan, vilket innebär 

att fiskalen får den placering som han eller hon informerats om från början. 

Enligt vår mening borde denna ordning rimligen kunna tillämpas även i andra 

överrätter. 

Fiskalerna bör fortlöpande hållas informerade om placeringarna vid underrätt. 

Personer som ansvarar för fiskalernas placeringar vid underrätt kan informera 

fiskalerna om vilka fiskaler som för närvarande har utbildningsplatserna vid 

underrätterna, vid vilka tidpunkter dessa fiskaler beräknas ha fullgjort underrättstjänstgöringen, 

vilka fiskaler som är föräldralediga och tjänstlediga, vid 

vilka tidpunkter dessa fiskaler beräknas återgå i tjänst samt vid vilka tidpunkter 

fiskalerna i överrätten har fullgjort ett års tjänstgöring. Informationen kan finnas 

tillgänglig i överrätternas digitala mappar för fiskaler och bör fortlöpande 

uppdateras. Fiskalerna i överrätterna ges på så sätt en möjlighet att själva räkna 

ut vilka underrätter de kan bli placerade vid. 

Våra undersökningar visar också att en del fiskaler får besked om sina underrättsplaceringar 

först några veckor före påbörjandet av tjänstgöringen vid underrätt. 

Detta är inte rimligt med tanke på alla de praktiska åtgärder med exempelvis 

bostad och barnpassning som kan behöva vidtas. Överrätterna bör därför verka 

för att fiskaler får slutliga besked om underrättsplaceringarna så tidigt som 

möjligt under tjänstgöringen i överrätt. Fiskaler som ska tjänstgöra vid domstolar 

på andra orter än överrättsorten bör, enligt vår mening, aldrig få sådana 

besked senare än 2 månader innan de ska påbörja underrättstjänstgöringen. 

160


Fiskaler bör informeras om vad som kan utgöra särskilda skäl 

Vi anser, i likhet med många domare, att man vid underrättsplaceringarna måste 

kunna beakta särskilda skäl, bl.a. sociala skäl. En del fiskaler har nämligen mycket 

begränsade möjligheter att tjänstgöra på mer avlägset belägna domstolar, exempelvis 

fiskaler med en svårt sjuk sambo eller partner och fiskaler med vårdnad 

om barn. En tillämpning av särskilda skäl förutsätter dock att fiskalerna får 

tydlig information om vad som kan utgöra särskilda skäl och hur prövningen 

av sådana skäl går till i praktiken. Utan sådan information finns det en stor risk 

för att fiskaler kan uppfatta tillämpningen som godtycklig och orättvis. Vi föreslår 

att fiskalerna ges information om vad som gäller i nu nämnda avseenden. 

Informationen bör finnas i överrätternas digitala mappar för fiskaler. 

För att ytterligare minska risken för att fiskaler uppfattar tillämpningen av särskilda 

skäl som godtycklig och orättvis, föreslår vi att överrätternas yngreföreningar, 

eller motsvarande föreningar, bereds tillfälle att yttra sig i de fall då det 

kan vara aktuellt att tillämpa särskilda skäl vid underrättsplaceringarna. 

Man bör underlätta för fiskaler att tjänstgöra vid avlägset belägna underrätter 

Det har inte varit vår uppgift att utreda om det är möjligt att begränsa utbildningsplatserna 

till sådana underrätter som är belägna på eller i nära anslutning 

till överrättsorterna. Åtgärder bör därför vidtas i syfte att underlätta för fiskaler 

att tjänstgöra även vid mer avlägset belägna underrätter. Vi ger här några exempel 

på möjliga sådana åtgärder. 

En del fiskaler kan bli tvungna att skaffa sig en övernattningslägenhet eller byta 

bostad inför påbörjandet av underrättstjänstgöringen. Överrätterna bör i dessa 

fall kunna ge fiskalen viss hjälp med att hitta en ny eller tillfällig bostad. De bör 

exempelvis kunna informera fiskalen om bostadsförmedlare på orten samt ge 

fiskalen tips och råd av olika slag. 

Fiskaler som har en övernattningslägenhet på underrättsorten eller dagpendlar 

till och från nämnda ort, bör ges möjlighet att arbeta hemifrån med jämna mellanrum. 

Vi föreslår att en domare, exempelvis fiskalshandledaren, tar hand om 

beredningen av fiskalens mål och ärenden när han eller hon arbetar hemifrån. 

Vi är medvetna om att denna ordning kan innebära ökad arbetsbelastning för 

fiskalshandledaren, som kan behöva kompenseras för detta på något sätt. I den 

aktuella underrätten får övervägas på vilket sätt denna kompensation lämpligen 

bör ges. 

Det finns även andra åtgärder som kan vidtas för att förbättra fiskalernas möjligheter 

att arbeta hemifrån. Som exempel kan nämnas åtgärden att låta fiskaler 

från bostaden ha tillgång till bl.a. underrättens intranät, rättsdatabaser och epostfunktion 

samt verksamhetsstödet Vera. Inte minst skulle det underlätta för 

fiskaler som arbetar hemma om de kan skriva beslut och dom i Vera och ha 

tillgång till den information som finns i Vera. 

161



• Varje överrätt bör ha en intern utbildningsplan för fiskaler och en individuell 

utbildningsplan för varje fiskal. 

• Fiskalerna bör ges möjlighet att påverka vilka domare som utses till handledare. 

• Fiskalshandledarna bör ta ett större ansvar för fiskalernas utbildning och 


• Fiskalshandledarna bör få kompensation i form av minskad tjänstgöring. 

• Överrätterna bör vidta åtgärder för att öka kontakten mellan domare och 

fiskaler i den dagliga verksamheten. 

• Fiskaler bör ha bestämda dagar för föredragningar av andra mål än förtursmål. 

• Alla fiskaler bör få ”votera” och skriva domsförslag efter förhandlingar 

med jämna mellanrum samt i olika typer av mål. 

• Många hovrättsfiskaler bör få avlastning när det gäller beredning av mål 

och föredragning av (vissa typer av) mål. 

• Varje överrätt bör upprätta ett dokument som underlättar för domarna att 

ge feedback efter exempelvis ”voteringar” och föredragningar. 

• Fiskalshandledarna bör genomföra eller delta under uppföljnings- och utvecklingssamtal 

med fiskaler samt delta i betygsättningen av fiskaler. 

• Fiskaler bör fortlöpande hållas informerade om underrättsplaceringarna 

och i god tid få besked om placeringen vid underrätt. 

• Fiskalerna bör få information om vad som kan utgöra särskilda skäl vid 

underrättsplaceringarna och hur prövningen av sådana skäl går till i praktiken. 

• Åtgärder bör vidtas i syfte att underlätta för fiskaler att fullgöra underrättstjänstgöringen 

vid mer avlägset belägna underrätter. 

8.6 Åtgärder för att förbättra underrättsfiskalernas 



Avsnittet är disponerat på samma sätt som de 2 föregående avsnitten. Detta 

innebär att vi även i detta avsnitt behandlar områdena interna styrdokument, 

introduktion, handledarskap, organisatoriska frågor, arbetsuppgifter, arbetstid 

och arbetsbelastning, återkoppling på utförda arbetsprestationer, intern och 

extern utbildning samt samarbete m.m. 


Varje underrätt bör ha en intern utbildningsplan för fiskaler 

Underrätterna bör inte bara ha en intern utbildningsplan för notarier utan också 

intern utbildningsplan för fiskaler. När det gäller fördelarna med interna 

utbildningsplaner på domstolarna kan hänvisas till vad som anförts i avsnitt 

8.3.2 om utbildningsplaner för notarier. Varje underrätt bör vid utformningen 

av den interna utbildningsplanen för fiskaler beakta det som anges beträffande 

underrättstjänstgöringen i överrättens motsvarande plan. 

162


Den interna utbildningsplanen för fiskaler bör innehålla bestämmelser om syften 

och mål med fiskalstjänstgöringen vid underrätt, introduktion, handledarskap, 

tjänstgöringsstationer, arbetsuppgifter, måltilldelning, arbetstid och arbetsbelastning, 

kontinuerlig återkoppling (feedback), uppföljnings- och utvecklingssamtal, 

intern och extern utbildning samt vitsord och kriterierna vid betygsättning. 

Den bör vidare innehålla information om vilka mål som inte bör handläggas av 

fiskaler och vilka mål som bör handläggas av fiskaler först efter en viss tids 

tjänstgöring samt information om andra dokument av betydelse för fiskalernas 

utbildning och tjänstgöring. Som exempel på dokument kan nämnas domstolarnas 

individuella utbildningsplaner för fiskaler (se nedan), arbetsbeskrivningar, 

scheman över internutbildningar, checklistor och mallar. Den bör också innehålla 

bestämmelser om bl.a. vilket ansvar som åvilar domstolschefen, avdelningscheferna, 

fiskalshandledarna och fiskalerna. 

Den interna utbildningsplanen för fiskaler bör lämpligen skickas ut till fiskalen 

innan han eller hon påbörjar sin tjänstgöring vid underrätten. En domare, företrädesvis 

fiskalshandledaren, bör under fiskalens introduktion gå igenom väsentliga 

delar av planen. Fiskalen ges på så sätt en möjlighet att ställa frågor angående 

innehållet i utbildningsplanen. Det är naturligtvis viktigt att innehållet i den interna 

utbildningsplanen verkligen överensstämmer med det som gäller i praktiken. 

Underrätterna måste därför regelbundet se över innehållet i utbildningsplanen. 

Varje underrätt bör ha en individuell utbildningsplan för fiskaler 

Interna utbildningsplaner bör kompletteras med individuella utbildningsplaner. 

Underrättens individuella utbildningsplan för fiskaler bör innehålla bl.a. en 

checklistan avseende introduktionen av fiskaler. Checklistan ska användas för 

att kontrollera att fiskaler får en introduktion enligt bestämmelserna i den interna 

utbildningsplanen. Den individuella utbildningsplanen kan vidare användas 

för att kontrollera att fiskalshandledarna har egna samtal med fiskalerna, att 

fiskalshandledarna närvarar vid fiskalernas förhandlingar och läser fiskalernas 

avgöranden, att domare har uppföljnings- och utvecklingssamtal med fiskalerna 

samt att fiskalerna får erforderlig utbildning vid underrätterna. Ett exempel på 

individuell utbildningsplan för fiskaler finns i bilaga 4. Det bör framhållas att 

planen är översiktlig och allmänt hållen samt att innehållet i planen bör anpassas 

till varje domstols speciella förhållanden. 

Fiskalshandledarna bör ta ett ansvar för att kontrollera innehållet i den individuella 


under egna samtal med fiskalerna, under eller i anslutning till uppföljnings- och 

utvecklingssamtal med fiskalerna samt inför det att fiskalerna ska avsluta sin 

tjänstgöring på arbetsenheterna. Fiskalshandledaren bör bekräfta att kontroll 


Fiskalens individuella utbildningsplan bör skickas till den administrativa enheten 

när fiskalen har avslutat sin tjänstgöring på domstolen. Den administrativa 

enheten kan på så sätt utöva en viss kontroll över fiskalernas utbildning och 

tjänstgöring. Lagmannen kan vidare använda planen som underlag vid samtal 

med avdelningscheferna, fiskalshandledarna och fiskalerna. 

Den administrativa enheten vid underrätten bör skicka en kopia av fiskalens 

individuella utbildningsplan till motsvarande enhet i överrätten. Även överrätterna 

kan på så sätt utöva en viss kontroll över fiskalernas utbildning och 

tjänstgöring vid underrätt.. 

163



Fiskaler bör få en introduktion vid underrätterna 

Underrätternas interna utbildningsplaner för fiskaler bör, som ovan nämnts, 

innehålla tydliga bestämmelser om bl.a. introduktionen av fiskaler. I bestämmelserna 

bör anges vilka moment som alltid ska ingå i introduktionen och vilka 



Fiskalshandledarna bör, enligt vår mening, ansvara för det närmare upplägget 

av introduktionen för fiskaler. De bör se till att introduktionen pågår under ca 

en vecka samt att den varvas med teoretiska och praktiska inslag. 

Fiskalshandledarna bör också vara delaktiga under introduktionen av fiskaler 



fiskalens individuella utbildningsplan. För att underlätta handledarnas kontroll, 

bör personer som har genomfört delmoment under introduktionen bekräfta 

detta genom att skriva datum och signatur i utbildningsplanen. 

De interna utbildningsplanerna för fiskaler bör även innehålla bestämmelser 

om hur lång tid fiskalerna ska ha tjänstgjort innan de har egna förhandlingar 

och föredragningar. I bestämmelserna bör anges att fiskalen inte ska vara ordförande 

vid förhandlingar och föredragningar under de första 3 dagarna vid 

underrätt. Det bör också anges att fiskaler inte ska ha förhandlingar i mål av 

förturskaraktär under den första månaden vid underrätt. Som exempel på sådana 

förhandlingar kan nämnas häktningsförhandlingar och huvudförhandlingar 

i mål med häktade personer. Fiskaler bör nämligen få viss erfarenhet av 

förhandlingar innan de ska avkunna beslut och dom i direkt anslutning till förhandlingar. 

Det bör vid underrätterna utarbetas digitala mappar för fiskaler 

Det är viktigt att fiskaler, särskilt nya fiskaler, har tillgång till skriftlig information 

om fiskalstjänstgöringen på domstolen och att innehållet i informationen 

överensstämmer med det som gäller i praktiken. Våra undersökningar har visat 

att det senare inte alltid är fallet. 

Vi föreslår att man vid underrätterna ersätter bl.a. fiskalspärmar med digitala 

mappar för fiskaler. Med digitala mappar avses här gemensamma utrymmen 

för dokument på domstolens intranät. Det finns många fördelar med sådana 

mappar. En fördel är att man i mapparna kan samla en stor mängd information. 

Andra fördelar är att samma information blir tillgänglig för alla fiskaler och att 

informationen blir enkel att uppdatera. 

De digitala mapparna för fiskaler bör innehålla allmän och praktisk information 

om fiskalernas utbildning och tjänstgöring, bl.a. underrättens interna utbildningsplan 

och individuella utbildningsplan för fiskaler. De bör också innehålla annan 

information av betydelse för fiskalernas utbildning och tjänstgöring. Som exempel 

kan nämnas information om fiskalsföreningar, gemensamma riktlinjer och policydokument, 

lokala överenskommelser med exempelvis socialnämnderna och 

frivården, arbetsbeskrivningar, beredningspromemorior, scheman över internutbildningar, 

checklistor och mallar samt exempel på olika beslut och domar. 

164


Fiskalshandledarna kan ges i uppdrag att tillsammans med fiskalerna utarbeta 

digitala mappar för fiskaler. Fiskalerna bör därefter uppmanas att påtala behovet 

av uppdateringar i mapparna och att själva utveckla innehållet i mapparna. De 

kan i mapparna exempelvis skapa dokument innehållande tips och råd till nya 

fiskaler samt spara en del rättsutredningar, beslut och domar. Fiskalshandledarna 

kan med jämna mellanrum kontrollera att innehållet i mapparna stämmer överens 

med det som gäller i praktiken. 


Fiskaler bör ges möjlighet att påverka vilka domare som utses till handledare 

Domare som utses till handledare för fiskaler ska ha ett särskilt intresse och i 

övrigt vara lämpliga för uppdraget som handledare. Det är viktigt att bedömningen 

av bl.a. domarnas lämplighet inte baseras på enbart domarnas synpunkter 

utan också på fiskalernas synpunkter. 

Vi föreslår att man vid underrätterna frågar erfarna fiskaler vilka ordinarie 

domare de skulle vilja ha som handledare. Fiskalernas svar bör naturligtvis 

behandlas konfidentiellt. Underrätterna bör också regelbundet undersöka fiskalernas 

önskemål om vilka domare som bör vara handledare och, vid behov, 

genomföra behövliga förändringar. 

Fiskalshandledarna bör ta ett stort ansvar för introduktionen av fiskaler 

Fiskalshandledarna bör, som ovan nämnts, ansvara för det närmare upplägget 

av introduktionen för fiskaler. De bör sedan under introduktionen utföra bl.a. 

följande uppgifter: 


fiskalstjänstgöringen på domstolen och arbetsenheten. 



fiskaler, 

- dokumenten i den digitala mappen för fiskaler eller andra dokument av 

betydelse för fiskalernas utbildning och tjänstgöring, 


- fiskalens måltilldelning, 

- vitsorden och kriterierna vid betygsättningen, 

- vilket ansvar som åvilar fiskalen och vad som förväntas av fiskalen i olika 

avseenden, 

- vad som avses med oreglerad arbetstid och vad som gäller i fråga om kompensation 

för inarbetad mertid, 

- vad som gäller i fråga om möjligheten att arbeta hemifrån med jämna mellanrum 

samt 

- att påtalanden om bl.a. ”olämpliga” mål och hög arbetsbelastning inte påverkar 

vitsorden i negativ riktning. 

165


• Introducera fiskalen i hur man som fiskal bör 

- bereda mål och ärenden 6 , 

- förbereda sig inför förhandlingar, sammanträden och föredragningar, 

- hantera rollen som ordförande vid förhandlingar, sammanträden och föredragningar, 

- skriva beslut och domar samt 

- hantera rollen som arbetsledare. 




• Ta ett ansvar för att fiskalen får sitta med vid en annan domares förhandling 

eller föredragning innan fiskalen själv ska vara ordförande vid förhandlingar 

eller föredragningar. 

Fiskalshandledaren bör, som tidigare nämnts, kontrollera att alla moment har 


genom att skriva datum och signatur i fiskalens individuella utbildningsplan. 

Många fiskaler behöver en introduktion även efter byte av arbetsenhet. Fiskalshandledaren 


• Lämna översiktlig information om arbetsenheten samt om fiskalstjänstgöringen 




- fiskalens måltilldelning, 

- vilket ansvar som åvilar fiskalen och vad som förväntas av fiskalen i olika 

avseenden, 

- vad som gäller i frågor om kompensation för inarbetad mertid och möjligheten 

att arbeta hemifrån med jämna mellanrum samt 

- att påtalanden om bl.a. ”olämpliga” mål och hög arbetsbelastning inte påverkar 

vitsorden i negativ riktning. 


arbetet på andra arbetsenheter vid underrätten. 




Fiskalshandledarna bör ge feedback på bl.a. fiskalernas förhandlingar 

Fiskalshandledarna bör, enligt vår mening, ta ett särskilt ansvar för att fiskalerna 

får feedback på bl.a. förhandlingar och avgöranden. Vi ger här 2 exempel på 

hur fiskalshandledarna kan ge fiskalerna sådan feedback. 

Fiskalshandledarna kan genomföra utbildningsförhandlingar med fiskalerna. 

Med utbildningsförhandling avses här en förhandling vid vilken handledare 

och fiskaler närvarar i syfte att ge ordföranden, en annan domare eller fiskal, 

6 Om det på arbetsenheten finns en beredningsansvarig domare, kan han eller hon introducera 

fiskalen i beredning av mål och ärenden. 

166


positiv och konstruktiv feedback. Utbildningsförhandlingar bör i så fall genomföras 

ca en gång varannan månad, enligt ett upprättat schema och i olika typer 

av mål. Schemat bör innehålla uppgift om vilken månad respektive handledare 

och fiskal ska vara ordförande vid en utbildningsförhandling. Ordföranden bör 

bestämma vilken förhandling som ska vara utbildningsförhandling och sedan 

informera övriga handledare och fiskaler om förhandlingen. Handledaren bör 

alltid närvara vid sådana utbildningsförhandlingar där hans eller hennes fiskaler 

är ordförande. Handledare och fiskaler som har närvarat under en utbildningsförhandling, 

bör efter förhandlingen träffas för att ge feedback på ordförandens 

insatser. Om en förhandling har resulterat i dom, bör de ge feedback även 

på domskrivningen. I avsnittet om återkoppling på utförda arbetsinsatser ger vi 

exempel på vad en ordförande kan behöva upplysas om. 

Fiskalshandledarna kan i stället välja att delta vid några av fiskalens förhandlingar, 

läsa några av fiskalens avgöranden och ge feedback på fiskalens arbetsprestationer. 

Fiskalshandledarna vid tingsrätt bör i så fall närvara vid minst en 

brottmålsförhandling under fiskalens första tjänstgöringsår och minst en tvistemålsförhandling 

under fiskalens andra tjänstgöringsår samt läsa minst ett 

avgörande under respektive år. Fiskalshandledarna vid förvaltningsrätt bör delta 

vid minst en förhandling och läsa minst ett avgörande per år. De senare handledarna 

bör också närvara vid minst en föredragning där fiskalen är ordförande. 

Fiskalshandledaren bör bekräfta att han eller hon har närvarat vid fiskalens 

förhandlingar eller föredragningar genom att anteckna datum och signatur i 

fiskalens individuella utbildningsplan. Samma ordning bör tillämpas efter att 

fiskalshandledaren har läst fiskalernas avgöranden 

Fiskalshandledare bör även i övrigt ta ett stort ansvar för fiskalerna 

Fiskalshandledaren bör tydligt visa för fiskalen att han eller hon finns till hands 

för samtal och frågor samt fungera som en länk mellan fiskalen och övriga 

personalkategorier. Fiskalshandledaren bör vidare ta ett ansvar för att fiskalen 

får arbeta med olika typer av mål, att fiskalen inte handlägger ”olämpliga” mål, 

att fiskalen har en rimlig arbetsbörda och arbetsbelastning samt att fiskalen har 

samtal på bestämda tider. Fiskalshandledaren bör också utföra bl.a. följande 

uppgifter: 

• Genomföra egna samtal med fiskalen på de tider som har bestämts under 

introduktionen. Samtal bör genomföras ca en gång per vecka under fiskalens 

första tjänstgöringsmånad och därefter minst en gång varannan månad. 

Fiskalshandledaren bör under samtalen bl.a. 

- kontrollera innehållet i fiskalens individuella utbildningsplan, 

- fråga i vilken utsträckning fiskalen utför olika arbetsuppgifter (exempelvis 

bereder mål och har förhandlingar), 

- fråga vad fiskalen anser om måltilldelningen, arbetsbelastningen och arbetstiderna 

samt, vid behov, även varför fiskalen anser att han eller hon har en 

hög arbetsbelastning och arbetar mer än normal arbetstid, 

- fråga i vilken utsträckning fiskalen får feedback samt 

- berätta vad fiskalen kan förbättra under den fortsatta tjänstgöringen. 

167


• Genomföra eller delta under uppföljnings- och utvecklingssamtal med fiskalen 

på de tider som har bestämts under introduktionen. Om detta inte är möjligt 

av någon anledning, bör den domare som genomför samtal med fiskalen i 

vart fall ha ett ingående samtal med fiskalshandledaren inför samtalen. 

• Ta ett ansvar för att det vid underrätten genomförs internutbildningar för 

fiskalerna. 7 Fiskalshandledarna bör undersöka vilka utbildningsinsatser 

fiskalernas efterfrågar, upprätta ett schema över internutbildningarna och 

sedan ansvara för att internutbildningarna genomförs enligt schemat. Internutbildningarna 

bör genomföras av fiskalshandledare eller andra domare 

och minst en gång per halvår. 

• Verka för att det vid underrätterna utarbetas enhetliga riktlinjer avseende 

fiskalernas utbildning och tjänstgöring samt för att mål och ärenden inte 

handläggs av enbart fiskaler. 

• Göra en särskild kontroll av innehållet i fiskalens individuella utbildningsplan 


Fiskalshandledaren bör då också, vid behov, vidta åtgärder för 

att försöka ”fylla luckorna” i planen. 

Fiskalshandledarna måste ges möjlighet att vara handledare 

Många fiskalshandledare får i dag kompensation i form av högre lön för arbetet 


handledning. Enligt vår mening bör fiskalshandledarna i stället kompenseras 

genom minskat antal förhandlingar, sammanträden eller föredragningar. 

Vi har räknat ut hur många timmar per år det skulle ta för en fiskalshandledare 


vi utgått från att fiskalshandledaren är handledare för 2 fiskaler på arbetsenheten 

och att fiskalerna byter arbetsenhet efter ca ett års tjänstgöring. Våra beräkningar 

(här utelämnade) visar att det skulle ta ca 50 timmar per år för fiskalshandledaren 

att ta det ansvar och utföra de uppgifter som vi föreslår. Ett genomförande av 

förslagen kräver således att fiskalshandledarna avlastas med exempelvis förhandlingar, 

inklusive för- och efterarbete med anledning av förhandlingar, 

motsvarande den här framräknade tiden. 

Fiskalshandledarna bör delta i betygsättningen av fiskaler 

Fiskalshandledaren bör, om våra förslag genomförs, vara den domare som har 

mest kontakt med fiskalen på arbetsenheten och som får bäst kunskaper om 

fiskalen, fiskalens arbetsprestationer och fiskalens utveckling under tjänstgöringen. 

Det anförda innebär att underlaget vid betygsättningen ofta skulle bli 

ofullständigt om handledaren inte fick delge övriga domare sina synpunkter. 

Ofullständiga underlag kan leda till att innehållen i vitsorden blir missvisande 

och att fiskaler får ”kallduschar” vid mottagandet av vitsorden. Vi föreslår 

därför att fiskalshandledarna alltid ska delta i betygsättningen 

7 Om det på domstolen finns en särskild arbetsgrupp som har hand om fiskalernas internutbildningar, 

behöver fiskalshandledarna endast se till att fiskalerna kan delta i utbildningarna. 

168



Tingsfiskaler måste även i praktiken ha en reducerad tilldelning av mål 

Många tingsfiskaler som tjänstgör på arbetsenheter med beredningsorganisationer, 

har inte den reducerade måltilldelning som anges i domstolarnas interna 

styrdokument. En del av dem förefaller till och med ha samma måltilldelning 

som de ordinarie domarna. Detta är inte rimligt med tanke på att fiskaler är 

under utbildning och saknar övriga domares erfarenhet och kompetens. Bristen 

på erfarenhet och kompetens medför att det ofta tar längre tid för fiskaler att 

utföra samma arbetsuppgifter som domarna. Fiskaler som har samma måltilldelning 

som domarna får därför ofta en högre arbetsbelastning än domarna. 

Hög arbetsbelastning kan leda till mycket arbete utanför normal arbetstid. Åtgärder 

bör därför vidtas för att fiskalerna även i praktiken ska kunna ha en 

reducerad måltilldelning. Kontrollen av fiskalernas måltilldelning kommer att 

behandlas i avsnittet om arbetstid och arbetsbelastning. 

Vi föreslår att man på arbetsenheterna bör ”knyta” en viss mängd dispositiva 

tvistemål till varje fiskal. Målen bör ”knytas” till fiskalerna i ett tidigt skede av 

handläggningen och genom exempelvis anteckningar i Vera. Fiskalen bör därefter 

ta ansvaret för beredningen av målen samt ha sammanträden och huvudförhandlingar 

i sina egna mål. En sådan ordning skulle inte bara innebära att 

fiskalerna fick en reducerad tilldelning av dispositiva tvistemål utan också att 

fiskalerna fick möjlighet att handlägga dessa mål från ”ax till limpa”. Det senare 

är mycket positivt från utbildningssynpunkt. Fiskalerna skulle ges möjlighet att 

vara aktiva under målens handläggning och på så sätt lära sig hur man bör hantera 

dessa mål på ett effektivt sätt. De skulle också ges möjlighet att ha kontroll 

över målen och få god kunskap om målen. Det senare skulle vara positivt även 

för fiskalernas arbetsbelastning. Fiskalerna skulle nämligen sällan behöva lägga 

ned mycket tid på förberedelser inför sammanträden och förhandlingar i målen. 

Domare och fiskaler vid tingsrätt måste emellanåt medverka under beredningen 

av även andra mål och ärenden. De måste också avgöra en del mål och ärenden 

på handlingarna. Vi föreslår att personer som fördelar sådana mål och ärenden 

mellan domare och fiskaler, tar ett ansvar för att fiskalerna även i dessa fall kan 

ha en reducerad måltilldelning. 

Vi föreslår också att fiskaler bör ha bestämda dagar för sammanträden, förhandlingar 

och föredragningar. Bestämda dagar skapar inte bara ökad möjlighet 

till reducerad måltilldelning utan också möjlighet till ökad förutsebarhet när det 

gäller arbetet. Vid tingsrätter där de ordinarie domarna sitter i sammanträden och 

förhandlingar ca 3 dagar per vecka, bör fiskalerna ha ca 2 bestämda förhandlingsdagar 

per vecka. Det är också viktigt att en del av fiskalernas förhandlingsdagar 

lämnas ”tomma” och förbehålls mål av förturskaraktär, bl.a. sammanträden i 

indispositiva tvistemål och huvudförhandlingar med häktade personer. 

Det kommer dock alltid att finnas enstaka veckor under vilka fiskalen inte kan 

ha förhandlingar på sina bestämda dagar och även veckor under vilka fiskalen 

måste ha förhandlingar även på andra än de bestämda dagarna. Fiskaler bör i 

sådana fall få information i god tid före förhandlingarna. I det senare fallet bör 

de också få kompensation i form av färre förhandlingsdagar under närliggande 

veckor. 

169


Ärenden bör inte handläggas av enbart tingsfiskaler 

Vid en del tingsrätter handläggs konkursärenden och allmänna domstolsärenden 

av enbart fiskaler. Intervjuade fiskaler på domstolarna har uppgett att de 

ägnar mycket tid åt ärendehanteringen och att de ordinarie domarna ofta underskattar 

den tid det tar för fiskalerna att handlägga ärendena. De har också 

uppgett att de inte har fått någon introduktion och utbildning i ärendehanteringen, 

att de ofta inte har någon att tala med angående ärendena och att de 

aldrig har fått feedback på ärendehanteringen. 

Det förhållandet att ärenden handläggs av enbart fiskaler innebär dessutom 

att kompetensen avseende ärendena till stor del ”försvinner med fiskalerna”. 

Ordningen innebär inte bara att tingsrätterna gör stora kompetensförluster när 

fiskaler lämnar domstolarna utan också att tingsrätterna saknar möjligheter att 

utveckla kompetensen när det gäller ärendena och ärendehanteringen. 

Det ovan anförda talar starkt emot att ärenden handläggas av enbart fiskaler. 

Vi föreslår därför att ärenden bör handläggas av såväl domare som fiskaler. 


Hovrättspresidenternas riktlinjer avseende ”olämpliga” mål bör ses över 

Hovrättspresidenternas riktlinjer avseende ”olämpliga” mål för fiskaler utarbetades 

under år 2002 och det finns nu anledning att se över innehållet i dem. 

Många domare och fiskaler har nämligen uppgett att de uppfattar riktlinjerna 

som otydliga när det gäller bl.a. dispositiva tvistemål, indispositiva tvistemål, 

häktningsförhandlingar och förhandlingar i ungdomsmål. 

Vi föreslår att hovrättspresidenterna gör en översyn av riktlinjerna. Hovrättspresidenterna 

bör göra riktlinjerna tydligare i ovan nämnda avseenden och bl.a. 

ge exempel på sådana tvistemål som inte bör handläggas av fiskaler. De bör 

även i övrigt beakta de synpunkter som lämnats av domare och fiskaler, se 

avsnitt 7.5.6. Som exempel kan nämnas synpunkterna att det i riktlinjerna kan 

övervägas att ange att fiskaler bör ha tjänstgjort viss tid innan de handlägger 

vissa typer av mål samt att målens svårhetsgrad och komplexitet ska tillmätas 

större betydelse än straffets längd vid lämplighetsbedömningen 

Kammarrättspresidenterna bör utarbeta riktlinjer avseende ”olämpliga” mål 

Våra undersökningar visar att det enligt såväl domare som fiskaler finns en del 

mål som inte bör handläggas av förvaltningsrättsfiskaler. Undersökningarna 

visar också att innehållet i förvaltningsrätternas interna riktlinjer avseende 

”olämpliga” mål för fiskaler varierar från domstol till domstol. Det senare innebär 

att förvaltningsrättsfiskaler vid en domstol får handlägga mål som vid en 

annan domstol betraktas som ”olämpliga” för fiskaler. Vi anser, i likhet med 

många domare och fiskaler, att det bör utarbetas centrala riktlinjer motsvarande 

de som hovrättspresidenterna har fastställt för tingsfiskalerna. 

Kammarrättspresidenterna bör, enligt vår mening, utarbeta tydliga riktlinjer 

avseende ”olämpliga” mål för förvaltningsrättsfiskaler. De bör vid utarbetandet 

av riktlinjerna bl.a. ta ställning till om fiskaler ska handlägga migrationsmål och, 

i så fall, även vilka typer av migrationsmål. De bör även i övrigt beakta de synpunkter 

som lämnats av domare och fiskaler, se avsnitt 7.5.6. 

170


Det måste kunna kontrolleras att tingsrätterna följer presidenternas riktlinjer 

Många tingsfiskaler verkar handlägga mål som de enligt hovrättspresidenternas 

riktlinjer inte bör handlägga. För att undvika detta, krävs i första hand att det 

på tingsrätterna utarbetas rutiner som gör det möjligt för domare att kontrollera 

fiskalernas handläggning av mål och att fiskalerna blir bättre på att säga ifrån 

när de tilldelas ”olämpliga” mål. 

Fiskalshandledarna bör, som tidigare nämnts, ta ett ansvar för att fiskalerna 

inte handlägger ”olämpliga” mål. De bör under introduktionen uppmana fiskalerna 

att säga ifrån om de tilldelas sådana mål. Fiskalshandledarna bör vidare 

se till att personalen på arbetsenheterna har kunskap om innehållet i hovrättspresidenternas 

riktlinjer och att handläggningen av ”olämpliga” mål behandlas 

under samtalen med fiskalerna. 


Det måste finnas rutiner för kontroll av fiskalernas arbetsbelastning, m.m. 

Fiskalshandledarna bör, som tidigare nämnts, ta ett ansvar för att fiskalerna 

har en reducerad måltilldelning och en rimlig arbetsbelastning. De bör under 

introduktionen informera fiskalerna om att påtalanden från deras sida om hög 

arbetsbelastning inte påverkar vitsorden i negativ riktning. Denna information 

bör lämnas även under bl.a. handledarnas samtal med fiskalerna. 

Fiskalshandledaren bör inför samtal med fiskalen undersöka bl.a. hur många mål 

och ärenden som har tilldelats fiskalen samt hur många dagar fiskalen har suttit 

i sammanträden och förhandlingar. Fiskalshandledaren bör också under samtalen 

fråga vad fiskalen anser om måltilldelningen, arbetsbelastningen och arbetstiderna. 

I en del fall kan fiskalshandledaren också behöva fråga varför fiskalen 

anser att han eller hon har en hög arbetsbelastning och arbetar mer än normal 

arbetstid samt vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att minska fiskalens 

arbetsbelastning. Fiskalshandledaren bör också ta ett ansvar för att dessa frågor 

behandlas även under uppföljnings- och utvecklingssamtalen med fiskalen. 

Fiskaler bör få veta hur de kan ta ut kompensation för inarbetad mertid 

Många fiskaler verkar arbeta mer än normal arbetstid och en stor del av dem 

tycks ha problem med att ta ut kompensation för mertidsarbete inom ramen 

för den oreglerade arbetstiden. Ett genomförande av våra tidigare redovisade 

förslag skulle sannolikt leda till en minskad arbetsbelastning för många fiskaler, 

vilket i sin tur skulle leda till ett minskat behov av kompensation för inarbetad 

mertid. Det kommer dock alltid att finnas tillfällen då fiskaler blir tvungna att 

arbeta mer än normal arbetstid och tillfällen då fiskalerna behöver få kompensation 

för mertidsarbete. Åtgärder bör därför vidtas för att öka fiskalernas kunskap 

om hur de kan kompensera för sådant arbete. 

Fiskalshandledaren bör, som tidigare nämnts, under introduktionen berätta för 

fiskalen vad som avses med oreglerad arbetstid och hur han eller hon kan ta ut 

kompensation för mertidsarbete inom ramen för den oreglerade arbetstiden. 

Fiskalshandledaren bör under samtal med fiskalen fråga bl.a. hur fiskalen ser på 

sina möjligheter att kompensera för inarbetad mertid. I en del fall kan fiskalshandledaren 

också behöva reda ut varför fiskalen anser att han eller hon inte kan ta ut 

kompensation för mertidsarbete. Fiskalshandledaren bör ta ett ansvar för att dessa 

frågor behandlas även under uppföljnings- och utvecklingssamtalen med fiskalen. 

171



Alla domare bör ge feedback på fiskalernas avgöranden 

Vi har i avsnittet om handledarskap föreslagit att fiskalshandledarna bör ge 

feedback på fiskalernas förhandlingar, föredragningar och avgöranden. När det 

gäller avgöranden bör fiskalerna få feedback även av andra domare. Vi föreslår 

att man på arbetsenheterna avsätter tid för möten under vilka domarna kan ge 

konstruktiv feedback på fiskalernas avgöranden. Mötena kan genomföras en 

gång per år. Fiskalen bör inför mötena välja ut 2-3 meddelade avgöranden och 

överlämna dessa till domarna för genomläsning. Domarna bör sedan under 

mötena ge såväl positiv som konstruktiv feedback på fiskalernas avgöranden. 

De kan uttala sig om exempelvis dispositionen, omfattningen och språket. 

Däremot bör de inte ha synpunkter på fiskalernas juridiska bedömningar och 

ställningstaganden i domarna. 

Man bör underlätta för domare att ge feedback till fiskaler 

Vi har i tidigare avsnitt föreslagit att underrätternas interna utbildningsplaner 

för fiskaler bör innehålla bestämmelser om bl.a. feedback, att fiskalshandledarna 

bör ta ett stort ansvar för att fiskaler får feedback och att även andra domare 

bör ta ett ansvar för att fiskaler får feedback. Åtgärder bör dock även vidtas i 

syfte att bl.a. underlätta för domarna att ge feedback. 

I en hovrätt har man, som tidigare nämnts, utarbetat ett dokument som syftar 

till att underlätta för ledamöterna att ge feedback till fiskaler. Dokumentet innehåller 

förslag på vad fiskalen kan behöva upplysas om efter föredragningar och 

”voteringar”. Vi föreslår att man vid underrätterna utarbetar ett liknande dokument 

som innehåller förslag på vad fiskalernas kan behöva upplysas om efter 

att domare har närvarat vid fiskalernas förhandlingar och föredragningar samt 

läst fiskalernas avgöranden. Dokumentet kan innehålla bl.a. följande frågor: 

• Hur var fiskalens agerande gentemot föredraganden och nämndemännen 

under föredragningen? Verkade fiskalen avslappnad eller spänd under föredragningen? 

Vad bör fiskalen tänka på under föredragningarna? 

• Hur var fiskalens agerande mot parterna under förhandlingen? Talade fiskalen 

för tyst eller för snabbt? Använde fiskalen ett för högtravande språk? Hur 

hanterade fiskalen de frågor som kom upp under förhandlingen? Verkade 

fiskalen avslappnad eller spänd? Gav fiskalen ett säkert eller osäkert intryck? 

Var fiskalen tillräckligt tydlig när han eller hon avkunnade beslut eller dom? 

Hur kan fiskalen förbättra sitt agerande under förhandlingarna? 

• Hade voteringen en bra disposition? Var det lätt att följa med under voteringen? 

Behandlades relevanta frågor i en logisk ordning? Var rättsutredningen tillräckligt 

omfattande eller för omfattande? Var det något som behandlades 

för ingående eller för översiktigt? Var det något som fiskalen glömde att ta 

ställning till? Talade fiskalen tydligt eller otydligt, snabbt eller långsamt, 

högt eller lågt? Hur kan fiskalen förbättra sina voteringar? 

• Hur var fiskalens disposition av domen? Innehöll domen stavfel, syftningsfel, 

talspråk, ålderdomliga ord och fraser? Hur var rubriksättningen? Var 

domen för lång eller för kort? Var det något som fiskalen hade glömt att 

behandla i domen? Var slutsatserna tillräckligt motiverade? Hur kan fiskalen 

skriva bättre domar? 

172


Fiskalshandledaren bör, som tidigare nämnts, ange datum och signatur i fiskalens 

individuella utbildningsplan efter att ha närvarat vid fiskalens förhandlingar 

och föredragningar samt läst fiskalens avgöranden. Fiskalshandledaren bör 

också under sina samtal med fiskalen fråga vad fiskalen anser om mängden och 

typen av hittills erhållen feedback samt ta ett ansvar för att frågan behandlas 

även under uppföljnings- och utvecklingssamtalen med fiskalen. 


Det är viktigt att fiskalen under uppföljnings- och utvecklingssamtalen får veta 


den fortsatta tjänstgöringen. Sådan information får inte lämnas först vid exempelvis 

avslutningssamtalet eller i de slutliga vitsorden, dvs. vid tidpunkter då det 

ofta är för sent för fiskalen att åstadkomma förändringar. Underrätternas interna 

utbildningsplaner för fiskaler bör därför innehålla en bestämmelse om att 

samtal alltid ska genomföras efter ca halva tjänstgöringstiden på en arbetsenhet. 

Tiderna för uppföljnings- och utvecklingssamtal med fiskalen bör, som tidigare 

nämnts, bestämmas redan under introduktionen. Fiskalen bör anteckna tiderna 

i sin individuella utbildningsplan och fiskalshandledaren bör ta ett ansvar för 

att samtal genomförs på bestämda tider. 

Det är viktigt att domare som genomför samtal med fiskaler har tillräckligt 

underlag för att kunna uttala sig om hur fiskalerna ligger till i olika avseenden 

och vad fiskalerna kan förbättra. Fiskalshandledaren kommer, om våra förslag 

genomförs, att vara den domare som har mest kunskaper om fiskalen. Fiskalshandledaren 

bör därför genomföra eller delta under uppföljnings- och utvecklingssamtalen 

med fiskalen. Om detta inte är möjligt av någon anledning bör 

den domare som genomför samtal med fiskalen i vart fall ha ett ingående samtal 

med fiskalshandledaren inför samtalen. 

Det är viktigt att fiskalen under samtalen kan lämna egna synpunkter på arbetssituationen. 

För att kunna göra detta, krävs att fiskalen inför samtalen har 

funderat på vad han eller hon anser om bl.a. handledningen, måltilldelningen, 

arbetsuppgifterna, arbetsbördan och arbetsbelastningen, arbetstiderna, den 

kontinuerliga återkopplingen samt kontakten och samarbetet med bl.a. domarna. 

Fiskalen kan exempelvis behöva fundera på vilka måltyper han eller hon behöver 

få mer erfarenhet av, hur mycket tid han eller hon ägnar åt olika arbetsuppgifter, 

varför han eller hon har en hög arbetsbelastning och vilka åtgärder som skulle 

kunna vidtas för att minska arbetsbelastningen. Fiskalen bör inför samtalen 

uppmanas att förbereda sig på detta sätt. 


2 delar. Den första delen bör avse fiskalens hittills genomförda tjänstgöring på 

arbetsenheten och den andra delen bör avse bl.a. fiskalens fortsatta tjänstgöring 

på arbetsenheten eller domstolen. 


i fiskalens individuella utbildningsplan, bl.a. fiskalshandledarens närvaro vid 

fiskalens förhandlingar, och en genomgång av fiskalens synpunkter på arbetssituationen. 

Den bör också alltid innehålla tydlig information om hur domarna 

hittills har bedömt fiskalens yrkesskicklighet, omdöme, samarbetsförmåga, 

arbetsförmåga och självständighet. Fiskalen bör exempelvis få veta hur domarna 

hittills har bedömt hans eller hennes juridiska kunskaper, analytiska förmåga, 

förmåga att uttrycka sig i tal och skrift, föredragningsteknik, yrkesmässiga 

173


mognad, självständighet samt samarbetsförmåga. Det är viktigt att fiskalen 

under samtalet får information om vad som är hans eller hennes brister och 

förtjänster i olika avseenden. Domarna bör exempelvis inte specificera det som 

är negativt och därefter säga att ”allt annat är positivt”. Det senare uttalandet 

ger nämligen inte tillräcklig information om fiskalens förtjänster. Domaren bör 

i stället behandla varje egenskap för sig. 


fiskalen kan förbättra sig under den fortsatta tjänstgöringen och vad fiskalen 

kan göra för att åstadkomma förbättringar. Vidare bör diskuteras vilka åtgärder 

som kan behöva vidtas för att ”fylla luckorna” i fiskalens individuella utbildningsplan 

och för att fiskalen ska få en tillräckligt allsidig utbildning vid underrätten. 

Den bör, vid behov, även innehålla en diskussion om hur man kan 

förbättra fiskalens arbetssituation i olika avseenden. 


Den centrala utbildningen i straffmätning och påföljdsval bör tidigareläggas 

Tingsfiskalerna erbjuds en gedigen utbildning i bl.a. straffmätning och påföljdsval 

under den fjärde fiskalskursen. Många av de intervjuade fiskalerna har dock 

uppgett att de genomgår denna fiskalskurs först efter ca ett års tjänstgöring vid 

tingsrätt och att detta är för sent. Vi håller med om detta. Utbildningen bör 

därför tidigareläggas. 

Fiskalerna bör få mer utbildning i utförandet av arbetsuppgifterna 

Fiskaler får även i övrigt mycket utbildning i utförandet av arbetsuppgifterna 

på Domstolsverkets fiskalskurser. Utbildningen på de centrala kurserna är 

emellertid ofta begränsad till hur kursledarna och föreläsarna anser att fiskaler 

bör utföra sina arbetsuppgifter. Kursledarna och föreläsarna behöver inte alltid 

ha samma åsikter som de domare som ska bedöma fiskalernas arbetsprestationer. 

Den centrala utbildningen för fiskaler kan därför behöva kompletteras med 

internutbildningar på domstolarna. Underrätternas utbildning för fiskaler i 

utförandet av arbetsuppgifterna bör genomföras av domare. 

Vi har i avsnitten om introduktion och handledarskap föreslagit att fiskalshandledarna 

bör introducera fiskaler i utförandet av arbetsuppgifterna. Fiskalshandledarens 

utbildning under introduktionen får betraktas som en grundutbildning 

för nya fiskaler. Denna grundutbildning kan alltså, enligt vår mening, behöva 

kompletteras med interna vidareutbildningar för fiskaler. 

Fiskalshandledarna bör ta ett ansvar även för de interna vidareutbildningarna. 

De bör undersöka vilka internutbildningar fiskalerna efterfrågar och därefter 

utarbeta ett schema över internutbildningarna. Som exempel på internutbildningar 

kan nämnas utbildning i formell och materiell processledning samt utbildning 

i rollen som ordförande vid förhandlingar, sammanträden och 

föredragningar. Som ytterligare exempel kan nämnas utbildning i hantering av 

olika delfrågor i mål och ärenden, hantering av mer speciella mål och ärenden 

samt förlikningsverksamhet och domskrivning. Fiskalshandledarna bör också 

med jämna mellanrum undersöka vad fiskalerna anser om internutbildningarna 

och, vid behov, genomföra behövliga förändringar i utbildningsprogrammet. 

174


Förvaltningsrättsfiskalernas utbildning i och erfarenhet av migrationsmål 

Förvaltningsrättsfiskalerna har, i likhet med bl.a. många kammarrättsfiskaler, 

framhållit att fiskaler bör få mer utbildning i och erfarenhet av migrationsmål. 

Domstolsverket har under det senaste året vidtagit åtgärder på området och 

fiskaler som tjänstgör vid förvaltningsrätter med migrationsdomstolar får numera 

bl.a. genomgå såväl grundkurs som fortsättningskurs i migrationsrätt. 

Det är, enligt vår mening, för tidigt att bedöma i vilken utsträckning de vidtagna 

åtgärderna tillgodoser fiskalernas behov av bl.a. utbildning i migrationsmål. 

Vi avstår därför från att lämna förslag i denna del. 


Många domare och fiskaler har uppgett att de har för lite kontakt med varandra 

i den dagliga verksamheten. Ett genomförande av våra förslag avseende bl.a. 

handledarskap och feedback skulle sannolikt resultera i mer kontakt mellan 

domare och fiskaler. Det finns dock även andra åtgärder som kan vidtas för att 

öka kontakten mellan domare och fiskaler, exempelvis olika gemensamma 

samlingar och sociala aktiviteter på arbetsenheterna. 

Nästan en tiondel av underrättsfiskalerna har angett att de mår dåligt eller ganska 

dåligt. Orsakerna till varför fiskalerna mår dåligt verkar dock variera från domstol 

till domstol. Vi föreslår därför att man vid varje underrätt genomför en 

egen undersökning avseenden bl.a. samarbetsklimat, bemötande, attityder och 

trivsel. Undersökningarna bör genomföras i form av anonyma enkätundersökningar. 

Personalen bör i enkäten få ange hur man kan göra domstolen ännu 

mer attraktiv som arbetsplats. 


• Varje underrätt bör ha en intern utbildningsplan för fiskaler och en individuell 

utbildningsplan för varje fiskal. 

• Alla fiskaler bör få en introduktion avseende underrättsarbetet. 

• Fiskalerna bör ges möjlighet att påverka vilka domare som utses till handledare. 

• Fiskalshandledarna bör ta ett större ansvar för fiskalernas utbildning och 


• Fiskalshandledarna bör få kompensation i form av minskad tjänstgöring. 

• Underrätterna måste skapa rutiner som gör det möjligt för tingsfiskaler att 

även i praktiken ha en reducerad måltilldelning. 

• Det bör genomföras en översyn av hovrättspresidenternas riktlinjer avseende 

”olämpliga” mål för fiskaler. 

• Kammarrättspresidenterna bör utarbeta riktlinjer avseende ”olämpliga” mål 

för förvaltningsrättsfiskaler. 

• Varje underrätt bör upprätta ett dokument som underlättar för domare att 

ge feedback på fiskalernas förhandlingar, föredragningar och domskrivning. 

• Fiskalshandledarna bör genomföra eller delta under uppföljnings- och 

utvecklingssamtal med fiskaler samt delta i betygsättningen av fiskaler. 

175

R1C, 20 

Personalavdelningen, Enheten för organisationsutveckling 

BILAGA 1 1 (3) 

DATUM 

2009-09-21 

DIARIENR 

705-2009 

En översyn av notariernas och fiskalernas 


Projektdirektiv 

Bakgrund 

En notarie anställs genom beslut av Domstolsverket enligt föreskrifter i notarieförordningen 

(1990:469). Notarietjänstgöringen fullgörs vid en tingsrätt eller 

länsrätt eller i form av en kombinationstjänstgöring, under en tid av två eller 

två och ett halvt år. Tjänstgöringen vid domstol syftar till att bereda notarien 

en allsidig utbildning och ska tillgodose ett arbetskraftsbehov vid domstolen. 

Notarien ska bl.a. bereda och föredra i målen uppkommande frågor, föra protokoll 

vid förhandling, upprätta förslag till domar och beslut samt handlägga mål 

enligt tingsrätts- respektive länsrättsinstruktionen. Notarien ska kontinuerligt få 

vägledning och instruktion samt tilldelas sådana arbetsuppgifter som tillgodoser 

syftet med tjänstgöringen. I tjänstgöringen ingår även viss teoretisk utbildning. 

Uppföljningssamtal ska med lämpliga mellanrum hållas med notarien. Notarier har 

reglerad arbetstid och omfattas av bl.a. ALFA (allmänt löne- och förmånsavtal). 

Efter godkänd notarieutbildning är det möjligt att söka anställning som fiskal 

vid någon hovrätt eller kammarrätt. Anställningen inleds med sex månaders 

provtjänstgöring och efter prövning övergår anställningen till att vara tills vidare. 

Under tiden som fiskal i överrätt består fiskalens arbetsuppgifter i huvudsak av 

att föredra mål och ärenden. Efter minst ett års tjänstgöring i hovrätt eller kammarrätt 

sker tjänstgöringen som fiskal med dömande uppgifter vid en tingsrätt 

eller länsrätt i minst två år. En tingsrättsfiskal eller länsrättsfiskal får inte tilldelas 

arbetsuppgifter i större omfattning än som är lämpligt med hänsyn till fiskalens 

erfarenhet av arbete i domstol. En fiskal får inte heller tilldelas arbetsuppgifter 

som kräver särskild erfarenhet. Fiskalen återvänder därefter till överrätten för att 

fullgöra s.k. adjunktionstjänstgöring under ett år. Under tjänstgöringstiden som 

fiskal i såväl överrätt som underrätt och under adjunktionstjänstgöringen genomgår 

fiskalerna ett utbildningsprogram för unga domare och har en handledare. 

Samtliga hovrättspresidenter har i samråd tagit fram riktlinjer för tingsfiskalernas 

arbetsuppgifter. Motsvarande saknas för länsrättsfiskaler. Fiskalerna har oreglerad 

arbetstid. 

Det finns i dag 923 tings- och länsrättsnotarier, 185 hovrätts- och kammarrättsfiskaler, 

185 tings- och länsrättsfiskaler samt 90 tf. hov- eller kammarrättsassessorer. 

551 81 Jönköping • Besöksadress: Kyrkogatan 34 • Telefon: 036-15 53 00 • Fax: 036-16 57 21 • domstolsverket@dom.se • www.domstol.se 

Expeditionstid: Måndag-fredag 08.00-16.30

Uppdraget 


DATUM 

2009-09-21 

DIARIENR 

705-2009 

Det är av stor vikt för verksamheten i Sveriges domstolar i dagsläget och för den 

framtida domarrekryteringen att notarier och fiskaler upplever sina arbetsuppgifter 

som intressanta, utvecklande och meningsfyllda samt arbetsmiljön på domstolarna 

som god och lockande till fortsatt arbete. Domstolsverket har i dag inte någon 

tydlig uppfattning om hur arbetssituationen generellt sett ser ut för notarier och 

fiskaler och om den således uppfyller nämnd målsättning. En översyn av notariernas 

och fiskalernas arbetssituation bör enligt verket därför ske. Genom olika förändringar 

av arbetsformerna under senare år har arbetsuppgifterna vidare ändrats för 

all domstolspersonal. Även mot den bakgrunden är det viktigt att se över notariernas 

och fiskalernas situation. 

Med hänsyn till det nämnda har Domstolsverket beslutat att i projektform göra 

en översyn av arbetssituationen för notarier och fiskaler. Projektgruppen ska redovisa 

resultaten i en skriftlig rapport och, vid behov, även lämna förslag på förändringar. 

Projektet ska vara avslutat senast den 31 mars 2010. 

Projektet ska benämnas ”En översyn av notariernas och fiskalernas arbetssituation” 

och genomföras enligt följande direktiv. 

Projektmål 

Syftet med projektet är att ta fram en rapport som innehåller 

• en kartläggning av notariernas och fiskalernas arbetssituation på olika domstolar 

och särskilt av deras arbetsuppgifter i praktiken, deras faktiska arbetstider, 

tillämpningen av reglerna om övertidsarbete, hur handledning och uppföljningssamtal 

fungerar, domstolsorganisationens roll för notariernas och fiskalernas 

arbetsbörda samt hur notarier och fiskaler upplever sin arbetssituation, 

• förslag på förändringar som bör genomföras för att uppnå målsättningen om 

en god och stimulerande arbetsmiljö med meningsfyllda arbetsuppgifter för 

notarier och fiskaler, samt 

• en redovisning av de eventuella synpunkter på utformningen av berörda författningar 

som kan ha framkommit under arbetets gång. 

Projektorganisation 

Projektorganisationen består av dels en styrgrupp, dels en projektgrupp. 

I styrgruppen ingår generaldirektören Barbro Thorblad, chefsjuristen Jörgen 

Nilsson samt personalchefen Karin Nacke. 

Projektgruppen består av f.d. lagmannen Sigurd Heuman (projektledare) och 

hovrättsassessorn Lars Olsson (projektsekreterare).

Arbetsmetoder 


DATUM 

2009-09-21 

DIARIENR 

705-2009 

Projektgruppen ska träffas regelbundet. Det dagliga arbetet ska i huvudsak bedrivas 

av projektledaren och projektsekreteraren. 

Möten med styrgruppen ska äga rum vid fyra tillfällen. Informella kontakter kan 

tas däremellan. 

Arbetet ska ske i samråd med berörda personer och enheter. Inhämtande av information 

bör ske genom bl.a. besök på domstolar. 

Arbetet för styrgruppen och projektgruppen ska bedrivas enligt upprättad projektplan.

Individuell utbildningsplan för notarier 

Allmän information 

Namn Anställningsdatum 


Personnummer Tjänstgöring som får avräknas 

Enhetsplaceringar under notarietjänstgöringen 

1 

2 

Notariens handledare under respektive enhetsplacering 

1 

2 

Vilka personer ska göra anteckningar i planen? 

• Personer som har genomfört delmoment under introduktionen, ska bekräfta 

detta genom att skriva datum och sina signaturer i planen. 

• Handledare, eller i förekommande fall andra domare, som har utfört de uppgifter 

som anges nedan, ska bekräfta detta genom att skriva sina signaturer i 

planen. 

• Notarien ska göra övriga anteckningar i planen.

Introduktion 


Varje underrätt bör under denna rubrik infoga en checklista för introduktionen 

av notarier. Vi ger här exempel på vad checklistan bör innehålla när det gäller 

handledarnas uppgifter under introduktionen. 

Första enhetsplaceringen 

Information om Genomfört 

domstolen, arbetsenheten och notarietjänstgöringen 

den interna utbildningsplanen och denna plan 

andra dokument av betydelse för bl.a. notariens tjänstgöring 

arbetssätt och arbetsrutiner 

uppgifter som successivt kommer att tilldelas notarien 

betygsättningen och kriterierna vid betygsättningen 

vad som förväntas av notarien i olika avseenden 

vad som avses med beordrad övertid, m.m. 

Datum Signatur av handledare 

Introduktion i hur man som notarie bör Genomfört 

bereda mål och ärenden 

förbereda sig inför förhandlingar, m.m. 

utföra olika uppgifter under förhandlingar, m.m. 

förbereda sig inför föredragningar (förvaltningsrätt) 

föreda mål (förvaltningsrätt) 

skriva anteckningar och protokoll 

skriva beslut och domar 

göra rättsutredningar och skriva tryck inför tresits 

Andra enhetsplaceringen 



arbetsenheten och notarietjänstgöringen 


uppgifter som successivt kommer att tilldelas notarien 

vad som förväntas av notarien i olika avseenden 

vad som skiljer arbetsenheten från andra arbetsenheter 

Datum Signatur av handledare

Handledarskap 

Samtal med handledaren under notariens första enhetsplacering 


Samtal När ska samtalet hållas? När hölls samtalet? Signatur av handledare 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

Samtal med handledaren under notariens andra enhetsplacering 


1 

2 

3 

4 

5 

6 

Feedback efter att ha deltagit vid notariens egna förhandlingar m.m. 

Typ av förhandling Datum Signatur av handledare 

1 

2 

Feedback efter att ha läst notariens egna avgöranden 

Typ av avgörande Datum Signatur av handledare 

1 

2



Varje förvaltningsrätt bör under denna rubrik infoga en checklista med de vanligaste 

måltyperna och som notarierna kan fylla i allt eftersom de handlagt en viss 

typ av mål. 

Antalet egna förhandlingar under den första enhetsplaceringen 

Typ av mål 0 1-2 3-4 ≥5 

Brottmål (tingsrätt) 

Tvistemål (tingsrätt) 

Andra mål (förvaltningsrätt) 

Antalet egna förhandlingar under den andra enhetsplaceringen 

Typ av mål 0 1-2 3-4 ≥5 




Antalet domsförslag efter förhandling under den första enhetsplaceringen 

Typ av mål 0 1-2 3-4 ≥5 




Antalet domsförslag efter förhandling under den andra enhetsplaceringen 

Typ av mål 0 1-2 3-4 ≥5 



Andra mål (förvaltningsrätt)




När ska samtalet hållas? När hölls samtalet? Signatur av domare 

1 

2 



1 

2 

Utbildning 

Domstolsverkets notariekurser 

Datum Notariekurs 

1 

2 

3 

4 

5 

Annan extern utbildning 

Datum Utbildningens innehåll 

1 

2 

3 

4 

Internutbildning 


Övrigt 

1 

2 

3 

4

Individuell utbildningsplan för överrättsfiskaler 


Namn Anställningsdatum 


Personnummer Notariemeritering (domstol och datum) 

Enhetsplaceringar under fiskalstjänstgöringen i överrätt 

1 

2 

Fiskalens handledare under respektive enhetsplacering 

1 

2 

Preliminära uppgifter avseende fiskalstjänstgöringen vid underrätt (domstol och datum) 






planen. 

• Fiskalen ska göra övriga anteckningar i planen.

Introduktion 


Varje överrätt bör under denna rubrik infoga en checklista för introduktionen av 

fiskaler. Vi ger här exempel på vad checklistan bör innehålla när det gäller handledarnas 

uppgifter under introduktionen. 



domstolen, arbetsenheten och fiskalstjänstgöringen i överrätt 


andra dokument av betydelse för bl.a. fiskalernas tjänstgöring 


vitsorden och kriterierna vid betygsättningen 

vad som förväntas av fiskalen i olika avseenden 

vad som avses med oreglerad arbetstid, m.m. 


Introduktion i hur man som fiskal bör Genomfört 

bereda mål och ärenden (bl.a. förtursmål) 

förbereda sig inför föredragningar och föredra mål 

förbereda sig inför "voteringar" och "votera" 

skriva förslag till beslut och dom 




arbetsenheten och fiskalstjänstgöringen 





Handledarskap 

Samtal med handledaren under fiskalens första enhetsplacering 



1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

Samtal med handledaren under fiskalens andra enhetsplacering 


1 

2 

3 


Vi ger här exempel på vad som bör anges i hovrätternas individuella utbildningsplan 

för fiskaler. 

Föredragning av mål under den första enhetsplaceringen 

Typ av mål inte alls enstaka flera många 

Brottmål 

Överklagade häktningsbeslut 

Dispositiva tvistemål 

Indispositiva tvistemål 

Ärenden 

Andra förtursmål 

Preliminärfrågor i mål 

Föredragning av mål under den andra enhetsplaceringen 

Typ av mål inte alls enstaka flera många 

Brottmål 

Överklagade häktningsbeslut 

Dispositiva tvistemål 

Indispositiva tvistemål 

Ärenden 

Andra förtursmål 

Preliminärfrågor i mål


Deltagande vid förhandlingar under den första enhetsplaceringen 

Typ av mål/förhandling 0 1-3 4-6 7-9 ≥10 

Brottmål 

Häktningsförhandling 

Dispositivt tvistemål 

Indispositivt tvistemål 

Sammanträde (ex. muntligt förhör) 

Deltagande vid förhandlingar under den andra enhetsplaceringen 

Typ av mål/förhandling 0 1-3 4-6 7-9 ≥10 

Brottmål 

Häktningsförhandling 



Sammanträde (ex. muntligt förhör) 

Antalet domsförslag efter förhandling under den första enhetsplaceringen 

Typ av mål 0 1-2 3-4 5-6 ≥7 

Brottmål 



Antalet domsförslag efter förhandling under den andra enhetsplaceringen 

Typ av mål 0 1-2 3-4 5-6 ≥7 

Brottmål 


Indispositivt tvistemål





1 

2 



1 

2 

Utbildning 

Domstolsverkets fiskalskurser 

Datum Fiskalskurs 

1 

2 



1 

2 

3 

4 



Övrigt 

1 

2 

3 

4


Individuell utbildningsplan för underrättsfiskaler 


Namn När påbörjades underrättstjänstgöringen? 

Personnummer Enhetsplaceringar i överrätten 

Enhetsplaceringar under fiskalstjänstgöringen vid underrätt 

1 

2 

Fiskalens handledare under respektive enhetsplacering 

1 

2 

När beräknas fiskalstjänstgöringen vid underrätt vara fullgjord? 






planen. 

• Fiskalen ska göra övriga anteckningar i planen. 

1 

2

Introduktion 


Varje underrätt bör under denna rubrik infoga en checklista för introduktionen 

av fiskaler. Vi ger här exempel på vad checklistan bör innehålla när det gäller 

handledarnas uppgifter under introduktionen. 



domstolen, arbetsenheten och fiskalstjänstgöringen vid underrätt 


andra dokument av betydelse för bl.a. fiskalernas tjänstgöring 


fiskalens måltilldelning 

vitsorden och kriterierna vid betygsättningen 

vilket ansvar som åvilar fiskalen 


vad som avses med oreglerad arbetstid, m.m. 

vad som gäller i fråga om möjligheten att arbeta hemifrån 


Introduktion i hur man som fiskal bör Genomfört 

bereda mål 

förbereda sig inför förhandlingar, föredragningar m.m. 

hantera rollen som ordförande vid förhandlingar m.m. 

skriva beslut och domar 

hantera rollen som arbetsledare 




arbetsenheten och fiskaltjänstgöringen 


vilket ansvar som åvilar fiskalen 


vad som gäller i fråga om möjligheten att arbeta hemifrån 



Handledarskap 

Samtal med handledaren under fiskalens första enhetsplacering 



1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

Samtal med handledaren under fiskalens andra enhetsplacering 


1 

2 

3 

4 

5 

6 

Feedback efter att ha deltagit vid fiskalens förhandlingar m.m. 

Typ av förhandling Datum Signatur av handledare 

1 

2 

3 

Feedback efter att ha läst fiskalens avgöranden 

Typ av avgörande Datum Signatur av handledare 

1 

2 

3



Vi ger här exempel på vad som bör anges i tingsrätternas individuella utbildningsplan 

för fiskaler. 

Mängden förhandlingar m.m. under den första enhetsplaceringen 

Typ av förhandling, m.m. Inga alls Enstaka Flera Många 

Häktningsförhandlingar 

Huvudförhandlingar i mål med häktade personer 

Huvudförhandlingar i ungdomsmål 

Huvudförhandlingar i andra typer av brottmål 

Sammanträden i dispositiva tvistemål 

Sammanträden i indispositiva tvistemål 

Egna huvudförhandlingar i dispositiva tvistemål 

Huvudförhandlingar i indispositiva tvistemål 

Deltagande i tresitsar (referent) 

Deltagande i tresitsar (tredje man) 

Sammanträden i ärenden 

Mängden förhandlingar m.m. under den andra enhetsplaceringen 

Typ av förhandling, m.m. Inga alls Enstaka Flera Många 

Häktningsförhandlingar 

Huvudförhandlingar i mål med häktade personer 

Huvudförhandlingar i ungdomsmål 

Huvudförhandlingar i andra typer av brottmål 

Sammanträden i dispositiva tvistemål 

Sammanträden i indispositiva tvistemål 

Egna huvudförhandlingar i dispositiva tvistemål 

Huvudförhandlingar i indispositiva tvistemål 

Deltagande i tresitsar (referent) 

Deltagande i tresitsar (tredje man) 

Sammanträden i ärenden





1 

2 



1 

2 

Utbildning 

Domstolsverkets fiskalskurser 

Datum Fiskalskurs 

1 

2 

3 

4 

5 



1 

2 

3 

4 



Övrigt 

1 

2 

3 

4

Domstolsverket 

Postadress: 551 81 Jönköping • Besöksadress: Kyrkogatan 34 • Telefon: 036-15 53 00 

Fax: 036-16 57 21 • E-post: domstolsverket@dom.se • www.domstol.se

DV-Rapport 2010-1 - Sveriges Domstolar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?