Läs Datainspektionens yttrande i pdf-format

Yttrande Diarienr
2011-05-24 334-2011
Kulturdepartementet
103 33 Stockholm
Betänkandet Antidopning Sverige – En ny väg för arbe-
tet mot dopning (SOU 2011:10)
Sammanfattande bedömning
Datainspektionen ifrågasätter inte att det finns ett behov av en ny nationell
antidopningsorganisation. Frågan om förhållande till personuppgiftslagen,
vilket även kan påverka organisationsform och vilka eventuella lagändringar
Ert diarienr
som krävs, måste emellertid utredas vidare. Datainspektionen kan därför inte
tillstyrka förslaget.
Nedan lämnas Datainspektionens närmare synpunkter på utredningsförsla-
get.
Allmänna synpunkter på utredningsarbetet
Utredaren har haft i uppdrag att granska och rättsligt analysera den behand-
ling av personuppgifter som är nödvändig för att framgångsrikt bedriva anti-
dopningsverksamhet. Det uttalas särskilt i kommittédirektivet att rättssäker-
hetsaspekter och enskildas behov av skydd för sin personliga integritet ska
särskilt beaktas och vägas mot idrottens och samhällets intressen av en effek-
tiv antidopningsverksamhet.
Datainspektionen anser att utredningen har allvarliga brister i analysen avse-
ende förslagets effekter och konsekvenser i förhållande till personuppgiftsla-
gen. I vissa delar präglas utredningen av en bristande respekt för skyddet för
enskildas personliga integritet. För att rätt kunna bedöma proportionaliteten
av en viss effekt krävs kännedom både om behovet och de positiva effekterna
av åtgärden i fråga och om de motstående intressena och åtgärdens negativa
Postadress: Box 8114, 104 20 Stockholm E-post: datainspektionen@datainspektionen.se
Besöksadress: Drottninggatan 29, plan 5 Telefon: 08-657 61 00
Webbplats: www.datainspektionen.se Telefax: 08-652 86 52
Ku2011/205/MFI
effekter. Ett exempel på bristande analys är, som utvecklas i ett särskilt avsnitt,
publicering av dopningsavstängningar på Internet.

Datainspektionen har redan i utredningsarbetet framfört kritiska synpunkter
på flera av utredningens bedömningar och förslag, vilka varken har kommen-
terats eller beaktats.
Krävs lagstiftning för personuppgiftsbehandlingen?
Utredningen har konstaterat att det, utöver föreslagen förordning, inte behö-
ver införas någon ytterligare lagstiftning. Datainspektionen ifrågasätter om
inte bestämmelsen i 2 kap. 6 § regeringsformen är tillämplig, vilket innebär
att de fri- och rättigheter som avses där endast får begränsas genom lag. Av
2 kap. 6 § 2 st. regeringsformen följer att varje medborgare gentemot det all-
männa är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om
det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den
enskildes personliga integritet. När det gäller t.ex. vistelserapporteringen är ju
själva syftet med rapporteringen en övervakning, som kan anses medföra ett
betydande intrång för de personer som berörs. Utredningen menar att be-
stämmelsen i regeringsformen inte är tillämplig med hänvisning till att be-
stämmelsen omfattar förhållandet mellan det allmänna och medborgarna,
inte medborgarna emellan. Enligt utredningen är avsikten inte att det allmän-
na ska registrera det som rapporteras i fråga om vistelser (s. 200). Datainspek-
tionen anser dock att genom inrättandet av en NADO och utfärdandet av en
förordning som möjliggör registrering av uppgifter om bl.a. vistelserapporte-
ring, ger det allmänna uttryck för att det är önskvärt med dopningskontroller
och den övervakning och personuppgiftshantering som dopningskontroll-
verksamheten förutsätter. Analysen av förhållandet till regeringsformen bör
fördjupas och frågan behöver utredas ytterligare.
Synpunkter på behandling av personuppgifter enligt förslaget
Allmänt
Datainspektionen ifrågasätter inte att det kan finnas behov av en från idrotten
fristående nationell antidopningsbyrå. Det är oundvikligt att NADO:n i sitt
arbete kommer att behöva behandla personuppgifter i samband med dop-
ningskontroller, vistelserapportering och handläggningar av dispensansök-
ningar. Därtill kommer det organ inom idrottsrörelsen, som utsetts att besluta
om sanktioner i dopningsärenden, att behöva behandla personuppgifter för
detta ändamål. I många avseenden är det fråga om integritetskänsliga be-
handlingar av personuppgifter, på vilka det ställs särskilda krav för att de ska
få utföras. Reglerna i personuppgiftslagen gäller för behandlingen av person-
uppgifter så länge som det inte finns någon bestämmelse i annan lag. Förutom
att de grundläggande kraven i 9 § personuppgiftslagen och kraven för att en
behandling ska vara tillåten enligt 10 §, ställs det ytterligare krav när det är
fråga om behandling av känsliga personuppgifter (13 §), uppgifter om lagöver-
trädelser (21 §) och när uppgifter ska föras över till tredje land (33 §). I likhet
Sida 2 av 5

med Artikel 29-gruppen anser Datainspektionen att behandlingen av person-
uppgifter inom idrottens antidopningsverksamhet inte kan ske med stöd av
ett samtycke. Något alternativ till idrottande utanför Riksidrottsförbundet
finns inte i många idrotter och ett samtycke till behandling av personuppgif-
ter i samband med dopningskontroller kan därför inte anses frivilligt. För
besökare på gym- och träningsanläggningar är situationen annorlunda och
dopningskontroller och tillhörande personuppgiftsbehandling kan, som ut-
redningen kommit fram till, baseras på ett samtycke.
Enligt utredningen kommer det organ inom RF som ska hantera sanktioner
att kunna behandla personuppgifter, däribland känsliga personuppgifter, med
stöd av den s.k. missbruksregeln i 5 a § personuppgiftslagen (s. 241). Om den-
na hantering är rent manuell, dvs. alla uppgifter kommer att behandlas i pap-
persform, ifrågasätter Datainspektionen om personuppgiftslagen över huvud
taget är tillämplig. Oavsett detta bör integritetsriskerna med hanteringen ana-
lyseras och behovet av lagreglering övervägas. Här bör även beaktas att förut-
sättningarna för behandlingen kan komma att förändras på ett sådant sätt att
personuppgiftslagens hanteringsregler kan bli aktuella att ta hänsyn till.
Regleringen av behandling av personuppgifter i den föreslagna förordningen
Utredningen har lämnat förslag på en förordning avseende NADO:s person-
uppgiftsbehandling. Det är enligt Datainspektionen en märkligt utformad
förordning som skiljer sig från vanlig regelgivning genom att man öppnar upp
för en behandling av personuppgifter som regleras i ett regelverk av privat-
rättslig natur, idrottens antidopningsreglemente med tillhörande föreskrifter,
och som lagstiftaren inte har någon kontroll över. I praktiken kan det därmed
bli fråga om att regeringen överlåter normgivningen åt annan, vilket torde stå i
strid med 8 kap. regeringsformen.
NADO:s behandling av känsliga personuppgifter (13 § personuppgiftslagen)
och överföring av personuppgifter till tredje land (33 § personuppgiftslagen)
kan enligt Datainspektionen inte ske med stöd av ett samtycke. Inte heller kan
uppgifter om lagöverträdelser (21 § personuppgiftslagen) behandlas med stöd
av ett samtycke. Det kan finnas ett berättigat behov för NADO:n att behandla
nyssnämnda uppgifter, vilket dock kräver författningsstöd för att det ska vara
tillåtet. En sådan bestämmelse bör dock vara betydligt mer detaljerad än den
föreslagna förordningen och bl.a. ange vilka uppgifter som får behandlas t.ex.
i samband med vistelserapportering, när de får behandlas, hur länge de får
sparas, vem som har rätt att ta del av uppgifter samt under vilka förutsättning-
ar som uppgifterna får lämnas ut till tredje land. I sammanhanget bör också
observeras att det enligt dataskyddsdirektivet krävs att ”lämpliga och specifika
skyddsåtgärder finns i nationell lag” vid behandling av uppgifter om lagöver-
Sida 3 av 5

trädelser. Det framgår inte på vilket sätt den föreslagna förordningen uppfyller
detta krav.
Särskilt om Internetpubliceringar
Utredningen har konstaterat att publicering på Internet av dopningsavstäng-
ningar, för såväl elitidrottare som motionärer, kan ske med stöd av grundlags-
skydd t.ex. genom att NADO:n ansöker om och beviljas ett så kallat utgiv-
ningsbevis av Myndigheten för radio- och tv (s. 241). Datainspektionen kan
självklart inte ha synpunkter på en publicering som har grundlagsskydd. Att
en utredning i syfte att komma runt eventuella begränsningar i lag, föreslår
att man skaffar ett grundlagsskydd är dock anmärkningsvärt. Detta är ett tek-
niskt sätt att lösa frågan men beaktar inte integritetsskyddsaspekterna.
Som Artikel 29-gruppen konstaterat borde syftet med att hindra en dopnings-
avstängd idrottare från att delta i arrangemang kunna lösas med andra åtgär-
der än internetpublicering. I likhet med Artikel 29-gruppen är Datainspektio-
nen inte heller övertygad om att en internetpublicerings avskräckande effekt
är proportionerlig med hänsyn till de konsekvenser som en publicering kan
ha för enskilda. I synnerhet gäller detta publicering av dopningsavstängda
motionärer där de negativa konsekvenserna kan nå långt utanför idrottens
område och påverka idrottarens sociala situation. Enligt Datainspektionens
uppfattning kan en Internetpublicering av dopningsavstängda motionärer
inte anses proportionerlig i förhållande till de starka negativa effekter som
publiceringen kan få för den enskilde motionären. Vi har i vår tillsynsverk-
samhet sett exempel på enskilda som varit förkrossade över liknande Inter-
netpubliceringar som bl.a. försvårat den registrerades möjligheter att få ett
nytt arbete. Förslaget måste även anses strida mot svensk rättstradition som
präglas av en stor försiktighet när det gäller att publicera namn och bild på
misstänkta och förövare.
Särskilt om gym- och träningsanläggningar
Utredningen har lämnat ett förslag på hur hanteringen av analysresultat från
dopningsprover från besökare av gym- och träningsanläggningar kan kon-
strueras för att undvika att behandla uppgifter om lagöverträdelser (s. 247 ff).
Utgångspunkten att undvika att behandla uppgifter om lagöverträdelser är
bra. Utredningen har dock inte analyserat vilken ytterligare personuppgifts-
behandling som blir nödvändig hos gymmens och träningsanläggningarna för
detta ändamål. Det är därför svårt att ha en uppfattning om eventuella integri-
tetsrisker eller om behandlingen kan anses proportionerlig.
Vidare föreslås att NADO:n inte ska ha ett personuppgiftsansvar för den be-
handling av personuppgifter som sker i samband med att den utför dopnings-
kontroller på gym och träningsanläggningar. Denna bedömning förutsätter
Sida 4 av 5

att båda parter, gymmen/träningsanläggningarna och NADO:n, har full kun-
skap och insikt om sina roller och vilka befogenheter och skyldigheter m.m.
som de har. Om det visar sig att NADO:n och gymmen/träningsan-
läggningarna i praktiken utför personuppgiftsbehandlingar på annat sätt än
vad som föreslås i utredningen, skulle man kunna komma fram till att de har
ett delat personuppgiftsansvar. När det gäller NADO:s roll som personupp-
giftsbiträde kan det vara bra att förtydliga varför denna lösning valts och om
det får några andra konsekvenser om NADO:n skulle anses ha ett delat per-
sonuppgiftsansvar.
Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Göran Gräslund i närvaro av
chefsjuristen Hans-Olof Lindblom, datarådet Catharina Fernquist och ju-
risten Jonas Agnvall, föredragande.
Göran Gräslund
Jonas Agnvall
Sida 5 av 5