Jeep Presskit Fakta och Prislista

Jeep har bäst grepp i underlaget och om köparna
från menig soldat i det militära till kung i det civila
Det har länge varit svårt, nästan omöjligt att komma med något revolutionerande
nytänkande på bilsidan. I de allra flesta fall har privatpersoner, uppfinnare eller
bilindustri redan varit inne på liknande tankar. Ett sådant exempel är den lätta, terränggående
personbilen. Tanken på ett sådant fordon var inte ny när andra världskriget
bröt ut i september 1939. I Tyskland hade bland andra Daimler-Benz i mitten
av 30-talet provat sig fram med olika typer av mindre terrängfordon. En del av dem
hade till och med fyrhjulsstyrning – vid sidan om fyrhjulsdrivningen.Även brittiska,
franska och italienska biltillverkare hade provat på fyrhjulsdrivningens fantastiska möjligheter
bortom landsvägens begränsande kantlinjer. Men det skulle bli amerikanerna som
satsade mest och blev bäst i grenen.
Knappast någon ny bilmodell har haft en så mångfasetterad födelse, barn- och ungdom som Willys Jeep. Och det
fanns många anledningar till det. Enorma, ekonomiska och politiska intressen stod på spel. Enkelt uttryckt: Det var
hårda tider och Uncle Sam behövde under andra världskriget ett lätt och behändigt specialfordon som klarade mer
än alla andra bilar och som kunde användas både civilt och militärt.
US Ordnance Technical Committee, OTC, var det federala organ som brukade ansvara för utveckling och anskaffande
av teknisk utrustning till den amerikanska militären. Kommittén gjorde - med start i juni 1940 - en upphandling, som
när den väl var genomförd, resulterade i ett av de mest specialiserade fordon som hittills serietillverkats.
På den för tiden ovanligt detaljerade kravlistan fanns bland andra följande punkter: Bilen skulle ha plats för tre personer,
vara låg, lättrörlig, snabb och försedd med inkopplingsbar fyrhjulsdrivning. Motorn måste vara på minst 40
hästkrafter och bilen fick väga högst 1 200 pounds (544 kilo) samt lasta motsvarande 272 kg. Övriga prestanda krav
gällde topp- och minifart, backtagnignsförmåga samt hållbarhetskrav i samband med montering av kulsprutor. Det
dröjde emellertid inte länge förrän viktgränsen måste höjas till 980 kilo - men det är en annan historia.
135 företag ombads lämna offert på tillverkning av militärens minsta, fyrhjuliga fordon. I förutsättningarna ingick att
en prototyp skulle byggas på 49 dagar plus 70 körbara bilar inom ytterligare 26 dagar. Det kravet ansågs som i det
närmaste omöjligt att uppfylla och av den anledningen kom bara tre offerter in; från Bantam Car Company, Ford Motor
Company och Willys-Overland.
Prototypen klar
Det var endast Bantam som garanterade att utvecklingstiden för prototypen skulle hållas - och gjorde det. Willys-
Overland lämnade visserligen lägsta anbudet, men snabbhet ansågs viktigare än pris och därför skrev, den 5 augusti
1940, OTC kontrakt med Bantam. I september var den första prototypen klar. Bakpartiet var mycket likt det som skulle
bli välkänt för generationer av Jeep-vänner men fronten var rundad och framskärmarna av bulligt 30-talsutseende.
Storlek och proportioner var snarlika den kommande Jeep:ens.
Medan Bantam-prototypen provades på förbanden kunde konstruktörerna från såväl Ford som Willys-Overland i lugn
och ro studera Bantams ritningar. I kritiska lägen sätts ju nationers intressen framför enskilda företags. I det här
fallet var det lika med att ritningarna på Bantams fordon kom konkurrenterna till del. Inom den fastlagda tidsramen
levererade Bantam ytterligare 70 bilar, alla avsedda för utprovning och i detaljer olika den första bilen. Åtta av de 70
hade styrning även på bakhjulen. Samtliga bilar var klara i mitten av december 1940, vilket var en beundransvärd
prestation.
Willys-Overland levererade sin första bil, kallad Willys Quad, den 11 november 1940. Och den 23 november var också
Fords motsvarighet, Pygmy, klar. Alldeles i slutet av månaden skrevs ytterligare ett kontrakt gällande tillverkning av 1
500 bilar från vart och ett av de tre företagen. Kring årsskiftet 1940/41 fördelades dessa 4 500 bilar på olika förband
i USA, Alaska och Hawaii. De tre bilfabrikerna lärde av varandras misstag och förbättrade fortlöpande sina fordon.
Sedan bilarna provats till bristningsgränsen – och ibland över den - bedömdes Willys-Overland bäst motsvara de 15