Årsrapport 2009 - Chalmers tekniska högskola

IT-fakulteten
Årsrapport 2009

IT-fakulteten, Göteborgs universitet, februari 2010
Grafisk form och produktion: Catharina Jerkbrant
Foto:
Erik Fagerholt: s. 13 mobiltelefon
Catharina Jerkbrant: s. 11, s. 13 Olof Torgersson, s. 22 Tobias Olausson, s. 27
Tomas Lindroth: s.16 studenter iStown & Tomas Lindroth
Martin Nauclér: s. 15 Bo Dahlbom
Angela Wallenburg s. 19
Johan Wingborg: s. 20
Linda Winstedt: s. 22 Vera Kapayeva, s. 23
Jan-Olof Yxell: s. 4, s. 6, s. 9 Aarne Ranta, s. 12, s.13 Erik Fagerholt, s.14,
s. 15 Elof Dimenäs, s. 16 Johan Lundin & Patrik Lilja , s. 17
Fria bilder Stock XCHNG, Asif Akbar: s. 24,
Omslagsfoto: Johan Wingborg
Tryck: Billes Tryckeri AB
IT-fakulteten är miljöcertifierad
enligt ISO 14001 och EMAS
Innehåll:
INLEDNING
Utblick med prefekterna 4
Om IT-fakulteten 5
FORSKNING
Stora EU-pengar till forskare inom datavetenskap 6
Forskargrupper vid institutionerna 10
TEMA: Det hållbara IT-samhället, IT och hälsa
Den väljande patienten 12
Mobil koll på blodsockret 13
Perspektiv på vård och IT-utveckling 14
PROJEKT I SAMVERKAN
PIL-projekt om lärande 16
Öppen källkod – ett samarbete med Alingsås kommun 17
FORSKARUTBILDNING
Årets doktorsavhandlingar 18
Tillvaron på Google, intervju med f.d. doktorand 19
UTBILDNING
Grundutbildningsprogram 20
Masterutbildningar 21
TEMA MASTER: Intervjuer med masterstudenter vid fakulteten 22
SAMVERKAN MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET
Öppna föreläsningar under året 24
Externa föredragshållare 25
VERKSAMHET
Noterat under 2009 26
Fakultetsfakta 27
2 3

Utblick med prefekterna
Catarina Coquand och Urban Nuldén med tillbakablickar och visioner
Hur såg år 2009 ut för era institutioner
– och hur ser det ut framöver?
Catarina Coquand, prefekt på institutionen för
data- och informationsteknik:
Att de tre stora EU-ansökningarna gick igenom var
en av de mest positiva överraskningarna. Allt ramlade
in på en gång. I och med EU-pengarna har vi kunnat
utlysa flera nya tjänster inom typteori och språkteknologi,
där de nyanställda hamnar på universitetsdelen
av institutionen. Att ha en väl utvecklad verksamhet på
institutionens bägge lärosäten ser vi som en stor fördel,
det ger helt enkelt ett större spelrum och nya möjligheter
till samverkan. Området språkteknologi utsågs
dessutom till ett av universitetets styrkeområden under
2009 och det känns väldigt positivt för en av våra väl
inarbetade forskningsinriktningar.
Institutionen hade också stor framgång vid Vetenskapsrådets
utlysning av rambidrag inom informations- och
kommunikationsteknik, där vi tog hem två av de fem
bidragen inom datavetenskap. Projekten löper över
fyra år, med ett bidrag på 11 miljoner kronor vardera.
Det ena projektet är inom multi-core, dvs. flerkärniga
processorer, och det andra inom domänspecifika språk,
två områden med stor potential som vi nu kan utveckla
vidare med flera nya doktorander.
Urban Nuldén, prefekt på institutionen för
tillämpad IT:
2009 var året då institutionen för tillämpad IT formades
till en “riktig” och fristående institution vid
både Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.
Mycket koncentration har lagts på att skapa
en genomtänkt organisation, att inrätta funktioner och
fördela nya roller.
Institutionen för tillämpad IT avslutade året med att
introducera tre områden, Informatik, Lärande ochVisualisering,
som s.k. kompletta miljöer, där både forskning,
utbildning och samverkan ska återfinnas inom
varje område. Nu har varje miljö fått i uppdrag att
fundera på hur man vill jobba strategiskt i framtiden.
Något annat som utmärkte 2009 var det ökande
antalet studenter till utbildningarna på Tillämpad IT.
Vi hade sett att det var på gång, men vi vågade inte
tro på ett sådant genomslag. Det var roligt i dubbel
bemärkelse, eftersom studenterna samtidigt presterade
ovanligt bra under året.
Sammanfattningsvis kan vi säga att institutionen för
tillämpad IT står väl rustad för framtiden. Det finns
utmaningar som vikande studentunderlag på grund
av mindre årskullar och avgifter för internationella
studenter, men vi är redo!
Verksamheten stärks på Lindholmen
Catarina Coquand och Urban Nuldén avslutar med att
påpeka att det känns bra att arbeta för att stärka verksamheten
på Lindholmen. Nu har man precis enats
om att samla de två forskargrupperingarna Software
Engineering och Interaktionsdesign på var sin institution.
Software Engineering kommer från halvårsskiftet
2010 att återfinnas på Data- och informationsteknik,
medan Interaktionsdesign går över till Tillämpad IT
och den kompletta miljön Visualisering. Att tydligare
kraftsamla inom dessa ämnesområden ligger i linje med
de större centrumbildningar som förväntas växa på
Lindholmen; förutom det befintliga Visualiseringscentret
planeras även för ett Software Center. Dessutom ser
bägge institutionerna fram emot en ökad inblandning i
SAFER fordons- och trafiksäkerhetscentrum.
Text: Catharina Jerkbrant
Om IT-fakulteten
Dekanus Jan Smith om 2009 ur ett fakultetsperspektiv
“ 2009 var året då allt gick
åt rätt håll
IT-fakultetens bokslut för 2009 var mycket positivt och nu har vi för första
gången på länge en ekonomi i balans. Det finns en mängd faktorer som bidragit
till det goda resultatet, men den främsta är grundutbildningen där vi har attraherat
fler studenter än vi räknat med.
Även forskningen har utvecklats starkt och årsrapporten visar både på den bredd och det djup vi nu har.
Speciellt glädjande är de stora EU-anslag vi fick under året inom språkteknologi och grundläggande
datavetenskap; här finns förutsättningar att bygga upp miljöer som är direkt världsledande.
Omorganisationen av IT-universitetet slutfördes under året: det är nu ett övergripande nätverk för
IT-området vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, medan fakulteten helt ligger
inom Göteborgs universitet. I april 2009 manifesterades detta genom att fakulteten bytte namn till ITfakulteten.
Kärnverksamheterna utbildning och forskning ligger på fakultetens institutioner Data- och informationsteknik
och Tillämpad IT, vilka båda är integrerade mellan Chalmers och Göteborgs universitet.
Tillämpad IT har också expanderat kraftigt på Chalmerssidan under 2009, vilket knappast hade varit
möjligt i den tidigare organisationen.
Informationstekniken finns idag inom alla områden i samhället och i IT-universitetets nya roll kommer
fokus att ligga på gränsöverskridande uppgifter och projekt som spänner över flera institutioner och
fakulteter. Det betyder att här finns möjligheter till samverkan mellan Chalmers teknikområden och
den mångfacetterade verksamhet som finns på universitetet inom t.ex. sjukvård, lärande, humaniora
och konst. Sammantaget kan vi hävda att den tio år gamla visionen om IT-universitetet som ett nav för
samverkan, utbildning och forskning nu är på väg att förverkligas.
Jan Smith, dekanus
4 5
“

TYPTEORI
- storslam för området med oändliga möjligheter
20 miljoner för visionär matematisk grundforskning
Europeiska forskningsrådet har under 2009 tilldelat professor
Thierry Coquand, institutionen för data- och informationsteknik,
ett av EU:s mest prestigefyllda stipendier
på drygt 20 miljoner kronor. Stipendiet får han för sin
forskning inom grundläggande matematik som bedrivs i
Alan Turings och Bertrand Russels fotspår.
– Det är ett mycket spännande forskningsområde inom
matematiken som jag får möjlighet att fördjupa mig
ytterligare inom, säger Thierry Coquand, professor i
datalogi.
Forskningen inom Thierrys Coquands område sträcker
sig tillbaka till runt år 1900, då filosofen och matematikern
Bertrand Russell uppfann begreppet types för att
lösa ett antal matematiska problem. Vid den här tiden
handlade det alltså om rent interna problem inom den
grundläggande matematiken.
Typteori blev sedan den mest exakta formuleringen av
logik och kom långt senare att även innefatta kopplingar
mellan matematiska bevis och datorprogram.
Typteori är temat för det internationella forskningssamarbetet
TYPES, där Thierry Coquand har varit
involverad sedan starten 1989.
Idag spelar så kallade typer en mycket viktig roll för
t.ex. olika programmeringsspråk. Typteori används
även inom områden som lingvistik och språkteknologi,
eftersom en ”typ” fungerar som bärare av innebörd
och också ger korrekt grammatik vid översättning. För
exempel på det, se nästa uppslag!
Alan Turing, en av datavetenskapens grundare, är en
annan person som varit avgörande för forskningsområdets
riktning. Runt 1930 löste han ett berömt
problem, Hilberts “Entscheidungsproblem” (beslutsproblem),
genom att ge en rigorös definition av det
matematiska begreppet algoritm, något som har lagt
grunden för hela den digitala datorvärlden. Definitionen
har också haft en enorm betydelse för hur man
löser problem inom datavetenskapen.
År 2009 innebar storslam för
professor Thierry Coquand
med sammanlagt runt 45
miljoner kronor i beviljade
forskningsbidrag från EU.
Thierry har tilldelats ett
personligt ERC-anslag och
även ett anslag som projektkoordinator
för ett europeiskt
samverkansprojekt, se nästa
sida. Bägge anslagen bottnar i
området typteori.
Thierry Coquands ERC-pengar är tänkta att leda forskningen
vidare på spåren som Bertrand Russel och Alan
Turing dragit upp.
– Min förhoppning är – utan att vilja jämföra mig med
Russell och Turing – att mitt arbete ska ha inverkan på
exaktheten när man uttrycker en matematisk algoritm,
säger Thierry Coquand. Men när det gäller tillämpningar
vill jag påpeka att området kan gå i en helt
annan riktning än våra förhoppningar. De teoretiska
frågorna är ändå extremt intressanta att försöka lösa,
oavsett vilka tillämpningar de kan leda till.
Det Europeiska forskningsrådet ERC bildades år 2007
i syfte att stödja de bästa forskarna i Europa, för att
på sikt göra Europa mer globalt konkurrenskraftigt på
grundforskningens område. ERC-stipendiet har funnits
sedan 2008 och riktar sig till europeiska seniora
forskare i världsklass.
Text: Catharina Jerkbrant
Växelverkan mellan abstrakt matematik och
datavetenskap ger säkrare teknik!
Färre fel och buggar i våra datorer och säkrare robot-
teknik. Det kan bli några av resultaten av professor
Thierry Coquands banbrytande arbete med att förbättra
kvaliteten på datorbaserade beräkningar. Forskningen
bedrivs inom det europeiska projektet Formath som nu får
25 miljoner kronor i stöd av EU.
– Vår målsättning och förhoppning är att Formathprojektet
ska kunna vidareutveckla matematikernas
möjligheter att använda sig av datorbaserade beräkningar
och också utveckla kvaliteten på dessa, säger professor
Thierry Coquand. Förutom matematiken som
sådan, är vår vision att forskningen inom Formath i
förlängningen kommer att ha inverkan på alla områden
inom mjukvaruutveckling där mjukvaran möter en fysisk
verklighet. Det gäller t.ex. medicinsk bildbehandling
som datortomografi, eller olika typer av robotar.
Professor Thierry Coquand, institutionen för data- och
informationsteknik, står som projektkoordinator för
Formath – ett europeiskt forskningssamarbete som
tilldelats nära 25 milj. kronor (2,3 milj €) från EU för
tre år framöver.
Formath står för Formalisation for Mathematics och
handlar om att utveckla system för att kontrollera
korrektheten i matematiska bevis. Projektet bottnar
i forskningssamarbetet TYPES, som sträcker sig 20
år tillbaka i tiden. De pengar man nu får från EU
kommer att användas till att vidareutveckla och användaranpassa
programvaran Interactive Proof Checker
som säkerställer korrektheten i matematiska bevis.
Projektet Formath innebär också en växelverkan mellan
datavetenskap och matematik. Med mjukvaran
Interactive Proof Checker skapas nya förutsättningar
för matematiken – och de nya möjligheterna inom
matematiken kommer sedan i sin tur att användas för
utvecklingen mot ännu mer korrekt programvara. Som
ger möjlighet att ytterligare finjustera matematiken etc.
– Matematiken spelar redan en mycket central roll för
designen av sofistikerade system i vårt dagliga liv, säger
Thierry Coquand. Den här användningen av matematiken
kommer att öka och frågor som korrekthet och
pålitlig specificering av hur systemen ska tolkas kommer
att bli allt viktigare.
I Formathprojektet ingår sammanlagt fem forskargrupper
från fyra universitet, där professor Thierry
Coquand vid Göteborgs universitet står som koordinator
för projektet. Övriga universitet som ingår är
INRIA i Frankrike, Radboud Universiteit Nijmegen i
Nederländerna och Universidad de La Rioja i Spanien.
Ett laboratorium gemensamt för INRIA-Microsoft är
också involverat, där Georges Gonthier på Microsoft är
projektledare för en av delarna.
Pengarna har sökts inom den öppna klass som kallas
FET, Future and Emerging Technologies, där det
normalt sett är mycket svårt att få igenom sina ansökningar.
Därför är man extra glad för det här anslaget.
Projektet Formath kan ses som en tillämpning av forskningen
inom området som tilldelats ERC Advanced
Grant på föregående sida.
Text: Catharina Jerkbrant
6 7

TYPTEORI
- storslam för området med oändliga möjligheter
EU satsar 25 miljoner på översättningsprojektet MOLTO
Alla EU-medborgare, oavsett modersmål, ska få samma
tillgång till kunskap på nätet. Projektet MOLTO som
koordineras från Göteborgs universitet får drygt 25
miljoner kronor i projektstöd från EU för att skapa ett
pålitligt översättningsverktyg som ska fungera mellan EUspråken.
MOLTO utgår från precision
Google Translator är ett vida spritt och mycket välanvänt
översättningsprogram på nätet, där tekniken går
ut på att successivt förbättra kvaliteten på översättningarna
genom att verktyget lär sig av sina misstag
genom feedback i systemet.
– I MOLTO har vi inledningsvis istället valt motsatt
riktning och utgår från precision och grammatik, säger
Aarne Ranta, professor i datavetenskap. Vi ville jobba
med en översättningsteknik som var så korrekt att
personer som producerar text ska kunna använda våra
direktöversättningar. Nu går vi från precision till att
öka täckningen, vilket innebär att allt fler språk och anpassningar
för användningsområden ska in i verktyget
och databasen.
Aarne Ranta är projektkoordinator för projektet
MOLTO – Multilingual On-Line Translation, där tre
universitet och två företag tillsammans har fått drygt
25 milj. kronor under tre år beviljade från EU. Utlysningen
ligger inom området Maskinöversättning, där
ett krav har varit att översättningen ska fungera för
majoriteten av EU:s officiella språk.
Typteori är grunden för korrekt innebörd
Tekniken i MOLTO baserar sig även den på så kallad
typteori (se föregående uppslag), som gör att forskarna
på ett pålitligt sätt kan överföra en och samma inne-
MOLTO håller koll på grammatiken för de olika språk som
implementerats i systemet.
börd från ett mänskligt språk till ett annat. Om man
till exempel vill översätta en mening från engelska till
finska, åstadkommer man en typteoretisk formel för
den engelska innebörden, och formeln skapar sedan ett
motsvarande uttryck på finska.
Systemet är tidskrävande att genomföra. Först måste
alla ord för användningsområdet in i språkdatabasen.
Varje ord ska sedan förses med en typ för de möjliga
betydelser som ordet kan ha. Slutligen tar arbetet med
att definiera grammatiken vid, där man måste tala om
för systemet vilka kombinationer av ”typer” som är
möjliga, vilka alternativa uttryck som finns, i vilken
form orden kan förekomma och i vilken ordning de
ska placeras.
Databasen med grammatiken kallas ”resursgrammatik”.
MOLTO bygger på resursgrammatiken och
programspråket Grammatical Framework, som Aarne
Rantas grupp redan har arbetat fram under ett antal år.
MOLTO innehåller grammatiska regler för olika språk
och hur språkens grammatik står relation till varandra.
Fri programvara för översättning på nätet
Som producent av webbsidor ska man kunna ladda ner
verktyget med öppen källkod och fritt översätta webbsidor
till ett antal olika språk samtidigt.
– Tekniken finns visserligen redan idag och vi har själva
lagt tio år på att utveckla den, men den är krånglig att
använda om man inte är datavetare, säger Aarne Ranta.
Huvudtanken med EU-pengarna är just att anpassa
verktyget och göra det användarvänligt för en stor
skara användare. Det ska också bli mycket lätt för en
användare att själv utöka grammatiken och lägga in
nya ord.
Professor Aarne Ranta,
Data- och informationsteknik,
är projektkoordinator
för MOLTO.
Anpassning för specifika områden
I projektet kommer man att utveckla systemet för att
passa olika användningsområden. Ett nytt område för
översättning är patentsammanfattningar, där människor
runt om i världen ska kunna ta del av ny teknik
direkt när patentet släpps, utan att behärska det språk
som patentbeskrivningen skrivits på. Tidigare har man
fått anlita en stor mängd översättare enbart för området
nya patent. Ett annat delprojekt handlar om att möta
matematiklärares och studenters behov av att skapa
en exakt terminologi när man översätter matematiska
övningar. Ytterligare ett delprojekt gäller beskrivningar
av kulturarv och museiföremål, där man ska kunna
ta del av dessa oberoende av vilket språkområde man
kommer ifrån.
Många språk – samma innehåll
Även om man inte har engelska som modersmål, får
man på ett enkelt sätt tillgång till samma kunskapsmassa
som personer från de anglosaxiska länderna.
Tidigare var man rädd för att Internets intåg skulle öka
engelskans dominans, men så har det inte blivit. I det
öppna lexikonet Wikipedia finns just nu trehundra
språk representerade. Och ju mer MOLTO byggs ut
med fler språk, desto mer idealiskt blir det för till exempel
Wikipedia, där man kommer att kunna ha exakt
samma innehåll på ett stort antal språk.
De universitet som finns med i Multilingual On-Line
Translation är Göteborgs universitet som koordinator
av projektet, Helsingfors universitet i Finland och Universitat
Politècnica de Catalunya, Spanien. Företagen
som ingår i projektet är Ontotext AD, Bulgarien och
Matrixware GmbH, Österrike.
Text: Catharina Jerkbrant
8 9

Forskargrupper vid IT-fakultetens institutioner*
Algorithms
Applied Software Engineering
Bioinformatics
Center of Visualization Göteborg
Center for Public Learning and Understanding of Science
Centrum för kompetens och kunskapsbildning i högre utbildning, CKK
Chalmers Lärandecentrum
Computational Systems Biology
Computer Architecture
Computer Communications and Computer Network Group
Computer Graphics
Computer Security
Crisis Response Lab
Dependable Real-Time Systems
Distributed Computing and Systems
Embedded and Networked Processors
Fackspråk och kommunikation
Functional Programming
Interaction Design Collegium
IT management
IT och innovation
Language Technology
Lärande, kommunikation och IT
Programming Logic
Medicinsk informatik
SSKKII – Kollegium för tvärvetenskaplig forskning
Software Engineering using Formal Methods
Software Engineering and Management
*
Bägge institutionerna är integrerade mellan
Software Methodologies and Systems
Chalmers tekniska högskola och Göteborgs
universitet. Många av forskargrupperna består
Tech Center
därför av personer från bägge lärosätena, medan
Telecommunication Theory
andra är rena Chalmers- eller universitetsgrup-
VLSI Research Group
peringar.
10 11

Vad händer inom VÅRDEN?
Den väljande patienten
I dagens samhälle förväntas vi göra informerade val
på allt fler områden. Vi ska välja elbolag, telefonabonnemang
och liknande, men allt oftare också offentligt
finansierade tjänster som grundskola och gymnasieskola
och premiepensionsfonder. Frågor man kan ställa sig
är: klarar vi detta och har vi det stöd vi behöver?
Mot bakgrund av utvecklingen ovan är det märkligt att
så lite forskning görs om hur den enskilde kan stödjas
i sin roll som väljande konsument. Ett IT-stöd skulle
kunna vara en sådan funktion, där man dels kan få
allmän överblick över de valmöjligheter som finns, men
också tillfälle att mer detaljerat granska dess kvalitéer,
samt utföra själva valet.
Tidigare forskning på området “väljande konsument
med IT-stöd”, har gjorts vid val av grundskola och
gymnasieskola och när det gäller val av premiepensionsfonder.
Vad som kartlagts i studierna har dels
handlat om vilka IT-stöd som myndigheterna tillhandahållit,
men också om hur IT-stödet ibland har haft
inverkan på människors beteenden och livsval. Särskilt
tydligt är det på pensionsområdet.
Riksbankens jubileumsfond stöttar
vårdvalsprojekt
Ett nytt område för valmöjligheter som konsument är
sjukvården i allmänhet och valet av vårdcentral i synnerhet.
Patienter utnyttjar idag med självklarhet Internet
som kunskapskälla och sjukvården arbetar också för
att införa IT-stöd i sina verksamheter. Agneta Ranerup
har tillsammans med docent Lars Norén, Centrum för
Konsumtionsvetenskap, beviljats anslag av Riksbankens
Jubileumsfond, just för att forska om stödet när det
gäller den enskilde patientens val av vårdcentral inom
ramen för projektet ”A Supermarket for Healthcare”.
Ett viktigt teoretiskt perspektiv i projektet hämtas
från aktör–nätverksteorin och Michel Callons synsätt,
som ser väl fungerande marknader och informerade
konsumenter som någonting som konstrueras eller
skapas och då ofta är beroende av olika teknologiska
arrangemang. Det teoretiska perspektivet får ett fokus
på IT-stöd och dess strategiska betydelse för mänskligt
handlande.
Projektet ska studera hur nationella aktörer och de
tre stora landstingen Stockholm, Halland och Västra
Götaland utvecklar IT-stöd för den väljande patienten
eller vårdkonsumenten. Vad utmärker IT-stöden? Vill
vi som väljande patienter ha dem? Kan det uppstå en
kamp mellan olika aktörer och vem vinner i så fall?
Frågan om val av sjukvård kan ses som kontroversiell,
men handlar om ökade valmöjligheter inom ett offentligt
finansierat sjukvårdssystem. Provocerande
frågor kan ändå uppstå. Vad händer till exempel med
vårt etablerade inflytande via politiska val, då vi i
ökad grad påverkar offentlig verksamhet som väljande
konsumenter? Å andra sidan: Är inte IT-val ett sätt att
säkerställa allas lika möjligheter och därmed en teknik
som ökar demokratin?
Agneta Ranerup, docent på
institutionen för tillämpad
IT, forskar på IT-stöd för
patienter i vårdvalssituatiuoner.
Projektet är en del av
universitetets styrkeområde
“Demokrati och opinion”.
Diasend är namnet på ett system som kartlägger diabetikers
glukoshalt över tid. Systemet togs fram år 2005
av företaget Aidera och bygger på att man kopplar ihop
diabetikernas glukosmätare och insulinpumpar med
en utrustning som sänder information till en databas
via GSM-nätet. Uppgifterna omvandlas till grafik som
kan läsas av direkt på en webbsida av både patient
och vårdgivare. Det innebär en trygghet för diabetiker
och anhöriga och patienten behöver inte heller besöka
sjukhuset så ofta. Systemet gör det lätt att följa vad
som händer i kroppen när man motionerar eller äter
olika typer av mat och därför blir det också enklare
med egenvård.
Direkt i mobilen!
Eftersom sändningsutrustningen i Diasend var lite för
stor för att ha med sig på stan eller i skolan, ansökte
Aidera om stöd från VINNOVA:s program Var Dags
IT för att utveckla en tjänst som kan nås med mobiltelefon.
Erik Fagerholt, interaktionsdesigner vid
Data- och informationsteknik, skapade mobiltjänstens
gränssnitt och funktionalitet. Via mobiltelefonen kan
man sända sina värden till databasen via SMS eller
logga in med WAP och fylla i uppgifter på hemsidan.
Värdena visar sig bland annat i form av en glad eller
sur figur när man matar in sina uppgifter via WAP.
Den glada figuren visar på ett bra blodsockervärde och
ger poäng – och yngre användare vill gärna samla på
glada figurer! Anhöriga kan också logga in sig via sina
mobiltelefoner och läsa av värden.
Erik Fagerholt berättar att han startade arbetet med
att försöka förstå hur en diabetikers vardag ser ut och
sedan försöka översätta det till hur tjänsten lättast kan
hanteras i en mobiltelefon. Användarna har också olika
ambitioner och behov. Vissa vill bara skicka sms med
sina värden, medan andra vill använda tjänsten betyd-
TEMA: Det hållbara IT-samhället
Mobil koll på blodsockret
ligt mer och lägga in uppgifter om måltider, träningstider
och annat. Därför har tjänsten blivit skalbar, så
att alla kan anpassa den efter sina önskemål.
– Man kan aldrig få ett långsiktigt perspektiv på hur
bra en produkt eller tjänst fungerar för användaren
utan att testa. Många av de användarbeteenden man
har som person kommer aldrig fram om man inte får
testa produkten i sin verkliga vardag.
Att få sina blodsockervärden
direkt i mobiltelefonen förenklar
vardagen för många
diabetiker.
Olof Torgersson står som projektledare för den del av
blodsockerprojektet som ligger inom institutionen för
data- och informationsteknik. Där har också programmeraren
Johan Alenius ingått, förutom interaktionsdesignern
Erik Fagerholt. Projektet har finansierats av
Vinnova och är ett samarbete mellan Aidera AB,
Drottning Silvias barn- och ungdomsjukhus och institutionen
för data- och informationsteknik.
Olof Torgersson, projektledare
(t.v.), och
Erik Fagerholt, gränssnittsdesigner,
institutionen för data-
och informationsteknik.
12 13

IT-samhället
TEMA: Det hållbara
Perspektiv på vård och IT-utveckling
Dagens organisationer förändras och utvecklas i allt snabbare
takt och det gäller i högsta grad även inom hälso- och
sjukvården. Det svenska vårdsystemet står inför stora utmaningar,
där IT ses som ett väsentligt inslag i framtidens
vårdverksamhet.
Effektdriven IT-utveckling
Det finns en stor potential att effektivisera och förbättra
verksamheten med hjälp av IT, samtidigt som
det finns stora risker för att IT-investeringar inte ger
de positiva effekter man tänkt sig. Att arbeta med IT
management kan därför på många sätt bli avgörande
för hur väl en organisation kommer att fungera.
Kalevi Pessi, docent vid institutionen
för tillämpad IT, forskare inom
IT management.
På uppdrag av Västra Götalandsregionen bedriver
institutionen för tillämpad IT forskning, utbildning
och tillämpning inom IT-managementområdet.
Utgångspunkten är att skapa förutsättningar för en
verksamhets- och IT-utveckling som är effektdriven –
drivs av nyttoeffekterna av förändringar – snarare än
teknologidriven, dvs foksuserar på en viss teknologi.
Utbildningen IT management för sjukvård är anpassad
till Västra Götalandsregionens behov av kunskapsutveckling
inom IT-management. IT management för
sjukvård behandlar strategifrågor, arkitekturfrågor och
verksamhetsnytta av IT. Hittills har ett 30-tal personer
genomgått utbildningen som omfattar 45 högskolepoäng.
Ett resultat av IT management för sjukvård är
fyra nya böcker som behandlar strategiska frågeställningar
inom Västra Götalandsregionen.
Med koppling till utbildningen har ett forsknings-
och tillämpningsprojekt startats: Effekthemtagning
med fokus på effektdriven IT-utveckling. Teorin bakom
studien är att IT-projektens nyttor inte realiseras i
verksamheten. Forskningsdelen följer ett antal utvecklingsprojekt
inom Västra Götalandsregionen för att
få kunskap om hur möjliga nyttoeffekter identifieras,
värderas och inte minst realiseras. I studien förklaras
vilka svårigheter och möjligheter som finns när det
gäller att realisera effekter. Inom forskningsprojektet
har även en metod för värdering av IT-projektens
nyttor utvecklats.
Medicinsk utveckling i direkt samverkan
med patienten
Behoven av ett välutvecklat informationsstöd i hälso-
och sjukvården ökar i takt med att informationstekniken
ger nya möjligheter att samla in, strukturera,
tillgängliggöra, visualisera och kommunicera allt större
och mer komplexa informationsmängder. En annan
viktig trend som den tekniska utvecklingen medför är
de förbättrade möjligheterna för den enskilda patienten
att hämta information och interagera med vården,
samt delta i olika patientnätverk.
Informationstekniken har också medfört större möjligheter
att möta den medicinska forskningens behov
av informationstillgänglighet, där man nu kan genomföra
förbättrade säkerhetsutvärderingar. Till exempel
kommer forskningsstudier i allt större utsträckning att
kunna kompletteras med utvärderingar i s.k. ”real life”.
För att skapa en innovativ användning av informationsteknologin
inom hälso- och sjukvården krävs ett
tvärvetenskapligt angreppssätt. Ett sådant ryms inom
ramen för hälsoinformatik, som innefattar frågeställningar
när det gäller medicinsk terminologi och datavetenskap,
i kombination med hälsa och sjukvård. En
praktisk tillämpning är insamling, kommunikation och
användning av den kliniska informationen i elektro-
niska patientjournaler. Frågeställningarna innefattar till
exempel hur terminologi, informationsarkitektur och
processer ska se ut för att dels möta behovet av tillgänglighet,
men också kraven på datasäkerhet i vården och
den kliniska forskningen.
Förutsättningarna för institutionen för tillämpad IT
att i samverkan med Sahlgrenska Akademin och Västra
Götalandsregionen etablera forskning inom området
hälsoinformatik är idag mycket goda. De metoder
och applikationer som utvecklats kan användas och
studeras vidare i det nyligen etablerade forskningscentrat
för personcentrerad vård, GPCC. Centrat ger
förbättrade möjligheter att utveckla, implementera
och studera effekterna av IT inom vården och betydelsen
för den enskilda patienten. På liknande sätt är
förutsättningarna gynnsamma att inom ramen för det
nybildade Gothia-forum delta i och stödja den kliniska
forskningen.
Professor Bo Dahlbom och Elof Dimenäs, adjungerad
professor, institutionen för tillämpad IT.
Fibromyalgi i fokus
Kyra Landzelius är docent i medicinsk antropologi,
teknik- och vetenskapsstudier, och ingår sedan hösten
2009 som gästlärare i gruppen gcPLUS på institutionen
för tillämpad IT. Kyra Landzelius medverkar bland
annat i två forskningsprojekt om fibromyalgi.
Den ena studien, med namnet Fibromyalgins sociokulturella
diagnostik i Sverige: vetenskap, samhälle, patient
och internet i ömsesidigt skapande av medicinsk kunskap
och sjukdomserfarenhet, finansieras av Vetenskapsrådet
och leds av Kyra Landzelius. En av projektets teser är
att fibromyalgins omvandling från kontroversiell till
allmänt accepterad sjukdom inte ska ses som självklar
– man borde istället ifrågasätta den sociokulturella
konstruktionen av sjukdomen som ett vetenskapligt
begrepp. Målet är att utforska hur den allmänna
acceptansen för fibromyalgi har sammanfallit med
handlingsstrategier för hälsovårdsaktörer och forskare,
som på olika sätt har bidragit till uppfattningen och
behandlingen av sjukdomen. I projektet vill man
undersöka hur ”fibromyalgiaktivism” förhåller sig till
framväxten av autonoma självhjälpsinitiativ och det
växande intresset för hälsoforum on-line i Sverige. En
praktisk tillämpning är att kartlägga hur smärtsymtom
förstås och hanteras i diagnos och rehabilitering av
patienter med fibromyalgi, samt vilken roll arbetsplatsen
spelar i denna process. Det handlar alltså om skiftet
mot en mer ”konsumistisk” patientidentitet, möjliggjord
av ny teknik.
Landzelius organiserar just nu ett internationellt
nätverk, i syfte att definiera och implementera begreppet
Hållbar hälsa. Under implementeringen använder
man sig av området hälsoinformatik för att kartlägga
mätdata för hållbar hälsa och också för att åstadkomma
simuleringar. Projektet innehåller även pedagogiska
grepp som hands-on-aktiviteter och interaktiva webbsidor
med målet att öka välbefinnande och hälsa.
Kyra Landzelius, docent vid
institutionen för tillämpad IT
forskar bland annat på hur ny
teknik ändrar förutsättningarna
för hälsovårdsaktörer och vårdkonsumenter.
14 15

PIL-projekt: Forskning om lärande
Projektgruppen för iStown under 2009: Tomas Lindroth, Jenny Myrendal, Johan Lundin,
Patrik Lilja och Mattias von Feilitzen
Studenters egen IT i högre utbildning –
möjligheter och konsekvenser
Projektet iStown – Students’ own IT use in higher
education – possibilities and consequences, syftar till att
undersöka och utveckla möjligheter och metoder för
att arbeta med studenters egen IT i högre utbildning.
Forskning och utvecklingsarbete inom området IT och
lärande har tidigare fokuserat mycket på läraren, samt
på den teknik som läraren använder och introducerar i
utbildningen. I dagens högskola är det allt vanligare att
studenterna själva tar med sig laptops, mobiltelefoner,
Mp3-spelare och andra digitala artefakter.
Projektet iStown är ett utvecklingsprojekt där projektdeltagarna
studerar hur studenterna använder sin egen
IT i undervisningen. Det kan vara för att ta anteckningar,
kommunicera med andra studenter, eller
kanske söka information. Självklart är det också så att
studenterna engagerar sig i aktiviteter som inte är lika
starkt kopplade till undervisningsinnehållet, som spel,
förströelse och liknande. I projektet vill vi studera och
beskriva pedagogiska konsekvenser av studenters ITanvändning
i undervisningssituationer.
Även om de negativa konsekvenserna finns, ligger
tyngdpunkten i projektet på att utveckla metoder för
att arbeta med studenters egen IT och se IT-användningen
som en resurs i undervisningen.
Målen för projektet är att:
• studera och beskriva pedagogiska möjligheter och
konsekvenser av studenters IT-användning i undervisningssituationer
• utveckla metoder för att arbeta med studenters
egen IT som en resurs i undervisningssituationer
• ge ett antal förslag på hur man som lärare, institution
och lärosäte kan hantera negativa konsekvenser
• dokumentera och kommunicera och sprida erhållna
kunskaper
Projektet drivs på institutionen för tillämpad informationsteknologi,
med stöd från enheten för pedagogisk
utveckling och interaktivt lärande, PIL.
Projektet iStown studerar förutsättningarna för att göra
studenternas egen IT till en resurs i undervisningen.
Öppen källkod
– ett samarbete med Alingsås kommun
Frågeställningar om öppen källkod inom Alingsås kommun
resulterade i tre olika studentprojekt på kandidatprogrammet
Software Engineering and Management.
Öppen källkod eller öppen programvara, på engelska
open source, innebär ett datorprogram där källkoden
är tillgänglig för alla att läsa, använda, modifiera och
vidaredistribuera. Det gör att användaren kan försäkra
sig om att programmet gör vad det ska och att man
kan anpassa det efter sina behov. Genom att dela med
sig av den anpassning man gjort av programvaran,
bidrar användarna gemensamt till programvaruutvecklingen.
Från att ha varit något som i första hand
utvecklats i gemenskaper på nätet, blir öppen källkod
allt vanligare även i företag och offentlig sektor.
Allt fler kommuner inser fördelarna med öppna
standarder och öppna programvaror. Alingsås kommun
har kommit långt i genomförandet av öppen källkod
och har även medverkat i debatter i media. En av de
drivande bakom det västsvenska nätverket för öppen
källkod är Göran Westerlund, IT-chef i Alingsås kommun.
Göran Westerlund kom i kontakt med lärare på institutionen
för tillämpad IT; Henrik Sandklef, Magnus
Bergquist och Carl Magnus Olsson, vilka såg möjligheter
till samarbete. Alingsås arbetar med att utöka
andelen öppen källkod bland sina system och i det
arbetet har olika frågeställningar uppstått.
Under sommaren 2009 enades man om startpunkten
för ett samarbetsprojekt 09-10, där målsättningen var
att studenter på kandidatprogrammet Software Engineering
and Management skulle undersöka hur öppen
källkod används eller skulle kunna användas inom
Alingsås kommun.
Studenterna besökte representanter för kommunen och
intervjuade dem för att få ett realistiskt kunskapsunderlag
att arbeta utifrån. Gruppernas arbeten utmynnade
Projekt i samverkan
i tre teman. En av grupperna intresserade sig för hur
relationen mellan kommun, leverantör och community
kan utvecklas i framtiden och vilka aspekter som är
viktiga att värna om i det arbetet. Grupp nummer två
fokuserade på frågor kring skola och utbildning och
övergången från proprietära till öppna IT-lösningar.
Den tredje studentgruppen ägnade sig åt öppen källkod
i relation till organisatoriska förändringsprojekt i
kommunen, så kallad change management. Vilka risker
och möjligheter finns och hur driver man framgångsrikt
IT-baserade förändringsprojekt i en kommun?
Resultaten redovisades i form av rapporter som presenterades
för Alingsås kommun i december 2009.
Studenter i projekt 1: Joacim Alvergren, Jonatan Granqvist,
Emil Janitzek, Jesper Lindberg, Marcus Ljungblad,
Carl Fredrik Malmsten, Daniel Nilsson
Studenter i projekt 2: Andreas Bernérus, Edvard Gadderus,
Zhang Junpeng, Yao Monan, Fredrik Olofsson,
Marcus Sjölin, Hui Zhou
Studenter i projekt 3: Karl Annerhult, Samad
Ghasemi, Ibrahim Kravac, Nivir Roy, Yue Wang
Henrik Sandklef, institutionen
för tillämpad
IT, har ett stort intresse
för öppen källkod och såg
möjligheterna med ett
samarbete med Alingsås
kommun.
16 17

Doktorsavhandlingar
Fordonsindustrin måste tänka om
Fordonsindustrin beskrivs idag som en krisindustri, men det finns stora förhoppningar om att utvecklingen
av framtida IT-tjänster för fordon ska driva fordonsindustrin i rätt riktning. Jonas Kuschel har i sin avhandling
”Vehicle Services” dock slagit fast att för ny teknik ska bli verklighet krävs större öppenhet inom fordonsbranschen
och en förändrad syn på fordonet. Med ett för snävt perspektiv, där utvecklingen av tjänster
fokuserar på det fysiska fordonet, riskerar fordonsindustrin att missa många nya innovationer. För att nya
uppfinningar och tillämpningar ska kunna utvecklas krävs det enligt Kuschel att fordonsindustrin öppnar
upp sitt innovationsarbete och släpper in andra aktörer i utvecklingen av tjänster.
Jonas Kuschel disputerade i informatik vid Göteborgs universitet 18 september 2009.
Digital teknik förändrar affärsrelationerna i tidningsindustrin
Internet, mobila tjänster, e-papper och tjänster som YouTube utmanar de traditionella sätten att producera
och distribuera medieinnehåll, medan de nedåtgående försäljnings- och annonsintäkterna pressar tidningarna
till att satsa på tekniken. För att kunna driva den digitala utvecklingen behöver tidningsindustrin
kunskap om hur digitala innovationer förändrar deras nätverk för att skapa värden och göra affärer. Detta
visar Maria Åkessons avhandling i informatik ”Digital Innovation in the Value Networks of Newspapers”.
– Digitala innovationer innebär inte bara att teknologin ändras, de förändrar radikalt förutsättningarna för
hur medieföretagen ska kunna tjäna pengar. Förändringarna påverkar hur företagen kan skapa nya värden,
deras affärsmodeller och relationer, säger Maria Åkesson.
Maria Åkesson disputerade i informatik vid Göteborgs universitet 25 september 2009.
Ny modell för digital språkigenkänning
Ett huvudspår i avhandlingen “Unsupervised Learning of Morphology and the Languages of the World” handlar
om att skapa en modell för digital språkigenkänning i helt okända texter. Harald Hammarström har i sin
avhandling presenterat en algoritm som kan identifiera ordens beståndsdelar på världens samtliga språk –
vilket är helt nytt. Algoritmen är t.ex. mycket användbar för sökverktyget Google, som behöver identifiera
olika språk för att få rätt språk överst i träfflistorna.
Harald Hammarström har också byggt ett omfattande digitalt morfologiskt system för världens språk, där
många av språken tidigare bara har funnits i analoga system byggda för hand. Avhandlingen bidrar på så
sätt till att kartlägga och öka vår förståelse för många av de riktigt små språken – bland de omkring 7000
språk som finns i världen.
Harald Hammarström disputerade i datalogi vid Göteborgs universitet 11 december 2009.
Tillvaron på Google
Björn Bringert disputerade vid Göteborgs universitet på avhandlingen “Programming Language
Techniques for Natural Language Applications” under hösten 2008. Här beskriver Björn vägen
från doktorandlivet till Google.
Hur ser tillvaron ut idag?
Jag jobbar på Google i London, där en stor del av
utvecklingen av Googles mobilapplikationer görs.
Mitt huvudprojekt just nu är Quick Search Box för
Android. Android är ett öppet operativsystem för
mobiltelefoner som utvecklas gemensamt av ett antal
företag. Den första versionen av Quick Search Box
släpptes som en del av Android 1.6 i början av oktober
2009. Jag arbetar också en del med Google Search by
Voice för Android, som låter användare säga vad de vill
söka efter, istället för att skriva.
Det är kul att skriva program som har miljontals
användare och syns i skyltfönster och TV-reklam. Jag
är också glad att jag kan bidra till att göra talteknologi
användbart för så många.
Hur hamnade du på Google?
Mot slutet av min forskarutbildning, faktiskt nästan ett
år innan jag disputerade, började jag fundera på framtiden.
Jag ville gärna ut i industrin för att utveckla något
som har riktiga användare. Storbritannien verkade
lovade, på grund av densiteten av teknikföretag.
Tillsammans med Duncan Coutts och Ian Lynagh
i Oxford, som jag lärt känna genom sommarskolor,
konferenser och Haskell-världen, startade jag ett litet
konsultföretag. Men innan jag hann påbörja något
faktiskt arbete fick jag ett erbjudande om att börja på
Google i London.
Jag hade träffat rekryterare och ingenjörer från Google
i samband med Chalmers arbetsmarknadsdagar,
CHARM. Flera av ingenjörerna var tidigare Chalmersstudenter
och/eller doktorander, och en av dem kände
jag också från Haskell-världen. Jag gav dem ett CV
och gjorde en intervju på plats
i Göteborg. Sedan åkte jag till
Googles dåvarande kontor i
Trondheim för fler intervjuer.
Google har en ganska lång anställningsprocess för
att försäkra sig om att anställa rätt personer. Googles
utvecklingsmetod bygger på att man har mycket
duktiga och självständiga utvecklare som jobbar i små
team.
Vad i din doktorandutbildning tycker du att du har
mest nytta av nu?
Som doktorand fick jag lära mig att självständigt
utveckla prototyper, det är något jag har stor användning
för på ett företag som Google. Detsamma gäller
den breda förståelse jag fick för språkteknologi. Jag
värdesätter förstås också de många kontakter jag fick
med forskarvärlden under min doktorandtid.
Finns det något som du hade velat se mer av under din
doktorandtid?
Jag hade velat ha mer kontakter med industriell forskning
och utveckling. Då menar jag inte lokala storföretag
som Volvo och Ericsson, utan snarare ledande
globala IT-företag som Google, Apple, Microsoft och
mindre IT-företag med global påverkan, t.ex. Spotify,
Dice, GIPS. Kontakterna kunde t.ex. bestå av forskningssamarbete,
industridoktorandtjänster, personalutbyte
mm.
18 19

Våra utbildningsprogram
på grundnivå
Systemvetenskap; IT, människa och organisation, 180 hp
IT-utvecklingen förändrar våra företag, vårt samhälle och vår fritid. Förändringen skapar ett stort behov av
personer som kan analysera, designa och konstruera IT-system utifrån olika perspektiv. Efter utbildningen är
man redo att hantera en mängd olika aspekter med relation till IT-området; från teknik och programmering,
till organisationsuppbyggnad och användarperspektiv. I området ingår också att studera olika metoder för
analys och design för att kunna sätta rätt teknik i rätt sammanhang. Att lära sig styra projekt är en betydelsefull
ingrediens. Programmet Systemvetenskap; IT, människa och organisation erbjuder ett brett spektrum av
karriärmöjligheter inom många olika verksamhetsområden.
Software Engineering and Management, 180 hp
Software Engineering and Management handlar om metoder för att utveckla innovativa IT-system, att ställa
rätt frågor till kunden, att översätta svaren till design, att förverkliga designen i ett datorprogram och att leda
individer, projekt och organisationer i detta arbete. Efter avslutad utbildning kan man till exempel arbeta
med programmering, design, analys och test av IT-system. Utbildningen ger också en bra grund för att arbeta
som projektledare i större IT-projekt. Utbildningen är problem- och projektbaserad och stor vikt läggs på att
utveckla förmåga att kommunicera, koordinera och samarbeta i projektgrupper. Software engineering and
managements internationella inriktning gör det möjligt att arbeta både i Sverige och utomlands.
Datavetenskapligt program, 180 hp
Datavetenskapligt program vänder sig till killar och tjejer som är intresserade av problemlösning och matematik
och som vill vara med och utveckla IT i framtiden Det finns inget krav på att man ska ha programmerat tidigare,
det lär vi ut! Datavetenskapligt program kännetecknas av utveckling av komplex mjukvara och av en stor
valfrihet. Efter ett första år med inledande programmerings- och matematikkurser kan man fritt välja kurser
från olika datavetenskapliga områden. De områden som finns är: algoritmer, datasäkerhet, distribuerade system,
datorkommunikation, interaktionsdesign, programspråk, software engineering och språkteknologi. Som
student har man därför stora möjligheter
att själv forma sin egen utbildning.
Studenterna på programmen Systemvetenskap
och Software Engineering and Management
studerar i IT-universitetetsbyggnaden på Lindholmen
(bilden).
Datavetenskapligt program har sin hemvist på
området Chalmers Johanneberg, där de flesta
av kurserna samläses med Chalmersstudenter.
Masternivå
Under 2009 ingick fem master/magisterprogram i IT-fakultetens universitetsutbildningar. Tre av dessa är internationella
program, där all undervisning sker på engelska. Från och med år 2010 ingår ytterligare ett internationellt
program, Master in Communication, i fakultetens utbud.
IT Management, 120 hp
Dagens alltmer dynamiska affärsvärld och snabba tekniska utveckling ställer höga krav på organisationers
förmåga att agera strategiskt och använda IT för utveckling av nya affärsmöjligheter. Programmet riktar
sig till dig som läst företagsekonomi, industriell ekonomi, informatik, datavetenskap etc. och syftar till att
ge dig en bra grund för att kunna hantera frågor som berör strategisk affärs- och IT-utveckling på ledningsnivå.
IT Management har en avgörande betydelse för hur framgångsrika organisationer blir i framtiden.
Lärande, kommunikation och IT, 60 hp
Vad innebär egentligen införandet av informationsteknologi för det mänskliga lärandet och hur kan man
på bästa sätt utnyttja de möjligheter som den nya tekniken för med sig? Utifrån teorier om lärande, arbetar
vi med modeller för utveckling och design av teknologier och verktyg för lärande, så som virtuella lärandemiljöer
eller utbildningsplattformar. Vi lägger stor tyngd på samspelet mellan teknologi, individ, grupp
och verksamhet. Programmet är ettårigt och leder till en magisterexamen.
C:Art:Media, 120 hp (internationellt masterprogram)
C:Art:Media är ett internationellt masterprogram som riktar sig till studenter som vill utveckla sin förmåga
att använda digital media som arbetsredskap för produktion av samtidskonst. Utbildningen är ett svar på
teknologiskt inriktade konstnärers behov av att få jobba med ett kritiskt och konceptuellt tänkande parallellt
med utveckling av yrkesskicklighet och kreativitet. Tyngdpunkten i utbildningen ligger på att studenterna
ska få utveckla sina egna projekt och vi satsar mycket på personlig handledning för varje student.
Computer Science, 120 hp (internationellt masterprogram)
Datavetenskap (Computer Science) handlar om teorin runt beräkningar och databehandling och hur man
mest effektivt implementerar dessa i olika datorsystem. Som datavetare arbetar du med avancerad
mjukvaruutveckling i teknikens framkant, oftast i rollen som programmerare, systemarkitekt, systemutvecklare
eller projektledare. Du kan ta dig an de tekniskt mest komplexa delarna av ett projekt och är
även väl förberedd för en fortsatt akademisk karriär.
Software Engineering and Management, 120 hp (internationellt masterprogram)
Programmet fokuserar på tre nyckelroller inom mjukvaruutveckling: Software Project Manager, Software
Architect och Software Quality Manager. För de tre rollerna finns också tre huvudsakliga perspektiv: Att
förstå vilka rutiner och vilken praxis som finns ute i industrin, att understödja rutinerna med nya metoder
och verktyg, att vidareutveckla rutiner för att nå ökad produktivitet och effektivitet. Utbildningen sker till
stor del i projektform, där du skapar kontakter både med forskare och med personer från industrin.
20 21

Tre olika vägar till master
Direkt från grundnivå
till master
Tobias Olausson började på
Datavetenskapligt program
2006 och har sedan fortsatt
direkt på det internationella
masterprogrammet Computer
Science. Av programmets sex
olika inriktningar har han valt
Foundation of Computing: Algorithms
and Logic.
Hur hamnade du på det
här programmet?
Tobias Olausson läser
första året på masterprogrammetComputer
Science.
– Jag hade gått naturvetenskapligt program på gymnasiet
och hade även läst lite programmering där. Valet
stod sedan mellan Datavetenskapligt program och
Software Engineering and Management. Att det blev
datavetenskap berodde till stor del på upplägget av
programmet, där man efter ett första år med obligatoriska
kurser fritt kan forma sin utbildning. Eftersom jag
egentligen hade antagits till magisterutbildning, hamnade
jag lite med automatik på Master’s of Computer
Science och behövde egentligen bara välja inriktning.
– Så här i efterhand är jag väldigt nöjd, eftersom jag
har kunnat detaljstyra min utbildning mot det som
kom att intressera mig mest. Under utbildningens gång
har jag till exempel blivit väldigt intresserad av funktionell
programmering.
– Det är en av de stora fördelarna med de här bägge
programmen. Man går ett antal kurser på grundnivå
och sedan handplockar man de kurser man gillar mest
och fördjupar sig på avancerad nivå. Sedan kan man
också komplettera med helt andra kurser inom universitetets
utbud och på det sättet få exakt den utbildning
man vill ha. Något annat som jag gillar är att det är ett
ganska litet program, där man både lär känna studenterna
på övriga årskurser och dem på Chalmers.
– I framtiden kan jag tänka mig att jobba med något
inom funktionell programmering, t.ex. på Ericsson.
Där använder man bland annat det funktionella programmeringsspråket
Erlang, som faktiskt uppfanns på
Ericsson när man inte kunde hitta ett optimalt fungerande
programspråk för sina televäxlar.
Internationell student som
trivs i Göteborg
På det internationella masterprogrammet
Software Engineering &
Management sker all undervisning
på engelska och studenterna kommer
från hela världen. Vera Kapayeva,
som läser sista året, kommer
från Vitryssland.
Vera ville prova att bo utomlands
och antingen studera eller jobba.
Det blev studier. Att det blev Sverige
och Göteborg berodde till stor
Vera Kapayeva från
Vitryssland gillar
utbildningen och
Göteborg.
del på att hon hade vänner som studerade på Chalmers
och som kunde hjälpa till i ansökningsprocessen. Och
sedan var det faktiskt en begriplig ansökningsprocedur
på studera.nu.
Det svåra var att hitta rätt program. Nyckelordet var
management i kombination med software.
– Jag ville inte ha ett alltför tekniskt program, förklarar
Vera som har en examen i matematik, men som jobbat
ett antal år på IT-företaget Qulix Systems hemma i
Vitryssland.
Att studera i ett annat land innebär inte bara ett annat
undervisningsspråk. Det problembaserade lärandet
och projektorienterade arbetssättet på utbildningen var
MASTERSPECIAL: Intervjuer med studenter
något helt nytt för Vera.
– Det är mer likt arbetslivet, men kan vara en svårighet
för vissa studenter, menar Vera, som ändå tycker det
passar bra på masternivå för studenter med liten arbetslivserfarenhet.
Sättet att se på management var också nytt för henne.
– I Vitryssland är management strukturerat och aggressivt,
här är det mer ödmjukt vilket gör arbetet mer
avslappnat. Det ökar kreativiteten som i sin tur leder
till bättre lösningar. Men det kräver också mer tid.
Vera tycker också att hon har lärt sig att lyssna på
andra och lita på andras förmåga, liksom att hantera
olika människor, tackla kulturskillnader och kommunikationsproblem.
Både det svenska och engelska språket har varit en
stor utmaning. Trots att Vera hade de kvalifikationer
i engelska som krävdes, var det stressigt i början att
hålla presentationer på engelska. Nu är engelskan inget
problem längre, men Vera oroar sig lite för att hon
ännu inte pratar svenska flytande och tror att det kan
påverka hennes chanser att få arbete. Göteborg har
efter närmare två år blivit hennes hem och här vill hon
stanna.
– Här har jag mina vänner, både nya och gamla, säger
Vera. Göteborg är alldeles lagom, inte för litet och inte
för stort.
En master mitt i yrkeslivet
Enligt tanken om ett livslångt lärande ska masterutbildning
kunna fungera perfekt som vidareutbildning
för redan yrkesverksamma. Arne Johansson är en av
dem som valt att investera i sig själv – mitt i yrkeslivet.
Arne Johansson började arbeta inom IT-området redan
under tidigt 80-tal och ofta fungerat som problemlösare
och arbetat nära kunderna och deras problem
med otillfredsställande IT system. Med tiden uppstod
en önskan om att utveckla sig mot en roll där han
kunde motverka problemen innan de uppstår. Parallellt
med sitt heltidsarbete tog Arne en kandidatexamen
i ekonomi. Under studierna kände han att han ville
spetsa sin kompetens och investera rejält när han ändå
skulle investera. Valet föll på IT management.
– Programmet var helt rätt, berättar Arne. I IT management
hittade jag den roll jag så många gånger haft,
att fungera som en tolk mellan tekniken och verksamheten.
Arne Johansson tog en paus i
arbetslivet för masterprogrammet
IT Management och sommaren
2010 tar han ut sin examen.
– Det här är en av de bästa perioderna
i mitt liv, summerar han.
Arne tog först tjänstledigt på halvtid för att studera IT
management på heltid, men beslutade sig sedan för
att satsa på studierna fullt ut och inte kompromissa.
Att bryta sig loss har inneburit att andra möjligheter
öppnats och Arne vill uppmana andra att våga satsa.
Stelheten på den svenska arbetsmarknaden är till nackdel
för Sverige och svenskt näringsliv, menar Arne, som
tror att landet skulle må bra av högre rörlighet.
Arne har haft stor nytta av sin yrkeslivserfarenhet under
studierna i IT Management.
– Det är en väldig fördel om du kan relatera teorierna
till egna erfarenheter. Det gör det lättare att prestera ett
bra resultat, förklarar Arne.
Studentgruppen på masterprogrammet IT Management
är blandad med människor i olika åldrar och
med olika bakgrund, vilket är väldigt lärorikt, menar
Arne. För egen del tycker han att han har utvecklat
sina coachande egenskaper. Att lyssna och träna på att
leda tankar och resonemang, istället för att tala om vad
andra ska göra och varför.
22 23

Öppna föreläsningar
i universitetets programserier
Vetenskapsfestivalen 2009:
9 MAJ, Nordstan
Världens grammatiker som datorprogram
Aarne Ranta, data- och informationsteknik
10 MAJ, Stadsmuseet, Wallenstamsalen
Att designa digitala civilisationer
Thommy Eriksson, tillämpad IT
Akademiska kvartar:
4 JUNI, Wettergrens bokhandel, Avenyn:
Äldres mobiltelefonanvändning
Alexandra Weilenmann, tillämpad IT
24 SEPTEMBER, Wettergrens bokhandel, Avenyn:
Automatisk översättning av dokument på webben
– snart verklighet?
Aarne Ranta, data- och informationsteknik
3 DECEMBER, Wettergrens bokhandel, Avenyn:
Den (o)hållbara förpackningen
Lasse Brunnström, HDK, och Karin Wagner, tillämpad IT
Hållbar?
Höstprogrammet 2009:
29 SEPTEMBER, IT-universitetet, Torg 2
Upphovsrätten och medierna: En icke-linjär historia
Rasmus Fleischer, frilansskribent
6 OKTOBER, IT-universitetet, Torg 2
Tillgänglighet och upphovsrätt
Mathias Klang, tillämpad IT
13 OKTOBER, IT-universitetet, Torg 2
ITs roll i risksamhället
Martin Börjesson, industridoktorand, tillämpad IT
20 OKTOBER, IT-universitetet, Torg 2
Konsekvenser av mobiltelefonanvändningens
spridning i samhället
Alexandra Weilenmann, tillämpad IT
12 NOVEMBER, IT-universitetet, Torg 2
Bloggmakt, övervakning och politik
Oscar Swartz, samhällsdebattör
17 NOVEMBER, IT-universitetet, Torg 2
Årtusendenas glömska: arkivsäkring i det riktigt långa
perspektivet
Martin Rundkvist, arkeolog
25 NOVEMBER, Universitetsbyggnaden – Vasaparken
Child Sexual Abuse & ICT: Implications for
Technological and Legal Regulation
Marie Eneman och Alisdair A. Gillespie, gästprofessor,
tillämpad IT
Gästföreläsare 09
Hans Abrahamsson, Inst. för globala studier, GU
Prof Paul V Anderson, Miami University, Ohio
Dr Magnus Andersson, Viktoriainstitutet
Diego Martín de Andrés, Universidad Carlos II, Spanien
Lennart Augustsson, Standard Chartered Bank
Ann-Sofie Axelsson, Teknik och samhälle, Chalmers
Tomas Berling, Saab Microwave Systems
Professor Göran Bergström, Sahlgrenska Akademin
Christian Björkman, Mindark
Karl-Johan Bondeson, Göteborgs-Posten
Urban Boquist, Ericsson AB
Erik Borglund, Mittuniversitetet
Bengt Brülde, Praktisk filosofi, Göteborgs universitet
P A Martin Börjesson, futuramb, framtids- och strategifrågor
Håkan Carlsson, Universitetsbiblioteket, GU
Prof. Fred Chong, University of California, Santa Barbara
Dr Hans Ekbrand, Sociologiska institutionen, GU
Rasmus Fleischer, frilansskribent, Stockholm
Prof. Diana Franklin, University of California, Santa Barbara
Professor Alisdair. A. Gillespie, De Montfort University, UK
Mikael Haglund, IBM
Dr Jaap Ham, Human-Technology Interaction, TU Eindhoven
Dr Lena Hansson, CFK, Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Lars Holmlund, Saab Aerosystems AB, Linköping
Dr. Magnus Holmquist, Volvo IT
Professor Debra Howcroft, UK
Dr. Zhang Huiliang, CRISP, Beijing
Torbjörn Hult, RUAG Space AB, Göteborg
PhD Stina Hållsten, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Jan Jacobson, SP Technical Research Institute of Sweden, Borås
Lars Jerrestrand, Mölnlycke Health Care, Sweden
Mathias Johansson, Slxgames
Ulrika Josefsson, Västra Götalandsregionen
Neil Jones, Prof. Emeritus, DIKU, U. of Copenhagen
Thomas Klahr, Guide, Sweden
Prof. Wolfgang Kunz, University of Kaiserslautern
Torbjörn Lager, Inst. för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Søren Lausen, IT-university of Copenhagen
Professor Pierre Leone, University of Geneva, Schweiz
Professor Bruce Lewenstein, Cornell University, USA
Ragnar Lindblad, Leg läk, Senior M.konsult, B3IT
Lars Lindsköld, Västra Götalandsregionen
Dr. Chen Ling, CRISP, Beijing
Professor Fredrik Ljungberg, Diadrom AB, Sweden
Andres Löh, Dept. of ICS, Utrecht University
Johan Magnusson, Handelshögskolan Göteborg
Else-Marie Malmek, Malmeken AB
Wilhelm Meding, Ericsson AB
Eric Monteiro, NTNU, Norway
Johan Mårtensson, Jasper Design Automation, Göteborg
Maria Nyström, Design for sustainable devel., Chalmers
Jonas Nässén, Fysisk resursteori, Chalmers
Ross Paterson, Dept. of Computing, City University UK
Johan Plånmo, Zystems, Sweden
Docent Sharon Rider, Uppsala universitet
Malin Ripa, Volvo Cars
Martin Rundkvist, fil.dr i arkeologi, Stockholm
Martin Sande, Preera AB, Göteborg
Björn Sandén, Miljösystemanalys, Chalmers
Docent Ulf Sandström, Linköpings universitet
Dr Ina Schaefer, University of Kaiserslautern
Björn Sellström, National Criminal Police, Sweden
Toni Siljamäki, Ericsson AB, Stockholm
Satnam Singh, Microsoft Research, Cambridge, UK
Jan Sjunnesson, Combitech AB
Dr Caroline Steel, University of Queensland, Australia
Oscar Swartz, fri skribent, Sverige
Johan Säll Larsson, Modul 1
Mr Ilka Tuomi, Oy Meaning Processing Ltd
Vesa Virta, FRA
Assoc. Prof. Bartel Van de Walle, University of Tilburg
Ulf Wiger, CTO, Erlang Solutions Ltd, London
Urban Wingren, Sahlgrenska
Mikael Wintell, Västra Götalandsregionen
Professor Felix Wu, UC Davis, CA, US
24 25

Noterat under 2009 Fakultetsfakta
Nya docenter vid IT-fakulteten
• Miroslaw Staron, inst. för tillämpad IT
Indicators – Definition and use in
software engineering and management
• Helena Holmström Olsson, inst. för tillämpad IT
Agile Software Development: What, why and how?
• Alexandra Weilenmann, inst. för tillämpad IT
Microstudies of mobile technology-in-use
• Kalevi Pessi, inst. för tillämpad IT
IT management och Enterprise Arkitektur
ISCRAM 09
ISCRAM står för International Conference on
Information Systems for Crisis Response and Management
och arrangerades mellan 10-13 maj 2009. Jonas
Landgren vid Tillämpad IT ingår 2009-2010 som
styrelsemedlem i ISCRAM.
GF Summer School
I mitten av augusti 2009 samlades ett 30-tal personer
i GF Summer School för att vidareutveckla programmeringsspråket
Grammatical Framework, GF. Ett av
målen med projektet är att ett framtida Grammatical
Framework ska kunna åstadkomma grammatiskt korrekta
simultanöversättningar mellan alla de 23 officiella
språken inom EU.
ECIME 2009
Konferensen ECIME, European Conference on
Information Manangement and Evaluation, gick av
stapeln i IT-universitetets lokaler 17-18 september och
samlade runt hundra deltagare.
Paneldebatt om Grön IT
Den 19 september, i samband med konferensen
ECIME ovan, hölls en paneldebatt
på temat grön IT på IT-universitetet,
Lindholmen. Debatten samlade ett trettiotal
engagerade åhörare.
Paneldeltagarna var eniga om att det viktiga nu är
att hitta breda tvärvetenskapliga angreppssätt: Energiområdet
måste arbeta ihop med såväl IT-branschen,
säkerhetsområdet som akademin och andra tänkbara
områden.
FSCONS 2009
FSCONS står för The Free Society Conference and
Nordic Summit och hölls i IT-universitetets lokaler på
Lindholmen 13-15 november 2009. Fokus för
FSCONS ligger på vad den digitala kulturen medför
när det gäller innovativa förändringar och hur den
vanlige medborgaren ska garanteras tillgång till viktig
och uppdaterad information.
Två seminarierserier på Tillämpad IT
Under hösten 2009 hölls två seminarieserier på institutionen
för tillämpad IT. Den ena serien var på temat
Det sårbara IT-samhället och denna ingick samtidigt
i universitetets Höstprogram, se föregående uppslag.
Den andra seminarieserien var på temat The Sustainable
Information Society.
Prisat examensarbete
Anne-Katrin Krolovitsch och Linda Nilsson från
programmet Software Engineering and Management
tilldelas andra pris för sitt examensarbete. Uppsatsen
“3D Visualization for Model Comprehension – A Case
Study Conducted at Ericsson AB” ger dem årets BEST
Runner-up stipendium på 20 000 kronor.
Interaktionsdesignstudenter finalister i stor speltävling
Ett spel skapat av fyra studenter på masterprogrammet
Interaktionsdesign har valts ut att tävla om priset
för bästa studentspel i samband med en stor konferens
för spelutvecklare i San Francisco i mars 2010. Interaktionsdesign
ges både som ett Chalmersprogram och
som en inriktning på masterprogrammet Computer
Science.
Fakultetsstatistik*
Intäkter: 87 mkr
Antal medarbetare: 69 personer
Antal helårsstudenter (hst) i grundutbildningen: 737 hst
Doktorsexamina: 2, varav 1 kvinna
Licentiatexamina: 0
Bägge institutionerna är integrerade mellan Göteborgs universitet
och Chalmers tekniska högskola och bedriver såväl undervisning
som forskning vid bägge lärosätena. Den statistik som redovisas
ovan rör endast de delar av verksamheten som tillhör
Göteborgs universitet!
Institutionsfakta 2009 (inkl. Chalmersverksamhet)
Data- och informationsteknik
Prefekt: Catarina Coquand
Intäkter: 154 mkr (varav Chalmers 136 mkr)
Antal medarbetare: 140 personer (varav Chalmers 129 personer)
Antal helårsstudenter: 1221 hst (varav Chalmers 1087 hst)
Doktorsexamina: 13 (varav Chalmers 12)
Licentiatexamina: 1 (varav Chalmers 1)
Refereegranskade vetenskapliga artiklar: 48 artiklar (varav Chalmers 44 artiklar)
Refereegranskade konferensbidrag: 80 (varav Chalmers 73 konferensbidrag)
Tillämpad IT
Prefekt: Urban Nuldén
Intäkter: 99 mkr (varav Chalmers 32 mkr)
Antal medarbetare: 88 personer (varav Chalmers 34 personer)
Antal helårsstudenter: 769 hst (varav Chalmers 166 hst)
Doktorsexamina: 1
Licentiatexamina: 0
Refereegranskade vetenskapliga artiklar: 19 artiklar (varav Chalmers 6 artiklar)
Refereegranskade konferensbidrag: 24 (varav Chalmers 11 konferensbidrag)
26 27
*
09

IT-fakulteten är en ung fakultet som består av
universitetsverksamheten vid de två institutionerna
data- och informationsteknik och tillämpad informationsteknologi.
Bägge institutionerna är integrerade mellan Göteborgs universitet och
Chalmers tekniska högskola, vilket resulterar i stor kompetens och bredd.
Vi bedriver IT-relaterad forskning och utbildning inom allt från abstrakt
matematik och högteknologiska tillämpningar till samhällsvetenskapliga
undersökningar av IT-användningens konsekvenser.
IT-universitetets fakultetskansli
412 96 Göteborg
www.itufak.gu.se
IT-fakulteten, 412 96 Göteborg www.itufak.gu.se