Årsrapport 2009 - Chalmers tekniska högskola

IT-samhället
TEMA: Det hållbara
Perspektiv på vård och IT-utveckling
Dagens organisationer förändras och utvecklas i allt snabbare
takt och det gäller i högsta grad även inom hälso- och
sjukvården. Det svenska vårdsystemet står inför stora utmaningar,
där IT ses som ett väsentligt inslag i framtidens
vårdverksamhet.
Effektdriven IT-utveckling
Det finns en stor potential att effektivisera och förbättra
verksamheten med hjälp av IT, samtidigt som
det finns stora risker för att IT-investeringar inte ger
de positiva effekter man tänkt sig. Att arbeta med IT
management kan därför på många sätt bli avgörande
för hur väl en organisation kommer att fungera.
Kalevi Pessi, docent vid institutionen
för tillämpad IT, forskare inom
IT management.
På uppdrag av Västra Götalandsregionen bedriver
institutionen för tillämpad IT forskning, utbildning
och tillämpning inom IT-managementområdet.
Utgångspunkten är att skapa förutsättningar för en
verksamhets- och IT-utveckling som är effektdriven –
drivs av nyttoeffekterna av förändringar – snarare än
teknologidriven, dvs foksuserar på en viss teknologi.
Utbildningen IT management för sjukvård är anpassad
till Västra Götalandsregionens behov av kunskapsutveckling
inom IT-management. IT management för
sjukvård behandlar strategifrågor, arkitekturfrågor och
verksamhetsnytta av IT. Hittills har ett 30-tal personer
genomgått utbildningen som omfattar 45 högskolepoäng.
Ett resultat av IT management för sjukvård är
fyra nya böcker som behandlar strategiska frågeställningar
inom Västra Götalandsregionen.
Med koppling till utbildningen har ett forsknings-
och tillämpningsprojekt startats: Effekthemtagning
med fokus på effektdriven IT-utveckling. Teorin bakom
studien är att IT-projektens nyttor inte realiseras i
verksamheten. Forskningsdelen följer ett antal utvecklingsprojekt
inom Västra Götalandsregionen för att
få kunskap om hur möjliga nyttoeffekter identifieras,
värderas och inte minst realiseras. I studien förklaras
vilka svårigheter och möjligheter som finns när det
gäller att realisera effekter. Inom forskningsprojektet
har även en metod för värdering av IT-projektens
nyttor utvecklats.
Medicinsk utveckling i direkt samverkan
med patienten
Behoven av ett välutvecklat informationsstöd i hälso-
och sjukvården ökar i takt med att informationstekniken
ger nya möjligheter att samla in, strukturera,
tillgängliggöra, visualisera och kommunicera allt större
och mer komplexa informationsmängder. En annan
viktig trend som den tekniska utvecklingen medför är
de förbättrade möjligheterna för den enskilda patienten
att hämta information och interagera med vården,
samt delta i olika patientnätverk.
Informationstekniken har också medfört större möjligheter
att möta den medicinska forskningens behov
av informationstillgänglighet, där man nu kan genomföra
förbättrade säkerhetsutvärderingar. Till exempel
kommer forskningsstudier i allt större utsträckning att
kunna kompletteras med utvärderingar i s.k. ”real life”.
För att skapa en innovativ användning av informationsteknologin
inom hälso- och sjukvården krävs ett
tvärvetenskapligt angreppssätt. Ett sådant ryms inom
ramen för hälsoinformatik, som innefattar frågeställningar
när det gäller medicinsk terminologi och datavetenskap,
i kombination med hälsa och sjukvård. En
praktisk tillämpning är insamling, kommunikation och
användning av den kliniska informationen i elektro-
niska patientjournaler. Frågeställningarna innefattar till
exempel hur terminologi, informationsarkitektur och
processer ska se ut för att dels möta behovet av tillgänglighet,
men också kraven på datasäkerhet i vården och
den kliniska forskningen.
Förutsättningarna för institutionen för tillämpad IT
att i samverkan med Sahlgrenska Akademin och Västra
Götalandsregionen etablera forskning inom området
hälsoinformatik är idag mycket goda. De metoder
och applikationer som utvecklats kan användas och
studeras vidare i det nyligen etablerade forskningscentrat
för personcentrerad vård, GPCC. Centrat ger
förbättrade möjligheter att utveckla, implementera
och studera effekterna av IT inom vården och betydelsen
för den enskilda patienten. På liknande sätt är
förutsättningarna gynnsamma att inom ramen för det
nybildade Gothia-forum delta i och stödja den kliniska
forskningen.
Professor Bo Dahlbom och Elof Dimenäs, adjungerad
professor, institutionen för tillämpad IT.
Fibromyalgi i fokus
Kyra Landzelius är docent i medicinsk antropologi,
teknik- och vetenskapsstudier, och ingår sedan hösten
2009 som gästlärare i gruppen gcPLUS på institutionen
för tillämpad IT. Kyra Landzelius medverkar bland
annat i två forskningsprojekt om fibromyalgi.
Den ena studien, med namnet Fibromyalgins sociokulturella
diagnostik i Sverige: vetenskap, samhälle, patient
och internet i ömsesidigt skapande av medicinsk kunskap
och sjukdomserfarenhet, finansieras av Vetenskapsrådet
och leds av Kyra Landzelius. En av projektets teser är
att fibromyalgins omvandling från kontroversiell till
allmänt accepterad sjukdom inte ska ses som självklar
– man borde istället ifrågasätta den sociokulturella
konstruktionen av sjukdomen som ett vetenskapligt
begrepp. Målet är att utforska hur den allmänna
acceptansen för fibromyalgi har sammanfallit med
handlingsstrategier för hälsovårdsaktörer och forskare,
som på olika sätt har bidragit till uppfattningen och
behandlingen av sjukdomen. I projektet vill man
undersöka hur ”fibromyalgiaktivism” förhåller sig till
framväxten av autonoma självhjälpsinitiativ och det
växande intresset för hälsoforum on-line i Sverige. En
praktisk tillämpning är att kartlägga hur smärtsymtom
förstås och hanteras i diagnos och rehabilitering av
patienter med fibromyalgi, samt vilken roll arbetsplatsen
spelar i denna process. Det handlar alltså om skiftet
mot en mer ”konsumistisk” patientidentitet, möjliggjord
av ny teknik.
Landzelius organiserar just nu ett internationellt
nätverk, i syfte att definiera och implementera begreppet
Hållbar hälsa. Under implementeringen använder
man sig av området hälsoinformatik för att kartlägga
mätdata för hållbar hälsa och också för att åstadkomma
simuleringar. Projektet innehåller även pedagogiska
grepp som hands-on-aktiviteter och interaktiva webbsidor
med målet att öka välbefinnande och hälsa.
Kyra Landzelius, docent vid
institutionen för tillämpad IT
forskar bland annat på hur ny
teknik ändrar förutsättningarna
för hälsovårdsaktörer och vårdkonsumenter.
14 15