Årsrapport 2009 - Chalmers tekniska högskola

Doktorsavhandlingar
Fordonsindustrin måste tänka om
Fordonsindustrin beskrivs idag som en krisindustri, men det finns stora förhoppningar om att utvecklingen
av framtida IT-tjänster för fordon ska driva fordonsindustrin i rätt riktning. Jonas Kuschel har i sin avhandling
”Vehicle Services” dock slagit fast att för ny teknik ska bli verklighet krävs större öppenhet inom fordonsbranschen
och en förändrad syn på fordonet. Med ett för snävt perspektiv, där utvecklingen av tjänster
fokuserar på det fysiska fordonet, riskerar fordonsindustrin att missa många nya innovationer. För att nya
uppfinningar och tillämpningar ska kunna utvecklas krävs det enligt Kuschel att fordonsindustrin öppnar
upp sitt innovationsarbete och släpper in andra aktörer i utvecklingen av tjänster.
Jonas Kuschel disputerade i informatik vid Göteborgs universitet 18 september 2009.
Digital teknik förändrar affärsrelationerna i tidningsindustrin
Internet, mobila tjänster, e-papper och tjänster som YouTube utmanar de traditionella sätten att producera
och distribuera medieinnehåll, medan de nedåtgående försäljnings- och annonsintäkterna pressar tidningarna
till att satsa på tekniken. För att kunna driva den digitala utvecklingen behöver tidningsindustrin
kunskap om hur digitala innovationer förändrar deras nätverk för att skapa värden och göra affärer. Detta
visar Maria Åkessons avhandling i informatik ”Digital Innovation in the Value Networks of Newspapers”.
– Digitala innovationer innebär inte bara att teknologin ändras, de förändrar radikalt förutsättningarna för
hur medieföretagen ska kunna tjäna pengar. Förändringarna påverkar hur företagen kan skapa nya värden,
deras affärsmodeller och relationer, säger Maria Åkesson.
Maria Åkesson disputerade i informatik vid Göteborgs universitet 25 september 2009.
Ny modell för digital språkigenkänning
Ett huvudspår i avhandlingen “Unsupervised Learning of Morphology and the Languages of the World” handlar
om att skapa en modell för digital språkigenkänning i helt okända texter. Harald Hammarström har i sin
avhandling presenterat en algoritm som kan identifiera ordens beståndsdelar på världens samtliga språk –
vilket är helt nytt. Algoritmen är t.ex. mycket användbar för sökverktyget Google, som behöver identifiera
olika språk för att få rätt språk överst i träfflistorna.
Harald Hammarström har också byggt ett omfattande digitalt morfologiskt system för världens språk, där
många av språken tidigare bara har funnits i analoga system byggda för hand. Avhandlingen bidrar på så
sätt till att kartlägga och öka vår förståelse för många av de riktigt små språken – bland de omkring 7000
språk som finns i världen.
Harald Hammarström disputerade i datalogi vid Göteborgs universitet 11 december 2009.
Tillvaron på Google
Björn Bringert disputerade vid Göteborgs universitet på avhandlingen “Programming Language
Techniques for Natural Language Applications” under hösten 2008. Här beskriver Björn vägen
från doktorandlivet till Google.
Hur ser tillvaron ut idag?
Jag jobbar på Google i London, där en stor del av
utvecklingen av Googles mobilapplikationer görs.
Mitt huvudprojekt just nu är Quick Search Box för
Android. Android är ett öppet operativsystem för
mobiltelefoner som utvecklas gemensamt av ett antal
företag. Den första versionen av Quick Search Box
släpptes som en del av Android 1.6 i början av oktober
2009. Jag arbetar också en del med Google Search by
Voice för Android, som låter användare säga vad de vill
söka efter, istället för att skriva.
Det är kul att skriva program som har miljontals
användare och syns i skyltfönster och TV-reklam. Jag
är också glad att jag kan bidra till att göra talteknologi
användbart för så många.
Hur hamnade du på Google?
Mot slutet av min forskarutbildning, faktiskt nästan ett
år innan jag disputerade, började jag fundera på framtiden.
Jag ville gärna ut i industrin för att utveckla något
som har riktiga användare. Storbritannien verkade
lovade, på grund av densiteten av teknikföretag.
Tillsammans med Duncan Coutts och Ian Lynagh
i Oxford, som jag lärt känna genom sommarskolor,
konferenser och Haskell-världen, startade jag ett litet
konsultföretag. Men innan jag hann påbörja något
faktiskt arbete fick jag ett erbjudande om att börja på
Google i London.
Jag hade träffat rekryterare och ingenjörer från Google
i samband med Chalmers arbetsmarknadsdagar,
CHARM. Flera av ingenjörerna var tidigare Chalmersstudenter
och/eller doktorander, och en av dem kände
jag också från Haskell-världen. Jag gav dem ett CV
och gjorde en intervju på plats
i Göteborg. Sedan åkte jag till
Googles dåvarande kontor i
Trondheim för fler intervjuer.
Google har en ganska lång anställningsprocess för
att försäkra sig om att anställa rätt personer. Googles
utvecklingsmetod bygger på att man har mycket
duktiga och självständiga utvecklare som jobbar i små
team.
Vad i din doktorandutbildning tycker du att du har
mest nytta av nu?
Som doktorand fick jag lära mig att självständigt
utveckla prototyper, det är något jag har stor användning
för på ett företag som Google. Detsamma gäller
den breda förståelse jag fick för språkteknologi. Jag
värdesätter förstås också de många kontakter jag fick
med forskarvärlden under min doktorandtid.
Finns det något som du hade velat se mer av under din
doktorandtid?
Jag hade velat ha mer kontakter med industriell forskning
och utveckling. Då menar jag inte lokala storföretag
som Volvo och Ericsson, utan snarare ledande
globala IT-företag som Google, Apple, Microsoft och
mindre IT-företag med global påverkan, t.ex. Spotify,
Dice, GIPS. Kontakterna kunde t.ex. bestå av forskningssamarbete,
industridoktorandtjänster, personalutbyte
mm.
18 19